Forum - Spårvägssällskapet.se

I Göteborg hade bussarna Bokstavslinjebeteckningar fram till slutet av 40-talet. Som liten grabb minns jag att A, B, C och D linjerna gick på Hisingen.
Blev A 31 B 32 osv?? F blev ju 35 och L 39, så någon rak ordning blev det inte, varför? Vem vet??

Vissa spårvagnsstäder har ju oxå Bokstäver istället för nummer bla San Francisco.

Hur var det tex i Sthlm? Jag har inte sett blider på Bokstävslinjebeteckningar.

gunnar nordström skrev:I Göteborg hade bussarna Bokstavslinjebeteckningar fram till slutet av 40-talet. Som liten grabb minns jag att A, B, C och D linjerna gick på Hisingen.
Blev A 31 B 32 osv?? F blev ju 35 och L 39, så någon rak ordning blev det inte, varför? Vem vet??

Vissa spårvagnsstäder har ju oxå Bokstäver istället för nummer bla San Francisco.

Hur var det tex i Sthlm? Jag har inte sett blider på Bokstävslinjebeteckningar.

Romerska siffror använder på Södra bolagets linjer.
Linje I: Slussen-Hornstull
Linje II: Slussen-Tegelvikstorget

Dessa romerska siffror skyltades aldrig, utan användes internt.
1919 fick linje I det nya numret 10, som den i praktiken behöll ända fram till 1967.

Linje III, var inte det Enskedelinjen?

gunnar nordström skrev:I Göteborg hade bussarna Bokstavslinjebeteckningar fram till slutet av 40-talet. Som liten grabb minns jag att A, B, C och D linjerna gick på Hisingen.
Blev A 31 B 32 osv?? F blev ju 35 och L 39, så någon rak ordning blev det inte, varför? Vem vet??

Vissa spårvagnsstäder har ju oxå Bokstäver istället för nummer bla San Francisco.

Hur var det tex i Sthlm? Jag har inte sett blider på Bokstävslinjebeteckningar.

Washington [D.C.], USA har färger (Red Line, Blue Line, Orange Line, Green Line, Yellow Line) för Metron.

Busslinjer som trafikerar f d spårvägslinjer har två siffror (t ex 30, 32, 40, 54, 60, 70, 82, 94).

Andra busslinjer i själva huvudstaden och förorterna i delstaten Maryland har en bokstav och en eller två siffror (t ex C2, L4, J12, S2, X4). Är den sista siffran jämn så betyder det att linjen trafikeras från morgon till kväll. Udda siffror betyder vanligen att linjen endast rullar vid högtrafik.

Linjer som Trafikerar förorterna i delstaten Virginia har en eller två siffror, och en bokstav (t ex 2B, 8Z, 13A).

gunnar nordström skrev:
I Göteborg hade bussarna Bokstavslinjebeteckningar fram till slutet av 40-talet. Som liten grabb minns jag att A, B, C och D linjerna gick på Hisingen.
Blev A 31 B 32 osv?? F blev ju 35 och L 39, så någon rak ordning blev det inte, varför? Vem vet??

Vissa spårvagnsstäder har ju oxå Bokstäver istället för nummer bla San Francisco.

Hur var det tex i Sthlm? Jag har inte sett blider på Bokstävslinjebeteckningar.

Mig veterligt har det aldrig förekommit, utan alltid nummer eller möjligen inga beteckningar alls (t ex Kvarnholmsbussarna som länge drevs av ett bolag som endast hade denna linje)

Romerska siffror använder på Södra bolagets linjer.
Linje I: Slussen-Hornstull
Linje II: Slussen-Tegelvikstorget

Dessa romerska siffror skyltades aldrig, utan användes internt.
1919 fick linje I det nya numret 10, som den i praktiken behöll ända fram till 1967.

Linje III, var inte det Enskedelinjen?

Först en petimeterkommentar: är det belagt att SSB använde romerska och inte arabiska siffror?
Annars är det lätt att tänka sig att de romerska siffrorna är en modern uppfinning (gissningsvis i så fall gjord av Jan Jangö i Hej Spårvagn) för att på ett enkelt (och elegant) sätt skilja linjerna från SNS linjer.

Annars finns det en rolig regularitet i hur SSB linjer inordnades när SS tog över och gjorde gemensam linjenummerserie för stockholmsspårvägarna:

SNS linjenummerserie togs över av SS utan ändring dvs linjerna 1-5 och 7. Linje 6 var ett vakant nummer.

SSB linjer fick nummer från linje 10 och nedåt. Således:
Linje I (Hornsgatslinjen) -> linje 10
Linje II (Danvikslinjen) -> linje 9
Linje III (Skanstullslinjen, blivande Enskedelinjen) -> linje 8
Linje IV (Katarinalinjen?) -> linje 6

Samtliga linjer (även SNS) var extremt seglivade. I de flesta fallen behöll de sin trafikuppgift fram till spårvägens nedläggning, (undantaget var väl linje 8 eftersom den försvann redan 1950, den "moderna" linje 8 har ingen anknytning till den gamla) och i den mån de utsattes för stora ändringar var det i de flesta fallen vid den stora linjeomläggningen 1922.

Det är väl linjerna 1, 3, 4 och 6 som utsattes för de grövsta ändringarna, och alla dessa ändringar inträffade i princip före 1935. Men det fanns i samtliga fall kvar något av linjens ursprungliga trafikuppgift.

SI

Nu gällde ju ursprungsfrågan bussarna i Göteborg.

Några bokstavsbeteckningar på bussar har inte förekommit i Stockholm. Fram till 1929, då bussarna fick nummerserien från 51 och uppåt i Stockholms Spårvägars linjeserie, hade de linjenummer parallellt med spårvagnarnas: 1, 2, 3 och 4 hann SCO med att använda. Dessutom förekom linjenummer i förortstrafiken, också med 1 och uppåt i samtliga fall (ursprungligen). Den "soppan" redde man inte ut förrän SL tog över och successivt 1969-75 införde nummerserier 200-800 för olika sektorer.

SB

Men bokstäver som tillägg till ett linjenummer har ju varit vanligt förekommande i Stockholm. Det mest extrema exemplet är väl BSS linje 10 på 60-talet och början av 70-talet, som gick Ringvägen - Bollmora och vidare i Tyresö. Jag kan inte på rak hand säga hur många varianter den hade, men spontant kommer jag på 10B till Bollmora, 10G till Granängsringen, 10N till Nyfors, 10S till Tyresö Strand, 10K till Tyresö kyrka, 10(T?) till Tyresö Brevik och 10Ä till Ällmora. (Med reservation för förvirring i skribentens hjärna...)

För att fräscha upp minnet, se vidstående länk (Bussnack). Snart får vi väl dock flytta över denna tråd till buss-forum kanske...

http://f24.parsimony.net/forum58203/messages/121248.htm

SB

Stefan B skrev:Snart får vi väl dock flytta över denna tråd till buss-forum kanske...

Det är både spår och gummi här, så jag flyttar den till "Allmänt om lokaltrafik".