Forum - Spårvägssällskapet.se

Med anledning av tråden om de 10 största spårvagnsnäten i världen (http://www.ss.se/forum/viewtopic.php?t=10045) vill jag initiera en annan frågeställning.

Vilka är de tio minsta spårvägsnäten i världen? För att få en enhetlig definition på storlek kan vi väl enas om att det är antalet resenärer som avgör placeringen på storlekslistan.

/Niklas

x

Den franska staden, Marseille har en spårväg som är 3 km lång. Antalet resenärer ligger runt 4,9 miljoner.

En tysk stad med cirka 25.000 invånare lär ha spårväg. Dock kan jag inte namnet på staden. Finns säkert någon som vet.

Mikael

Malmköping, kanske? Det är trots allt en spårvägslinje.

Trondheim borde väl vara också ett av världens minsta spårvägsnät, eller???

Ja, med 8,8 km bana og under 900.000 reisende kan den nok være med i listen.

x

Johan Eriksson skrev:Ja men kommersiela system?

Vadå kommersiella?

AS Gråkallbanen är i allra högsta grad ett kommersiellt företag. Det gäller även AB Stockholms Spårvägar och Museispårvägen Malmköping AB.

Att driften mest är avsedd att finansiera sig själv utgör väl inget hinder för att kalla det kommersiellt. Jämför med t ex tobaksbolagen - de gör liksom ingen nytta, utan ägarna driver dem därför att det är roligt.

Så om du är ute efter en definition som utesluter museibanor och liknande så får du nog tänka till lite mer...

JDS skrev:

Johan Eriksson skrev:Ja men kommersiela system?

Vadå kommersiella?

AS Gråkallbanen är i allra högsta grad ett kommersiellt företag.

Det råder det inget som helst tvivel om.

JDS skrev: Det gäller även AB Stockholms Spårvägar och Museispårvägen Malmköping AB.

Det där får du däremot förklara närmare. AB SS och MUMA är väl ändå inte komersiella trafikföretag.

Jämförelsen mot tobaksbolagen är fullständigt irellevant. De är nämligen i högsta grad komersiella bolag - ägarna driver dem för att tjäna pengar, för du tror väl inte att det är någon form av välgörenhet i den industrin?
Snarare tvärt om.

Jag betraktar inte heller AB SS eller MUMA som komersiella då deras primära syfte inte är att dra in en ekonomisk vinst till ägaren.
Primära syftet med SS och MUMA är väl ändå inte att sko medlemmarna i SSS?

//Tony

Jag betraktar inte heller AB SS eller MUMA som komersiella då deras primära syfte inte är att dra in en ekonomisk vinst till ägaren.

OK, kommunala trafikföretag har väl heller inte det syftet.

Men det finns en annan skillnad. När det gäller MUMA m fl så är ju resan i sig själva huvudsyftet med resan. Hosjö är ju knappast ett resmål.

Alltså bör den typen av företag undantas.

TonyM skrev:Det där får du däremot förklara närmare. AB SS och MUMA är väl ändå inte komersiella trafikföretag.

Jämförelsen mot tobaksbolagen är fullständigt irellevant. De är nämligen i högsta grad komersiella bolag - ägarna driver dem för att tjäna pengar, för du tror väl inte att det är någon form av välgörenhet i den industrin?
Snarare tvärt om.

Jag betraktar inte heller AB SS eller MUMA som komersiella då deras primära syfte inte är att dra in en ekonomisk vinst till ägaren.
Primära syftet med SS och MUMA är väl ändå inte att sko medlemmarna i SSS?

Jag är medveten om att jag helt saknar ekonomisk utbildning och alltså inte vet vad ordet "kommersiell" egentligen betyder.

Men jag anser att båda bolagen fyller en kommersiell funktion såtillvida att de drar in pengar till sina ägare (SSS resp Stockholmsavd), precis som tobaksbolagen eller vilket annat företag som helst. Utan pengar överlever inte föreningens samlingar. Utan trafik inga pengar. Och utan trafikbolag, ingen trafik. Så jag vågar påstå att bolagens primära syfte är precis det du påstår att det inte är: att dra in pengar till ägaren!

Någon välgörenhet är det ju inte fråga om i det här fallet heller, om man inte betraktar bevarandet av föreningens samlingar som ett välgörande ändamål. Å andra sidan betraktades ju förr (faktiskt fortfarande, av en minskande skara) även tobak som välgörande...

