Forum - Spårvägssällskapet.se

Finns det någon standardiserad höjd under luftledningar?



lle.

I Sverige är väl minsta frihöjd i normalfall alltid 4,5 meter? Annars måste annat anges.

Minimihöjder i Sverige enligt Starkströmsföreskrifterna:

En kontaktlednings (frilednings) höjd över räls överkant för spårbundet fordon och över vägbana för trådbuss skall vara minst:
1. 5,5 m vid växelström 16 2/3 Hz, 15 kV nominell systemspänning, men får på linjesträcka där det inte finns någon plankorsning med annan trafikled minskas till lägst 5,3 m samt vid vägbro, tunnel eller dylikt minskas till lägst 4,8 m.
2. 5,2 m vid likström högst 1,5 kV nominell systemspänning, men får vid vägbro, tunnel eller dylikt minskas till lägst 4,2 m.
3. 5,0 m vid likström högst 750 V nominell systemspänning, men får där så oundgängligen krävs på grund av lokala förhållanden i samråd med Elsäkerhetsverket minskas till lägst 4,2 m under iakttagande av särskilda försiktighetsåtgärder.

Den normala höjden i Göteborg är 5,5 m tror jag.

Egendomlig men kul skylt:
Vad jag vet sätts frihöjdsmärket aldrig upp för höjder större än 4,5 meter i Sverige. (Fordon högre än så går som specialtransport)

Det låter med andra ord som om betydligt högre foron förekommer hyfsat vanligt i Spanien (eller i alla fall i Barcelona).
Någon som vet vad det kan vara för fordon - dubbeldäckare är väl inte tillräckligt höga för att ha bekymmer. (Hmm... kan det vara så att skylten markerar ställen där luftledningen hänger ovanligt HÖGT?)

På sjön skyltas seglingsfria höjden oavsett hur högt det är till bro/kraftledning, det kan vara något liknande här även om jag inte tror att en sådan skylt står i varje korsning.

För övrigt, om spanska bestämmelser liknar svenska, så säger skylten inte att luftledningen hänger på 5,5 meters höjd utan på
5,5 meter plus ett säkerhetsavstånd som dels ska täcka "farligt avstånd" dvs det avstånd då strömmen kan "hoppa" med en ljusbåge (i svenska järnvägssammanhang schablonmässigt 1 meter) och dels att ledningen kan hänga onormalt lågt (pga värmeutvidgning som skapas både av solen och av den ström vid tillfället löper genom tråden).

För att föra tillbaka diskussionen till spårvagnar: i "Trådbussar i Sverige" av Stolt anges att trådbussledningen [i första hand i Stockholm, men med intill visshet gränsande sannolikhet även i Göteborg] om möjligt skulle hänga på 5,5 - 6,0 meters höjd. Av praktiska skäl får man förmoda att spårvägens luftlednign väsentligen hängde i samma höjd (speciellt eftersom bärlinorna både av ekonomiska och praktiska skäl måste vara gemensamma för spårvagn och trådbuss på gator där båda gick eller korsade varandra.

Tittar man däremot utomlands, är det ingalunda givet att luftledningen hängde på svensk höjd. Speciellt är det lätt att tänka sig att luftledningen generellt hängde högre i Storbrittanien där dubbeldäckare (såväl spårvagn, trådbuss som förbränningsbuss) var ytterst vanliga.

SI

Hur högt satt/sitter tråden i städer med dubbeldäckade spårvagnar/trådbussar. Sådan är ju inte så vanliga i dag (spv i alla fall i Hong Kong). I Böackpool sitter ju saxbyglar på podium, så tråden är väl högre där.

