Forum - Spårvägssällskapet.se

LÅ1 skrev:

BSB101 skrev:Gällande detta med att banker tar betalt för kortbetalningar så gör man det även för kontanter. Dessa kontanttransporter som kör runt gör det inte gratis. Det stora som skiljer är mer hur man tar betalt. Det som är viktigt är att vi inte får samma oligopol för digitala betalningar som finns för kontanthanteringen.

Det pågår en utredning som ska se över statens roll på betalningsmarknaden. Tyvärr har utredningen väl lång tid på sig. Resultatet ska redovisas i slutet av 2022.

Kanske får Loomis konkurrens från Riksbanken när det gäller att hantera dagskassor. Att utredningen skulle föreslå att bemannade butiker är tvungna att acceptera kontanter dagtid är väl att hoppas för mycket.

Oavsett vem som hanterar kontanterna så finns en kostnad. I debatten är det ibland lätt för vissa att peka på bankernas avgifter för kortbetalningar men glömma bort bankernas avgift för kontanthantering. Liknande beteende finns även hos vissa när det gäller jämförelse mellan flyg och tåg. Där handlar det dock om restid och att man poängterar restiden till/från flygplatsen men bortser från dito till/från järnvägsstationen.

BSB101 skrev:

LÅ1 skrev:

BSB101 skrev:Gällande detta med att banker tar betalt för kortbetalningar så gör man det även för kontanter. Dessa kontanttransporter som kör runt gör det inte gratis. Det stora som skiljer är mer hur man tar betalt. Det som är viktigt är att vi inte får samma oligopol för digitala betalningar som finns för kontanthanteringen.

Det pågår en utredning som ska se över statens roll på betalningsmarknaden. Tyvärr har utredningen väl lång tid på sig. Resultatet ska redovisas i slutet av 2022.

Kanske får Loomis konkurrens från Riksbanken när det gäller att hantera dagskassor. Att utredningen skulle föreslå att bemannade butiker är tvungna att acceptera kontanter dagtid är väl att hoppas för mycket.

Oavsett vem som hanterar kontanterna så finns en kostnad. I debatten är det ibland lätt för vissa att peka på bankernas avgifter för kortbetalningar men glömma bort bankernas avgift för kontanthantering. Liknande beteende finns även hos vissa när det gäller jämförelse mellan flyg och tåg. Där handlar det dock om restid och att man poängterar restiden till/från flygplatsen men bortser från dito till/från järnvägsstationen.

Det kan ju faktiskt var så att att infrastrukturen för kontanthantering anses så samhällsviktig att Riksbanken inte ska ta ut full kostnadstäckning för den tjänsten. Problemet med Loomis är att de i princip har monopol och kan sätta de priser de vill.
Det är lätt att tro att det är storbankerba som äger Loomis, men de är inga storägare i företaget. Undantaget är SEB fonder som är största ägare med 6,1%.

LÅ1 skrev:

BSB101 skrev:Oavsett vem som hanterar kontanterna så finns en kostnad. I debatten är det ibland lätt för vissa att peka på bankernas avgifter för kortbetalningar men glömma bort bankernas avgift för kontanthantering. Liknande beteende finns även hos vissa när det gäller jämförelse mellan flyg och tåg. Där handlar det dock om restid och att man poängterar restiden till/från flygplatsen men bortser från dito till/från järnvägsstationen.

Det kan ju faktiskt var så att att infrastrukturen för kontanthantering anses så samhällsviktig att Riksbanken inte ska ta ut full kostnadstäckning för den tjänsten. Problemet med Loomis är att de i princip har monopol och kan sätta de priser de vill.
Det är lätt att tro att det är storbankerba som äger Loomis, men de är inga storägare i företaget. Undantaget är SEB fonder som är största ägare med 6,1%.

Det kan ju faktiskt var så att att infrastrukturen för korthantering anses så samhällsviktig att bankerna inte ska ta ut full kostnadstäckning för den tjänsten. Problemet med bankerna är att de i princip har monopol och kan sätta de priser de vill. Som sagt för både kort och kontanter tas det ut en avgift då det finns en kostnad. Kostnaden kommer vi aldrig ifrån och någonstans måste det finnas en intäkt. Vissa har dock väldigt lätt att bortse för kostnaden för kontanter medan man gärna lyfter fram kostnaden för kort.

Kostnaden för kontanthantering bestämmer ju butikerna till en del själva. Vissa leverantörer kan t.ex. betalas med kontanter. Tar Bankomat AB ut avgift för insättning i deras automater?

