Forum - Spårvägssällskapet.se

SS linje 15 vid Haga södra mot Sundbyberg. B17 var de första "2 rum och kök" på SS.

x

Nei, dette er nok 1940-45, se krigsmalingen på støtfangerne på både motorvogn og släp. Det må vel være en A11/12 foran for å dra på boggisläp?

Det brukade vara A11/A12 på förortslinjerna, men om jag inte minns fel var det faktiskt tillåtet att koppla ett boggisläp efter en tvåaxlig motorvagn.

x

Bilden är förmodligen tagen 1942 eller senare unde krigsåren. Vagnen är en ursprungligen tyskbyggd vagn SS nr 734, B 17 MAN. B17 genomgick genomgripande ombyggnader 1941-42 vilket medförde ombyggd inredning, nya eller ombyggda dörrar, nya ventilatorer på taket. Även boggierna byggdes om och försågs med SAB-hjul. Vagntypen lämnade Brommahallen inför öppnandet av västra tunnelbanan, hösten 1952. Skrotades kort därefter vid huvudverkstäderna i Råsunda. Motorvagnen är en A11/A12. På orginalbilden kanske man kan urskilja numret som till del kan ses på pansarbalken.

Det är riktigt som Harald påpekar att det förekom att boggievagnar drogs av tvåaxliga motorvagnar. På de tvåaxliga vagnarna fanns ju en brokig samling motorer

På bilden kan man ju dessutom skymta uppställninggsspåret som fanns strax norr om 3:ans vändslinga vid Haga Södra

x

Johan Eriksson skrev:*Varför byggdes aldrig den korta stumpen Haga södra-Karolinska sjukhuset?
-det hade gett ökat trafikunderlag och bättre ekonomi på 3an så länge man trodde på korta kompletteringar av nätet så som -Valhallavägen-Hakberget/Tessinparken, -Rosenlund-SöS och köpte nya vagnar (för innerstan) 1952?

Det var nog inte så att man "trodde på" korta kompletteringar av nätet. Skälen till delningen av ringlinjen och förlängningen till Hakberget resp. Tessinparken var lite speciella.

Det första var att ringlinjen behövde delas. Den tilltagande biltrafiken hade gjort att regulariteten var dålig och på en ringlinje finns ju små möjligheter att reglera förseningar.

Det andra var att man behövde frigöra bussar för trafik i de nya förorterna. Man kunde inte köpa fler bussar eftersom man hade brist på garageplatser. Däremot hade man gott om uppställningsplatser för spårvagnar, framför allt i Enskedehallen, men även Brännkyrkahallen bör ha haft en del plats över efter nedläggningen av linje 18.

x

[Försvann krigsmålningarna direkt efter krigslutet eller fick de hänga med till nästa ommålning?

Om man ser på spårvagnsbilder från perioden 1945-50 så verkar det som om krigsmålningen försvann i samband med vagnsrevisionerna.

Är nyfiken på linje (3 och) 15 främst sträckan -Norrtull-Uppsalavägen-Haga södra grindar-Linvävartorpet-Haga norra-

*Kan du utveckla lite om spårlayouten vid Haga södra?

Spårslingan vid Haga låg intill grinden in mot Hagaparken.Uppställningsspåret sträckte sig, norrut, från ingångsväxeln till slingan och parallellt med linje 15 spår nämast Uppsalavägen. Information om Uppsalavägens sträckning från Nortull kan man bl.a få i Stockholms tekniska historia, TRAFIK,TUNNELBANOR, GATOR av Arne Dufva:
sid.155 om Uppsalavägen
sid.156, Bild som visar Uppsalavägen från Nortull 1930.
sid. 157 Kartor som visar Nortull 1940, 1943 etc

I Stockholms Trafikkalender mars 2003 visas en bild fotorgraferad av Peter Erman vändslingan vid Haga en vårvinterdag 1960.

Tidiga bilder från området vid Haga finns även i "Än pinglar spårvagnen" av Per Rickheden, 1977.

Fanns det inte ett spår Haga norra-Koppartälten nånstanns för nån slags uppgift nån gång?
Jodå!.....Banan Haga Norra-Brunnsviken finns till del beskriven i SoB 7/1959, i en artikel, "Den gång vi byggde banan", (Haga Södra-Sundbybergsgränsen, 1908-1910).- Det är en intevjuv med den då pensionerade legendariske baningenjören Emil Axberger. Han berättar,"att den maskinella utrustningen inskränkte sig till en liten smalspårig bana med två ånglok och några trallor som fraktade grus från groparna vid Linvävartorpet och Haga Norra och annat byggnadsmaterial från en provisorisk lastkaj nere vid Brunnsviken, nordost om Koppartälten
red][/color]