Vid högst 1,5 kV nominell spänning är säkerhetsavståndet mindre än en meter. Högsta fordonshöjd är 4,5 m och lägsta kontaktledningshöjd vid 750 V är 5,0 m. Alltså är säkerhetsavståndet 0,5 m. Lägsta höjd 5,2 m vid 1,5 kV ger ett avstånd på 0,7 m. Tilläggas kan att de portaler som ska finnas vid plankorsningar om spänningen är 1,5 kV eller högre ska ha underkanten minst 4,7 m över vägbanan och att det vertikala avståndet mellan underkanten och kontaktledningen ska vara minst 0,5 m vid 1,5 kV och 0,8 m vid högre spänning.

Harald skrev:Minimihöjder i Sverige enligt Starkströmsföreskrifterna:

En kontaktlednings (frilednings) höjd över räls överkant för spårbundet fordon och över vägbana för trådbuss skall vara minst:
1. 5,5 m vid växelström 16 2/3 Hz, 15 kV nominell systemspänning, men får på linjesträcka där det inte finns någon plankorsning med annan trafikled minskas till lägst 5,3 m samt vid vägbro, tunnel eller dylikt minskas till lägst 4,8 m.
2. 5,2 m vid likström högst 1,5 kV nominell systemspänning, men får vid vägbro, tunnel eller dylikt minskas till lägst 4,2 m.
3. 5,0 m vid likström högst 750 V nominell systemspänning, men får där så oundgängligen krävs på grund av lokala förhållanden i samråd med Elsäkerhetsverket minskas till lägst 4,2 m under iakttagande av särskilda försiktighetsåtgärder.

Den normala höjden i Göteborg är 5,5 m tror jag.

Det här är intressant ur ett teoretiskt-filosofiskt perspektiv, för dessa regler innebär att om banverket skulle få den befängda idén att anlägga en plankorsning på del del av öresunrsbroförbindelsen i sverige som har danskt elsystem så skulle det vara olagligt

Harald skrev: Den normala höjden i Göteborg är 5,5 m tror jag.

Normalhöjden är 5,0 m enligt TK:s Banstandard. Denna får (vid tunnlar o dyl) sänkas till 4,2 m med särskilt tillstånd från Elsäkerhetsverket.

I övrigt finns ingen övre begränsning i Sverige på hur högt ett fordon får vara, fri höjd är specad till 4,5m, alla som framför fordon högre än detta är skyldiga att på en var punkt som skall passeras säkerställa att det går att genomföra transporten.

//Tony

Såg i morse en varningsskylt för spårvagn, och tilläggstavlan "Varning för kontaktledning"

mats skrev:Det här är intressant ur ett teoretiskt-filosofiskt perspektiv, för dessa regler innebär att om banverket skulle få den befängda idén att anlägga en plankorsning på del del av öresunrsbroförbindelsen i sverige som har danskt elsystem så skulle det vara olagligt

Varför skulle det vara olagligt?

TonyM skrev:Normalhöjden är 5,0 m enligt TK:s Banstandard. Denna får (vid tunnlar o dyl) sänkas till 4,2 m med särskilt tillstånd från Elsäkerhetsverket.

Jag antar att du har tillgång till standarden så jag betvivlar inte vad du skriver, men då är standarden lite märklig tycker jag. Om normalhöjden är lika med minimihöjden finns ju inget utrymme för att kontaktledningen sjunker exempelvis p.g.a. temeperaturförändring. Konstruktionsmått brukar ju vara satta så att man har toleranser både uppåt och nedåt, men här finns alltså ingen tolerans nedåt. Ensidiga toleranser brukar man inte använda annat än när bara ensidiga avvikelser är möjliga.

Bertan spurgte om kontaktledningehøjden, der hvor man anvender dobbeltdækkere (sporvogne og trolleybusser) I Storbritannien var højden ofte omkring 7 meter, og jeg mener at have set, at mimimumshøjden skulle være noget over 20 fod. (Måske 22 fod?)

I København målte de højeste sporvogne (KS 19 - 24 0g 90 - 104) 5,30 meter over sænket strømaftager. Køretrådshøjden var ofte ca. 6 meter.

