Forum - Spårvägssällskapet.se

Har läst att det är problem med isbildning på strömskenan i tunnelbannan. Har åkt C20 som har ryckt fram på spåret. Är C20 känsligare för is än Cx? Kan inte minnas att man hörde så myckt om is innan C20 dök upp.

Anders C skrev:Har läst att det är problem med isbildning på strömskenan i tunnelbannan. Har åkt C20 som har ryckt fram på spåret. Är C20 känsligare för is än Cx? Kan inte minnas att man hörde så myckt om is innan C20 dök upp.

Hei!
Nå kjenner jeg ikke C20 vognene spessielt godt, men moderne vogner er gennerelt mere følsome for is på enten strømskinne eller kjøreledning!

Dette kommer av at moderne vogner har mere elektronikk som ikke er glad i å få ugjevn spenning!

Når man her i Oslo hadde utkjøring av SL95 på Avløs så var det ofte en fordel at nattbetjeninga kjørte en tur med et SM91 / M25 tog mellom Avløs og Skøyen før første rutevogn kjørte ut, da klarte disse moderne vognene seg bedere!

Andreas

Med tanke på problemen tidigare i veckan vore det intressant att få veta om man körde tåg under nätterna efter ordinarie trafikens slut på gröna linjens södra sträckningar??

Anders C skrev:Har läst att det är problem med isbildning på strömskenan i tunnelbannan. Har åkt C20 som har ryckt fram på spåret. Är C20 känsligare för is än Cx? Kan inte minnas att man hörde så myckt om is innan C20 dök upp.

C20 har färre strömavtagare för given tåglängd än vad Cx-vagnar har. Detta kan få till följd att ett C20-tåg lättare kan förlora all ström, det krävs så att säga mindre otur för att detta ska hända.

Likaså är C20-tåg känsligare när man kör dem igenom strömgap. Då rycker de definitivt till, om strömgapet är tillräckligt stort. Jag brukar slå ifrån när jag kör ett C20-tåg genom ett strömgap, men det är inte alltid möjligt.

Mvh Tim

Hei!
Hvor mange strømavtagere har et C20 togsett, og hvor mange har de øvrige Cx vognene?

Andreas

en c20vagn har ca:8strömavtagare medan en normal cx(c6)har ca:4st

Man måste räkna skilnaden i antalet strömskor mellan CX (C6 tex) så här. Ett fullängds C6 tåg (8vagnar) har 32 st strömskor ett fullängds C20 tåg (3vagnar) har 24st strömskor.

Tilläggas bör att ett full-längds C 14/C 15-tåg bara har 16 st strömdojor. Det visade sig ganska tydligt i förra veckan, att framkomligheten vid is på strömskenan är tämligen direkt proportionell mot antalet strömdojor i tåget (per sida, vilket är hälften av de totala antal som nämns i denna debattsträng). Ju färre dojor, desto sämre framkomlighet helt enkelt! Noll dojor ger mycket riktigt noll framkomlighet, vilket en del förare också upplevt, när tåget rakat av sig alla dojorna på en sida - något som har hänt ibland p g a fel i en vagn eller på ströskenan.

Äldre CX med kontaktor- och kamvalspådrag har p g a sin funktion en framkomlighet som blir bäst vid ett visst körsätt, medan nyare C X-vagnar av typerna C 7, 9, 14 och 15, samt C 20 p g a sin annorlunda funktion skall köras delvis på ett annat vis för att ta sig fram på bästa sätt. C 7 och C 9 bör man t o m helst se till att de aldrig hamnar på utomhussträckor med snö och is!

Bäst är dock om man ser till att isbildning is på strömskenan inte uppkommer så lätt.....

Finns det nu nåon i den stora skaran av kunniga och välinformerade läsare av detta Forum med kunskaper från den stora världen därute, som känner till andra preventiva metoder mot isbildning än de av oss kända metoderna med strömskenevärme, "spritning" med rödsprit, snöblåsning, snöslungning, bortskottning av snö för hand, roterande rensborstar eller körning av diesellok med skrapande strömdojor? I så fall: Berätta, så kanske vi kan tillföra verksamheten något nytt, listigt och verksamt! En liten förtjänstplakett att hänga hemma på väggen kan vi ju alltid se till att informatören får! Ja, mer än så kan nog också bli aktuellt, om vi får nys om något verkligt smart! Rådet att gå över till kontaktledningar är dock redan mottaget och avvisat (men inte avisat!).

Ta en tänk över en fika uppmanar

Ruggige Ragge

Har ni provat med kaffe?