Nu spårar det ur.

Kommersiell är fel definition, reguljär trafik borde passa bättre.

De flesta operatörer är väl någon form av samhällsnyttiga bolag tex GS, som är ägda av staden / kommunen och vars enda syfte kanske inte är att vinsten är maximerad.
Om så vore vore det nog på sin plats att ifrågasätta varför det inte tillåts flera operatörer på samma räls, upphandling linje för linje, eller vad vet jag.
Det roliga med detta är att det sannolikt skulle vara betydligt enklare att konkurrensutsätta spårvägen än tex fjärrvärme som ofta bedrivs på kommersiell basis med maximal vinst som primär drivkraft... nu spårade det visst ur igen.

Är nät med reguljär trafik en bra definition?

WestBesserwisser skrev:Nu spårar det ur.

Kommersiell är fel definition, reguljär trafik borde passa bättre.
(---)
Är nät med reguljär trafik en bra definition?

Vad menar du med reguljär?

Spårvagnarna på Djurgården går efter en tidtabell, vem som helst får åka med, och intäkterna tas med i en budget. Banan är dessutom offentligt ägd, och SL-taxa tillämpas till stora delar i trafiken. Stora delar av personalen är anställd av AB SS.

Att trafiken inte pågår hela året behöver inte hindra den från att kallas reguljär. Ett flygplan eller tåg som går en gång i veckan kan utan vidare kallas reguljärt. En bansträcka som bara trafikeras på vintern, men inte på sommaren, är inte mindre reguljär för det. Rimligen inte heller tvärtom.

Herrarna Diehl och Nilsson angav en gång i tiden "helårstrafik" som krav för att ta med fordonen på en viss bana i Svenska Lok och Motorvagnar. Skälet till det känner jag inte till, men jag misstänker att det var för att slippa ha med Djurgårdslinjens vagnar som redan då var av en hiskelig massa typer. (Om jag inte missminner mig så innehöll boken i fråga även en lång och krystad förklaring till varför smalspåret Växjö-Västervik borde vara med men inte Djurgårdslinjen.)

Min slutsats är att det är meningslöst att försöka hitta på en definition som utesluter Djurgårdslinjen eftersom den rimligen även kommer att utesluta någon annan bana som man hade tänkt ta med, t ex någon linje i någon alpstad som bara trafikeras vintertid eller vad vet jag.

icke museal trafik?

Trieste i Italien, 5 km lång.

Mikael

Jag skulle rösta på Kenosha, Wisconsin. Dom har 6 ex-Toronto PCC vagnar som kör matar trafik till Metra tågen från Chicago.

mvh Dennis

Niklas Karlsson skrev:Med anledning av tråden om de 10 största spårvagnsnäten i världen (http://www.ss.se/forum/viewtopic.php?t=10045) vill jag initiera en annan frågeställning.

Vilka är de tio minsta spårvägsnäten i världen? För att få en enhetlig definition på storlek kan vi väl enas om att det är antalet resenärer som avgör placeringen på storlekslistan.

/Niklas

Synd att vi inte frågade om linje istället *ler* - då borde ju City & Hammersmith line i London kunna kvala in, vad kan det vara, 2 km???

Bad Schandau i Tyskland. En spårväg som kör några fåtal turer om dagen. Tror det är en "riktig" spårväg!?

Mikael

"Kommersiell" verksamhet brukar inte avse hobby-, prov-, forsknings-, museums- , ideell el. likn. verksamhet, utan yrkesmässig, reguljär, avlönad dito. Djurgårdslinjens trafik är möjligen ett gränsfall men torde av de flesta betraktas som ej kommersiell. Däremot finns inget som hindrar att man bedriver kommersiell verksamhet med museala fordon.

Exempel: "Den nya spårvagnen litt. A36 går i provtrafik för närvarande och beräknas sättas in i kommersiell trafik fr.o.m. 3/1 2014."

Anders

[/quote]Synd att vi inte frågade om linje istället *ler* - då borde ju City & Hammersmith line i London kunna kvala in, vad kan det vara, 2 km???[quote]

Du är säker på att du inte menar Waterloo and city line? Hammersmith and city line går ju från zon 4 till zon zon två via zon tre, två och ett.
i vilket fall som heslt så är väl båda tunnelbanelinjer? Det står ju med på the "Tube Map": http://www.tfl.gov.uk/tfl/pdfdocs/colourmap.pdf