I portene til Hal 1 på Sporvejsmuseet Skjoldenæsholm, der kommer fra Svanemølle Remise, der husede dobbeltdækker-sporvogne, er køretrådshøjden 6,30 meter. Det er meget tæt ved det maksimale, som en vogn med pantograf kan nå op til. På den normalsporede strækning tilstræber vi at have en højde på 6 meter, men under broen i Højbjerg Skov, er højden dog lavere. Vi kan ikke sænke sporet, da vi så får problemer med bortledning af vand. En prøvekørsel har dog vist, at KS 22 (der er 5,3 meter over trolleybukkens smørekop) kan komme under broen uden problemer. Se også http://www.sporvejsmuseet.dk

Med venlig hilsen
Svend Christensen

På Djurgårdslinjen har vi alltid arbetat efter höjden på körtråden ska sitta
5.2 meter över körbanan vid lägre höjd ska vägmärke med frihöjd samt
tilläggstavla livsfarlig ledning sättas upp ex. linan på 5m lika med frihöjd
4.3m dessa normer gäller på gfk i Stockholm när höga transporter ska
fram. Lagerbrax fd Banchef dl.

På hur många ställen i Göteborg sitter ledningen högre än standarden 5,0 meter? Vid urspårningen vid Grönsakstorget för några veckor sedan frågade jag de som justerade kontaktledningen vilken höjd den skulle upp till och fick svaret 5,2 meter.

Harald skrev:

mats skrev:Det här är intressant ur ett teoretiskt-filosofiskt perspektiv, för dessa regler innebär att om banverket skulle få den befängda idén att anlägga en plankorsning på del del av öresunrsbroförbindelsen i sverige som har danskt elsystem så skulle det vara olagligt

Varför skulle det vara olagligt?

Okej, inte olagligt men en gråzon eftersom det inte framgick vad reglerna säger om 25kV 50Hz

I så fall skulle det redan vara i gråzonen eftersom regelerna om minimihöjder gäller överallt, inte bara vid plankorsningar. Om 25 kV säger dock reglerna:

Vid växelström 50 Hz, 25 kV nominell spänning skall höjden fastställas i samråd med Elsäkerhetsverket.

lagerbrax skrev: ↑torsdag 27 oktober 2005 15:40 På Djurgårdslinjen har vi alltid arbetat efter höjden på körtråden ska sitta
5.2 meter över körbanan vid lägre höjd ska vägmärke med frihöjd samt
tilläggstavla livsfarlig ledning sättas upp ex. linan på 5m lika med frihöjd
4.3m dessa normer gäller på gfk i Stockholm när höga transporter ska
fram. Lagerbrax fd Banchef dl.

Då kanske man borde arbeta med att höja kontaktledningen vid strategiska platser? 5,6 meter var standardhöjden i innerstaden i Stockholm på 50-60-talet? Tag senaste rivningen nu vid Nybroplan, hade den kanske undvikits om ledningen suttit på 5,6 meter?

Och borde man inte installera en stålvajer som sitter lite lägre än kontaktledningen över gatan före korsningen som ställer trafikljusen till stopp och larmar.

Eller så sänker man vajrarna till gatlyktorna på intilliggande gator så att de rivs ner om man närmar sig kontaktlednimgen, det borde lastbilsföraren märka?

Att höja kontaktledningen till högsta möjliga höjd på strategiska platser torde vara enkelt och genomförbart.

Ska vi gissa att det inte vidtas några åtgärder och att det händer ingen om några år?

Kameraövervakning av korsningarna vore också bra så man kan se efteråt vad som timat.

Skrik nu också att jag bumpat tråden, gör man inte det så skriks det att det redan finns en tråd i ämnet och att man ska skriva i den och inte starta en ny.