Det finns butiker som föredrar kontanter framför kort. Inte minst för små belopp. Går det ens att betala små belopp med kort? Hörde om en handlare som hellre efterskänkte 90 öre än lät kunden betala det med kort. (Handlade om mellanskillnaden mellan varans pris och pantkvitto.)

Många handlare är inte helt nöjda med dagens situation.

Jag kan tänka mig att gå till en butik med något högre priser om lågprisbutiken inte accepterar kontanter.

BSB101 skrev:

LÅ1 skrev:

BSB101 skrev:Oavsett vem som hanterar kontanterna så finns en kostnad. I debatten är det ibland lätt för vissa att peka på bankernas avgifter för kortbetalningar men glömma bort bankernas avgift för kontanthantering. Liknande beteende finns även hos vissa när det gäller jämförelse mellan flyg och tåg. Där handlar det dock om restid och att man poängterar restiden till/från flygplatsen men bortser från dito till/från järnvägsstationen.

Det kan ju faktiskt var så att att infrastrukturen för kontanthantering anses så samhällsviktig att Riksbanken inte ska ta ut full kostnadstäckning för den tjänsten. Problemet med Loomis är att de i princip har monopol och kan sätta de priser de vill.
Det är lätt att tro att det är storbankerba som äger Loomis, men de är inga storägare i företaget. Undantaget är SEB fonder som är största ägare med 6,1%.

Det kan ju faktiskt var så att att infrastrukturen för korthantering anses så samhällsviktig att bankerna inte ska ta ut full kostnadstäckning för den tjänsten. Problemet med bankerna är att de i princip har monopol och kan sätta de priser de vill. Som sagt för både kort och kontanter tas det ut en avgift då det finns en kostnad. Kostnaden kommer vi aldrig ifrån och någonstans måste det finnas en intäkt. Vissa har dock väldigt lätt att bortse för kostnaden för kontanter medan man gärna lyfter fram kostnaden för kort.

Bankerna sitter ju i knät på kortbolagen, det är kortbolagen som tjänar de stora pengarna på korten, inte bankerna.

Vill be om ursäkt för några rader i föregående inlägg. Jag relaterade till något som jag trodde mig läst någon annan stans. Men det var tidigare i denna tråd.

Hehe, ja, det var jag som berättade en observation. Den verkar även ha förvrängts vilket väl ligger precis i tiden i dessa svartvita dagar.

Hur som helst, det spelar egentligen ingen roll, man kan kasta information om kostnader hit och dit i folks nyllen i en diskussion, men vi ser ju vad som händer med ett samhälle som aktivt stänger ute ett par grupper från ett tidigare självklart liv. I dag kan man inte ens ringa Telia för att exempelvis ändra på ett abonnemang, eller ställa en fråga om en faktura, utan att man måste ha mobilt bank-id. Det gör att den grupp med medborgare som har ett Teliaabonnemang men inget mobilt bank-id, inte längre kan ens kan invända mot exempelvis en felaktig faktura.

Så här i efterskott så ser man att det redan har gått rejält snett och att det troligen måste till en reglering eller lagar som som åtgärdar detta så att även folk på marginalen kan fortsätta att existera i Sverige.

Hechtwagen skrev:Bankerna sitter ju i knät på kortbolagen, det är kortbolagen som tjänar de stora pengarna på korten, inte bankerna.

Du menar Visa och Master card? Är det verkligen de som tar ut stora avgifter?
Hur är det med Nets m.fl. som har kortterminalera i butikerna? Tar de avgifter i procent, eller bara fasta avgifter?

Varför har vi inga helt inhemska kort? Utan koppling till utländska företag.Och rena bankomat-kort lär inte finnas längre. Undra varför

Hörde i en podd i dag att Julian Assange var spärad av USA-bolagen, så hans kort var oanvändbara. Härligt i ett kontantlöst land.

Odd skrev:Hehe, ja, det var jag som berättade en observation. Den verkar även ha förvrängts vilket väl ligger precis i tiden i dessa svartvita dagar.

Hur som helst, det spelar egentligen ingen roll, man kan kasta information om kostnader hit och dit i folks nyllen i en diskussion, men vi ser ju vad som händer med ett samhälle som aktivt stänger ute ett par grupper från ett tidigare självklart liv. I dag kan man inte ens ringa Telia för att exempelvis ändra på ett abonnemang, eller ställa en fråga om en faktura, utan att man måste ha mobilt bank-id. Det gör att den grupp med medborgare som har ett Teliaabonnemang men inget mobilt bank-id, inte längre kan ens kan invända mot exempelvis en felaktig faktura.