Du kan väl maila den där plaketten vid tillfälle.

Finns det nu nåon i den stora skaran av kunniga och välinformerade läsare av detta Forum med kunskaper från den stora världen därute, som känner till andra preventiva metoder mot isbildning än de av oss kända metoderna med strömskenevärme, "spritning" med rödsprit, snöblåsning, snöslungning, bortskottning av snö för hand, roterande rensborstar eller körning av diesellok med skrapande strömdojor? I så fall: Berätta, så kanske vi kan tillföra verksamheten något nytt, listigt och verksamt! En liten förtjänstplakett att hänga hemma på väggen kan vi ju alltid se till att informatören får! Ja, mer än så kan nog också bli aktuellt, om vi får nys om något verkligt smart! Rådet att gå över till kontaktledningar är dock redan mottaget och avvisat (men inte avisat!).

I Washington - nuförtiden så får WMATAs "vanliga" tåg rulla hela natten när det blir snö (bara 80 km av linjenätet (ca. 165 km totalt) ligger under jorden). Det verkar fungera ganska bra - nu - men på 80-talet fick Metron's passagerare uppleva snökaos flera gånger, och WMATAs chefer fick stora utskällningnar upprepade gånger.

Ragnar T skrev:Tilläggas bör att ett full-längds C 14/C 15-tåg bara har 16 st strömdojor. Det visade sig ganska tydligt i förra veckan, att framkomligheten vid is på strömskenan är tämligen direkt proportionell mot antalet strömdojor i tåget (per sida, vilket är hälften av de totala antal som nämns i denna debattsträng). Ju färre dojor, desto sämre framkomlighet helt enkelt! Noll dojor ger mycket riktigt noll framkomlighet.

Enkelt! Det är väl bara att bygga strömskena på båda sidor om spåret vid de avsnitt som man har problem med, dvs vissa accelerations- och pådragssträckor utomhus.

Har man overvejet, hvad det ville koste at ombygge hele tunnelbanen til at strømaftageren løber på strømskinnens underside? Så ville man også kunne foretage en bedre afdækning af strømskinnen, hvilket også må være en sikkerhedsmæssig fordel. Man kunne jo starte med de grønne linjer, hvor problemet vel er størst. I en overgang kræver det måske to sæt strømaftagere på vognene, men det problem kan vel løses. Sæt den nye skinne op på modsat side af sporet.
Med venlig hilsen
Svend Christensen

Varför inte köra diesellok istället?
Två T44:or kan nog dra ett fullängdståg utan problem...

Ragnar T skrev:Finns det nu nåon i den stora skaran av kunniga och välinformerade läsare av detta Forum med kunskaper från den stora världen därute, som känner till andra preventiva metoder mot isbildning än de av oss kända metoderna med strömskenevärme, "spritning" med rödsprit, snöblåsning, snöslungning, bortskottning av snö för hand, roterande rensborstar eller körning av diesellok med skrapande strömdojor?

Jag har hört eller läst att man i tunnelbanan även kan använda metoden att seriekoppla ett lagom antal strömskenesektioner och lägga spänning i ena änden (som vanligt) och jorda andra änden så att det blir varmt och gott. Är det nys? Eller är det bara för omständligt för att användas normalt (de omkopplare jag har sett (på bild) för strömskenan såg väldigt manuella ut)? Eller är det kanske för stor risk att det blir varmt även på oönskad ställe?

Ragge också ganska ruggig, men ej Ragnar T

Av olika skäl, främst geografiska, så vet jag ingenting om tunnelbaner, men värme i strömskenan... seriekoppling mot jord nämndes nu ovan. Men någon form av värmelement så som finns i växlar?
Eller en ihålig strömskena genom vilken man leder uppvärmt glykolvatten?
Avisning a´la flygplats, men ett spruttåg med glykol?
Eller ännu mer osannolikt? en värmefläkt med mycket hög kapacitet (jättelik varmluftspistol) på vagnen somsmälter bort isen från skenan?
Kanske i kombination med någon roterande borste eller isskrapa?
Eller medför i tåget en "batterivagn" som kan vara backup vid strömgap.
I modelljärnvägssamanhang har man ju stora svänghjul (levande kraft) i lok och motorvagnar... går det att översätta i större skala... ja i kommande generationers vagnar då?

Jag har aldrig hört att spårvagnar eller ellok med strömavtagare under kontakt/luftledning fått stopp pga nedisning av "linan".
Däremot blir det ett jusst fyrverkeri vid kontaktpunkten...

Bj.

