x
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
-
- Inlägg: 4460
- Blev medlem: lördag 31 augusti 2002 20:46
-
- Inlägg: 496
- Blev medlem: tisdag 15 oktober 2002 14:20
Sporvogne i København
Politikkerne i Københavns Kommune (staden) ønsker sig tunnelbane på strækningen, selv om det er meget dyrere og det kræver, at den danske stat betaler det meste.
Derfor sker der nok intet.
Det projekt der har størst mulighed for at blive realiseret er en linje fra Ishøj over Glostrup og Herlev til Lyngby. Denne linje ligger i Københavns mt (länet), der er meget positive, men også dette projekt bliver dyrt. Dette projekt kan sammenlignes med Stockholms linje 22, og i Stockholm vil man åbenbart heller ikke have sporvogne i de indre stadsdele.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Derfor sker der nok intet.

Det projekt der har størst mulighed for at blive realiseret er en linje fra Ishøj over Glostrup og Herlev til Lyngby. Denne linje ligger i Københavns mt (länet), der er meget positive, men også dette projekt bliver dyrt. Dette projekt kan sammenlignes med Stockholms linje 22, og i Stockholm vil man åbenbart heller ikke have sporvogne i de indre stadsdele.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
-
- Inlägg: 4460
- Blev medlem: lördag 31 augusti 2002 20:46
Byggandet av metron var inte självklart. Det enda som var bestämt på förhand var att det skulle byggas en bana från Vanløse till Amager. Tre olika alternativ utreddes:
1. Spårväg på särskild banvall med plankorsingar i ytterområdena och gatuspår genom centrum.
2. Light rail, d.v.s. särskild banvall med plankorsningar i ytterområdena, en liten andel gatuspår i halvcentrala lägen och tunnel under centrum.
3. Automatisk minimetro, alltså det som är genomfört.
Utredningarna var omfattande och kan närmast betecknas som förprojektering. Det togs fram förslag till tekniska lösningar, depåplaceringar, tidtabeller, driftorganisation osv. Dessutom gjordes trafiksimuleringar med allmänt accepterade modeller. När dessa visade att en automatisk minimetro var det alternativ som hade överlägset bäst förmåga att få folk ur bilarna och in i spårfordonen, beslutade styrgruppen att man skulle gå vidare med enbart detta alternativ.
F.ö. kan jag inte hålla med om att inget av trafikbolagen driver frågan om innerstadsspårvagnar. Jag vet inte hur det är nu, men i början av 90-talet hade i alla fall HT en hel del spårvägsplaner. Dock lyckades man väl aldrig få någon finansiering av dem, men jag har intrycket att det snarare var statens avoga inställning till HT som låg bakom detta. Vid byggandet av Vanløse-Amager-banan gick man ju t.ex. helt runt HT och skapade ett särskilt bolag för detta projekt, Ørestadsselskabet.
1. Spårväg på särskild banvall med plankorsingar i ytterområdena och gatuspår genom centrum.
2. Light rail, d.v.s. särskild banvall med plankorsningar i ytterområdena, en liten andel gatuspår i halvcentrala lägen och tunnel under centrum.
3. Automatisk minimetro, alltså det som är genomfört.
Utredningarna var omfattande och kan närmast betecknas som förprojektering. Det togs fram förslag till tekniska lösningar, depåplaceringar, tidtabeller, driftorganisation osv. Dessutom gjordes trafiksimuleringar med allmänt accepterade modeller. När dessa visade att en automatisk minimetro var det alternativ som hade överlägset bäst förmåga att få folk ur bilarna och in i spårfordonen, beslutade styrgruppen att man skulle gå vidare med enbart detta alternativ.
F.ö. kan jag inte hålla med om att inget av trafikbolagen driver frågan om innerstadsspårvagnar. Jag vet inte hur det är nu, men i början av 90-talet hade i alla fall HT en hel del spårvägsplaner. Dock lyckades man väl aldrig få någon finansiering av dem, men jag har intrycket att det snarare var statens avoga inställning till HT som låg bakom detta. Vid byggandet av Vanløse-Amager-banan gick man ju t.ex. helt runt HT och skapade ett särskilt bolag för detta projekt, Ørestadsselskabet.
trafikbolagen drev spårvägsutbyggnad
Håller med Harald om att HT drev frågan om spårvägsutbyggnad. Men även DSB som t o m satte upp vad man kanske skulle kalla kompetenscentrum för spårväg. DSB gick ut och framhöll att det var DSB som hade spårkompetensen i Köpenhamn. Tyckte det var en viss rivalitet i början på 90-talet mellan HT och DSB när det gällde spårvägsfrågor - så blev det inget av företagen till slut som fick driva nya metron. DSB gjorde förresten med EU-medel ett uppslagsverk över light rail i världen där jag vill minnas man hade statistik över då befintliga spårvägssystem i världen. Några av dem som var på DSB gick förresten till Örestadsselskabet.
Hälsningar
Ragnar
Hälsningar
Ragnar
Moderne sporvogne i København
her findes mere om ideen til moderne sporvogne i København:
http://www.modernesporveje.subnet.dk/
venligst
Jan Hendriksen
http://www.modernesporveje.subnet.dk/
venligst
Jan Hendriksen