Så här i efterskott så ser man att det redan har gått rejält snett och att det troligen måste till en reglering eller lagar som som åtgärdar detta så att även folk på marginalen kan fortsätta att existera i Sverige.

Nja, jag skulle felanmäla en fast telefonledning. (Nödvändigt men dyrt när mobiltäckningen är ursel.) Men det fick jag inte göra eftersom abonemanget inte stog på mig. Men de kunde skicka ut en kod med snigelpost till den som stod för abonenanget. Med den koden skulle jag kunna felanmäla.
Det löste sig genom att den som råkade kapa ledningen anmäld att en ledning kapats på en viss position. Då gick det fort, trots att det bara var vårt abonnemang som berördes.

LÅ1 skrev:

Odd skrev:Hehe, ja, det var jag som berättade en observation. Den verkar även ha förvrängts vilket väl ligger precis i tiden i dessa svartvita dagar.

Hur som helst, det spelar egentligen ingen roll, man kan kasta information om kostnader hit och dit i folks nyllen i en diskussion, men vi ser ju vad som händer med ett samhälle som aktivt stänger ute ett par grupper från ett tidigare självklart liv. I dag kan man inte ens ringa Telia för att exempelvis ändra på ett abonnemang, eller ställa en fråga om en faktura, utan att man måste ha mobilt bank-id. Det gör att den grupp med medborgare som har ett Teliaabonnemang men inget mobilt bank-id, inte längre kan ens kan invända mot exempelvis en felaktig faktura.

Så här i efterskott så ser man att det redan har gått rejält snett och att det troligen måste till en reglering eller lagar som som åtgärdar detta så att även folk på marginalen kan fortsätta att existera i Sverige.

Nja, jag skulle felanmäla en fast telefonledning. (Nödvändigt men dyrt när mobiltäckningen är ursel.) Men det fick jag inte göra eftersom abonemanget inte stog på mig. Men de kunde skicka ut en kod med snigelpost till den som stod för abonenanget. Med den koden skulle jag kunna felanmäla.
Det löste sig genom att den som råkade kapa ledningen anmäld att en ledning kapats på en viss position. Då gick det fort, trots att det bara var vårt abonnemang som berördes.

Råkade själv ut för något intressant, upptäckte att min fasta telefon inte fungerade, ringde Telia på mobilen och fick reda på att en kabel var av och skulle lagas på några dagar. Inte så bra för jag väntade några viktiga samtal. Men dom var generösa och erbjöd direkt att koppla numret till min mobil, och det fungerade bra. Men när räkningen kom hade dom fakturerat samtalen. Ringde och fick reda på att jag fick betala kopplingen eftersom det var till annat mobilnummer än Telia (Comwiq). Men det var inget avdrag för de dagar när linan inte funkat ? Nej det beloppet var för litet för att Telia skulle betala någon etsättning. Gruffade lite om det orimliga saken och blev lovad ersättning på nästa räkning men den kom aldrig och då orkade jag inte bråka mer om en obetydlig summa. Men faktum var alltså att jag blev skyldig Telia pengar för att telefonen inte fungerade.

Hechtwagen skrev:[

Bankerna sitter ju i knät på kortbolagen, det är kortbolagen som tjänar de stora pengarna på korten, inte bankerna.

Det är bankerna som tjänar de stora pengarna och gör enorma vinster på kortavgifter vilket framgår av bankernas kvartals och årsredovisningar. Kort som Mastercard och Visa fungerar som ett slags franchising, bankerna betalar för att ansluta till och använda kortbeteckningen. Men sedan fungerar det som i en egen affär i banken och mellan bankerna. Betalningen och kortavgiften går till inlösande bank som sedan debiterar kunden vilket kan ske via annan bank om affären inte har samma bank som kunden.
Kortföretagen sedan fungerar för marknadsföring och gemensam samordning men dom bedriver ingen egen bankverksamhet.

https://www.dn.se/ekonomi/tekniska-prob ... r-dubbelt/
Ännu en anledning att sky Klarna som pesten. Jag förstår inte varför folk ö h t använder sig av sådana metabetaltjänster som Klarna.

Odd skrev:https://www.dn.se/ekonomi/tekniska-prob ... r-dubbelt/
Ännu en anledning att sky Klarna som pesten. Jag förstår inte varför folk ö h t använder sig av sådana metabetaltjänster som Klarna.

Vilka bättre alternativ föreslår skribenten? Jag har letat, och min enda slutsats är att hela branschen är genomrutten. Jag skulle fortfarande säga att Klarna är ett av de bättre bolagen som har banktillstånd i Sverige.

