Forum - Spårvägssällskapet.se

Hjälp oss lösa en fråga (dum). Styr spårvagnsföraren själv eller är det automatiska växlar?

Inte alls dum. Alla vet ju inte.
På vissa ställen lägger man själv om, antingen med hjälp av ett vred eller knapp eller liknande inne i vagnen (smartast om den sitter vid förarplatsen ) eller med hjälp av ett växelspett. Sen kan ju växlar styras från en trafikledninsgcentral, och då behöver föraren inte göra nåt. Så fungerar det på t.ex Tvärbanan i Stockholm. I Göteborg vet jag inte om det är nåt inne i vagnen eller inte (fy mig).

Hmm... är nog inte världens bästa på att förklara...
Hoppas nån annan kan förklara bättre...

Det är egentligen två frågor i en
1. Föraren styr inte, det gör spåren.
2. Föraren väljer med ett vred på sin förarpanel, åt vilket håll växeln ska läggas, när han analkas den.

Nöjd med svaret? Annars så kom igen bara!
Det finns inga dumma frågor, bara dumma svar (från dumma människor).

bruse skrev: Det finns inga dumma frågor, bara dumma svar (från dumma människor).

Instämmer...

Bussmicke skrev:

bruse skrev: Det finns inga dumma frågor, bara dumma svar (från dumma människor).

Instämmer...

Och ditt var ett svar då?

bruse skrev:Det är egentligen två frågor i en
1. Föraren styr inte, det gör spåren.
2. Föraren väljer med ett vred på sin förarpanel, åt vilket håll växeln ska läggas, när han analkas den.

Ett utmärkt svar tycker jag. Jag vill bara lägga till en sak.

I både Norrköping och Göteborg lägger växlarna "om sig" automatiskt utan att föraren behöver lägga sig i. Det innebär att växeln "vet" åt vilket håll vagnen som kommer ska beroende på vilken linje som kommer. Ibland måste föraren ändå för hand peta växeln till rätt läge. Det kan t.ex. finnas skräp i växeln så att den inte har kommit i riktigt rätt läge. Föraren måste då för hand peta till växeln så att inte vagnen spårar ur när den passerar.

(Det här systemet kallas KomFram.)

Och ibland lägger inte växlarna om sig alls, då kan vagnar komma in på samma spår eller korsande spår och krocka... som i kväll.

Bj.

Såvitt jag har sett så var det en sjua på väg österut och en trea på väg västerut som kolliderade vid Stampbroarna. Båda vagnarna var alltså på rätt spår, fast de borde inte ha varit där samtidigt, men det kan man väl inte skylla på växlarna.

Växlarna läggs inte om automatiskt, inte i Göteborg i alla fall. Föraren väljer växelläge med en strömbrytare.

Harald skrev:Såvitt jag har sett så var det en sjua på väg österut och en trea på väg västerut som kolliderade vid Stampbroarna. Båda vagnarna var alltså på rätt spår, fast de borde inte ha varit där samtidigt, men det kan man väl inte skylla på växlarna.

Växlarna läggs inte om automatiskt, inte i Göteborg i alla fall. Föraren väljer växelläge med en strömbrytare.

Vad gäller växlar, i Göteborg och Norrköping, styrs ju växlarna normalt av "komfram systemet", dvs man sänder en digital signal via radiosignal till mottagare i gatan, som talar om vilken linje vagnen går. I växelstyrutrustningen finns programerat hur växeln ska läggas för resp. linje. Självklart kan växlarna även styras manuellt med denna utrustning.
Om systemet fallerar får man oftast lägga växeln mde spett.
Kan dock nämna att det ända till 2001 fanns växlar/växel, som styrdes med den gamla "stöm på / ström av"- metoden, här i Norrköping.
Observera nu också att det alltid råder mötesförbud i växlar och att vagn som kör mot växelspets alltid ska lämna företräde.
//Leif D

Växlarna i Göteborg styrs inte av KomFram-systemet, om det inte har införts helt nyligen. Man använder KomFram-systemets sändare, men det är föraren som väljer väg.

Att styra på det sätt som du beskriver, d.v.s. att lägga sambandet mellan linjenummer och riktning i växelns styrutrustning, går kanske bra i Norrköping där man har få växlar och små möjligheter tíll linjeomläggningar. Att göra det i Göteborg vore inte särskilt praktiskt. Vid en linjeomläggning skulle man ju vara tvungen att åka ut och programmera om en massa växlar. Det som har varit på tal, men som såvitt jag vet inte är infört ännu, är att låta omborddatorn välja väg.

Det är helt rätt som Harald beskriver växelstyrningen i Göteborg.

En framtida möjlighet är att låta vägval ske automatiskt från en tabell (tidtabellen i KomFram). Tabellen finns då på varje vagn och skall ge förvald väg om inte föraren gör annat vägval.

/JAgr

Hejsan,
Ni som varit med på SSS studieresor har svaret!
I de stora tyska systemen är det linjen som styr växeln.
Det kan ske på flera olika sätt:
Antingen sitter en sändare på vagnstakets nederkant som sänder en signal till en mottagare i närbelägen ledningsstolpe som talar om vilken vagn och vilken linje jag kör.
Alternativt kan man ha en radiosignal eller en signal som skickas ned i gatan till en mottagare.
Alla växlar är förbundna med en dator, oftast placerad i kontrollrummet.
När vagnen sänder ut sin signal vet växeln hur den skall ställa om sig.
Byter man linjeväg, eller får en annan orsak att ändra färdväg är det bara att gå in i datorn, tala om hur växeln skall ligga för resp. linje.
Med detta system finns både för- och nackdelar, men mest fördelar. Skall man ut och åka med arbetståg/övningståg måste man knappa in det linjenummer vars ändhållplats man vill åka mot. Det går givetvis också att manuellt styra omläggningen innifrån vagnens manöverpanel men under våra övningskörningar på de tyska systemen knappades alltid ändhållplatsen in, och sedan var det bara att dra på.
Fördel för föraren är att man inte kan komma fel!
Jag var med om en felåkning i Wien på 70-talet. Vi kom till Südbahnhof istället för till Pratern. Gissa om alla i vagnen, inkl. föraren, var snopna när vi svängde av Ringen. Det var bara att hålla god min, köra till Südbahnhof, runda slingan och ut igen.
På vår SSS-resa hösten 2002 hände detta oss i Würzburg.
Vi hade varit ute och kört på förortslinjerna. Här lät man oss inte köra i stan eftersom man inte hade dubbelkomando. När vi kom tillbaka till vagnhallen var ingångsväxeln sönder så föraren fick lägga om växeln manuellt med spett.
Vi klev av, tackade för oss och gick ut på gatan för att åka med nästa linjevagn. Hela gruppen står vid hållplatsen och tittar på vagnen som kommer från stan, skall passera vagnhallen på väg mot ändstationen.
Förmodligen tittar föraren mer på ossw än på spåret varefter han svänger av in i vagnhallen. Därinne får han åka genom tvätt, iordningställande och uppställningsområde innan han glatt skrattade med sina passagerare åter kommer ut på gatan. Vi skrattade också! Och passagerarna hade nog aldrig tidigare sett vagnhallen innifrån.
Allt tack vare oss - SSS Stockholmsavdelningens Studieresa.
Hälsningar
-Per