Hechtwagen skrev: ↑söndag 07 september 2025 15:13

lagerbrax skrev: ↑torsdag 27 oktober 2005 15:40 På Djurgårdslinjen har vi alltid arbetat efter höjden på körtråden ska sitta
5.2 meter över körbanan vid lägre höjd ska vägmärke med frihöjd samt
tilläggstavla livsfarlig ledning sättas upp ex. linan på 5m lika med frihöjd
4.3m dessa normer gäller på gfk i Stockholm när höga transporter ska
fram. Lagerbrax fd Banchef dl.

Då kanske man borde arbeta med att höja kontaktledningen vid strategiska platser? 5,6 meter var standardhöjden i innerstaden i Stockholm på 50-60-talet? Tag senaste rivningen nu vid Nybroplan, hade den kanske undvikits om ledningen suttit på 5,6 meter?

Och borde man inte installera en stålvajer som sitter lite lägre än kontaktledningen över gatan före korsningen som ställer trafikljusen till stopp och larmar.

Eller så sänker man vajrarna till gatlyktorna på intilliggande gator så att de rivs ner om man närmar sig kontaktlednimgen, det borde lastbilsföraren märka?

Att höja kontaktledningen till högsta möjliga höjd på strategiska platser torde vara enkelt och genomförbart.

Ska vi gissa att det inte vidtas några åtgärder och att det händer ingen om några år?

Kameraövervakning av korsningarna vore också bra så man kan se efteråt vad som timat.

Skrik nu också att jag bumpat tråden, gör man inte det så skriks det att det redan finns en tråd i ämnet och att man ska skriva i den och inte starta en ny.

Det här var verkligen ett trådlyft (!), på närmare 20 år... det passar ju ändå ämnet på sätt och vis

Ännu fler stålvarjrar innebär ännu fler trådar som rivs när oaktsamma lastbilsförare glömmer kran eller lastflak i uppläge. Vissa saker går inte att teknikitisera bort. Eftersom dylika fordon inte sällan står för diverse andra skador, inte bara kontaktledningsskador, så kanske det är viktigare att få på plats förordningar eller föreskrifter som säkerställer att alla fordon som har dessa funktioner, modifieras på ett sätt så att det inte går att lossa bromsarna när grejerna inte är på rätt plats, i alla fall inte utan att förbikoppling görs på ett sätt som garanterar att föraren inte kan glömma av den då manövern är avslutad (exempelvis att man lastar av grus under tiden man kör framåt).

Vi har redan för mycket integritetskränkande kameraövervakning. Skall det då finnas ännu mer, längs alla kontaktledningar i gata. Det skulle ju bli hur dyrt som helst. Och dessutom hjälper det inget alls mot problemet. När en lastbilsförare har gjort detta misstag så är det osannolikt att hen skulle göra det igen, men däremot finns det flera tusen andra som mycket väl skulle kunna råka ut för det.

Men att höja kontaktledningen kan ju inte skada?
Hur hög ledning klarar den strömavtagare i sammanhanget som är "sämst"?

Odd skrev: ↑söndag 07 september 2025 20:15 Det här var verkligen ett trådlyft (!), på närmare 20 år... det passar ju ändå ämnet på sätt och vis

Nu äre ju så att på riktiga spårvägar, så löser man ju problemen...
Särskilt när det är höga transporter mer eller mindre varje vecka.

Nåja, såhär används allafall denna kontaktledningslyft...

Trafik som vanligt...

Foto 2013-05-20 12.12.57, Leif D

Fem minuter senare...

Foto 2013-05-20 12.17.27, Leif D

En halv minut senare passerar första transporten...

Foto 2013-05-20 12.17.55, Leif D

20 sekunder senare nästa transport...

2013-05-20 12.18.13,Leif D

30 sek senare klart för trafik igen...

Foto 2013-05-20 12.18.52, Leif D

Just nu har denna kontaktledningslyft varit i upphöjt läge sedan i april, då norra delarna av spårvägsnätet är avstängt fram till (troligen) december för infrastrukturarbeten (vatten, avlopp, fjärrvärme, fiber och spår).