Odd skrev:https://www.dn.se/ekonomi/tekniska-prob ... r-dubbelt/
Ännu en anledning att sky Klarna som pesten. Jag förstår inte varför folk ö h t använder sig av sådana metabetaltjänster som Klarna.

Men nu visade det sig, enligt text-tv , att felet låg inte hos Klarna utan det var en driftstörning på Nordea och Bankgiro var också inblandat. Rörigt...

Hittade en berättelse om livet för en nyinflyttad svensk i Hamburg. Artikeln är max fem år gammal. Där sägs att många ställen, t.ex. Ikea, accepterar debitkort men inte kreditkort. Är det ens tillåtet att särskilba dessa i Sverige?
De butiker och restauranger som acceptrar kort har ofta ett minimibelopp för att tillåta kortbetalning. Det lär inte vara tillåtet i Sverige enligt de avtal som skrivs med bankerna här.
Tyskland är ett bra och trevligt land!

Apropå Klarna så har jag förstått att betalningar går via dem även när man betalar med debetkort i många butiker.

Enceladus skrev:

Odd skrev:https://www.dn.se/ekonomi/tekniska-prob ... r-dubbelt/
Ännu en anledning att sky Klarna som pesten. Jag förstår inte varför folk ö h t använder sig av sådana metabetaltjänster som Klarna.

Vilka bättre alternativ föreslår skribenten? Jag har letat, och min enda slutsats är att hela branschen är genomrutten. Jag skulle fortfarande säga att Klarna är ett av de bättre bolagen som har banktillstånd i Sverige.

Att man använder kortet direkt, skippar mellanhanden så att säga. Med Klarna som mellanhand så sätts kortets skydd ur spel, exempelvis om man har en resförsäkring eller annat som följer med kortet. Klarna kapar av den delen.

Klarna är ett av de företag som ger negativt mervärde, alltså ytterligare en mellanhand som inte tillför något värde men som kapar åt sig en del av transaktionen.

Klarnas problem med konsumenternas personliga integritet är en annan fråga, men den är just nu under lupp hos integritetsskyddsmyndigheten.

Ett exempel är Svea Bank. Man kan säga och tycka mycket om dem, men deras personuppgiftspolicy är enkel, de delar inte med sig av dina persondata utan att det är nödvändigt. De raderar dessutom datan när lagen väl tillåter det.

Klarna däremot, vars personuppgiftspolicy är mycket mer komplicerad, säger att de får göra vad de vill ("berättigat intresse" är motiveringen) med dina personuppgifter, även särskilt skyddsvärda, och får överföra dom till vilken partner som helst inom och utanför EU. Eftersom de lagrar alla personuppgifter, även särskilt skyddsvärda, i deras bokföringssystem så får de radera dem först efter sju år, men de behöver inte göra det och dina persondata är för värdefulla för att de skall radera dem. Det innebär i praktiken att trots att du begär att uppgifterna skall utplånas, så gör dom det inte utan dom markerar dom som spärrade för utlämning till tredjepart.

Har skrivit detta förut i denna megatråd, men det behöver upprepas:
När kontanterna är borta och bara kortbetalningar/Swish finns, då kan bankerna sätta vilka transaktionsbelopp de vill. 100:- per köp?
Var så säkra på att det kommer att bli betydligt dyrare för oss.
-Per

Per Lind skrev:Har skrivit detta förut i denna megatråd, men det behöver upprepas:
När kontanterna är borta och bara kortbetalningar/Swish finns, då kan bankerna sätta vilka transaktionsbelopp de vill. 100:- per köp?
Var så säkra på att det kommer att bli betydligt dyrare för oss.
-Per

Har vi inte redan motsvarande problem med kontanthanteringen.

Nej,
Vi betalar inte mer när vi betalar med kontanter men Loomix debiterar butikerna för hanteringen.
Försvinner kontanterna kommer bankerna att debitera oss varje gång vi handlar, ungefär som på den gamla check-tiden och där kommer avgifterna attstiga, var så säker.
-Per

Per Lind skrev:Nej,
Vi betalar inte mer när vi betalar med kontanter men Loomix debiterar butikerna för hanteringen.
Försvinner kontanterna kommer bankerna att debitera oss varje gång vi handlar, ungefär som på den gamla check-tiden och där kommer avgifterna att56 stiga, var så säker.
-Per

Tanken är ju att digitala kontanter ska införas innan fysiska kontanter försvinner. Digitala kontanter kommer troligtvis att vara det billigaste betalmedlet som någonsin har existerat i Sverige. Exempelvis är det inte omöjligt att e-kronan ersätter Swish, om inte bankerna kryddar sitt erbjudande.