Björn J. skrev:Jag har aldrig hört att spårvagnar eller ellok med strömavtagare under kontakt/luftledning fått stopp pga nedisning av "linan".
Däremot blir det ett jusst fyrverkeri vid kontaktpunkten...

Bj.

Välkommen ner till depå Rantorget en iskall morgon när det har varit underkylt regn och trafiken skall ut, då kommer du att få uppleva det du aldrig hört.
Som "Ruggige Ragge" säger ovan så är det skillnad på vagn och vagn. Kontaktorstyrda eller vevkontrollerstyrda vagnar är mycket tåligare mot spänningsbortfall, de håller helt enkelt kvar uppkopplingsläget längre. Styrsystemet för en vevkontroller är mycket långsamt och har i dessa sammanhang en mycket lång svarstid.

/JAgr

JAgr skrev:
Välkommen ner till depå Rantorget en iskall morgon när det har varit underkylt regn och trafiken skall ut, då kommer du att få uppleva det du aldrig hört.

/JAgr

Tack, jag antar inbjudan, men hoppas det dröjer flera månader innan kylan återvänder.
Det är alltså problem att få igång vagnarna, men när de väl rullar?
Men du menar att M31 "kopplar ned" så fort det blir litet is på tråden?

Bj.

Ja så är det.
När systemet upptäcker att det finns ingen spänning att "leka" med så slocknar tyristorer och annat ( = ingen ström genom motorkretsarna ) när väl spänningen återkommer startar systemet om från början, i princip.

Har vagnen väl fått fart klarar de dynamiska krafterna i strömavtagaren att skrapa av isen/rimfrosten och på så sätt återskapa kontakten men föraren upplever att man får inget fartpådrag utan vagnen, i bästa fall, behåller den hastighet man hade före den nedisade sträckan.

/JAgr

I Den Haag har visst ofta isbildning på tråden. Det är däför dom har två strömavtagare på varje ledvagn. Vid isbildning så körs båda i uppe läge, den första 'skrapar' någotlunda rent och #2 strömavtagare sköter strömöverföringen till vagnen. Det är så jag förstod år 1983 när jag var i Haag och undersökte spårvägsnätet. Det hela var förklarat på Hollänska, som jag förstår väldigt lite av.
D.

Ragnar T skrev:Tilläggas bör att ett full-längds C 14/C 15-tåg bara har 16 st strömdojor. Det visade sig ganska tydligt i förra veckan, att framkomligheten vid is på strömskenan är tämligen direkt proportionell mot antalet strömdojor i tåget (per sida, vilket är hälften av de totala antal som nämns i denna debattsträng). Ju färre dojor, desto sämre framkomlighet helt enkelt! Noll dojor ger mycket riktigt noll framkomlighet, vilket en del förare också upplevt, när tåget rakat av sig alla dojorna på en sida - något som har hänt ibland p g a fel i en vagn eller på ströskenan.

Äldre CX med kontaktor- och kamvalspådrag har p g a sin funktion en framkomlighet som blir bäst vid ett visst körsätt, medan nyare C X-vagnar av typerna C 7, 9, 14 och 15, samt C 20 p g a sin annorlunda funktion skall köras delvis på ett annat vis för att ta sig fram på bästa sätt. C 7 och C 9 bör man t o m helst se till att de aldrig hamnar på utomhussträckor med snö och is!

Bäst är dock om man ser till att isbildning is på strömskenan inte uppkommer så lätt.....

Finns det nu nåon i den stora skaran av kunniga och välinformerade läsare av detta Forum med kunskaper från den stora världen därute, som känner till andra preventiva metoder mot isbildning än de av oss kända metoderna med strömskenevärme, "spritning" med rödsprit, snöblåsning, snöslungning, bortskottning av snö för hand, roterande rensborstar eller körning av diesellok med skrapande strömdojor? I så fall: Berätta, så kanske vi kan tillföra verksamheten något nytt, listigt och verksamt! En liten förtjänstplakett att hänga hemma på väggen kan vi ju alltid se till att informatören får! Ja, mer än så kan nog också bli aktuellt, om vi får nys om något verkligt smart! Rådet att gå över till kontaktledningar är dock redan mottaget och avvisat (men inte avisat!).

Ta en tänk över en fika uppmanar

Ruggige Ragge

Någon form av isolerad "strömsko", som används som snö/is-skrapa, kanske skulle vara möjligt ? Dessa borde ju då sitta före första vanliga "strömskon" i körriktningen. Om alla vagnar har dessa så behöver kanske inte skrapefektkten vara så stor heller.
//Leif D