Räcker elen i Sthlm? Ny spårtrafik, elbilar, fler invånare

[Harald]

Osäker på när de sk. retrofit-lysrören, dvs. LED-lysrör som kan monteras i äldre armaturer utan annat ingrepp än byte av glimtändare, kom på marknaden.

Det man gör är att man ersätter glimtändaren med en kortslutningsplugg, men den korrekta beskrivningen har jag inte sett någonstans. I stället används fantasibenämningar som "glimtändare för LED" eller "LED-starter". Vissa har till och med fräckheten att sälja dessa för högre pris än vanliga glimtändare. Inuti en "glimtändare" för LED-lysrör finns bara en tråd som förbinder de två stiften. Man skulle kunna gör hopkopplingen på annat sätt men det vore en ändring av armaturen som måste göras av en elektriker. Genom att man använder en bygel i ett glimtändarhölje, kan vem som helst göra det.

[dr Cassandra Nojdh]

Osäker på när de sk. retrofit-lysrören, dvs. LED-lysrör som kan monteras i äldre armaturer utan annat ingrepp än byte av glimtändare, kom på marknaden.

Det man gör är att man ersätter glimtändaren med en kortslutningsplugg, men den korrekta beskrivningen har jag inte sett någonstans. I stället används fantasibenämningar som "glimtändare för LED" eller "LED-starter". Vissa har till och med fräckheten att sälja dessa för högre pris än vanliga glimtändare. Inuti en "glimtändare" för LED-lysrör finns bara en tråd som förbinder de två stiften. Man skulle kunna gör hopkopplingen på annat sätt men det vore en ändring av armaturen som måste göras av en elektriker. Genom att man använder en bygel i ett glimtändarhölje, kan vem som helst göra det.

Jo, det är korrekt, men jag såg ingen anledning att fördjupa mig i dessa detaljer. Det framgår också översiktligt av referensen till Elsäkerhetsverket, närmare bestämt detta avsnitt: https://www.elsakerhetsverket.se/yrkesp ... ed-lysror/

[dr Cassandra Nojdh]

2014 belönades Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura med Nobelpriset i fysik. Tio år senare upptäckte SL/MTR att deras uppfinning sparar el.

Sk. förenklad historieskrivning. Den allmänna utfasningen av kvicksilverhaltiga gasurladdningslysrör inleddes 2023:

https://www.energimyndigheten.se/effekt ... nder-2023/
https://belysningsbranschen.se/om-utfasning-av-lysror/

[Hechtwagen]

Vart har den elen som vi sparat genom byte till LED-lampor tagit vägen?

Mycket moriverad fråga, när lågenergilamporna kom stort på 80-talet så skulle man spara in en kärnkraftsreaktor om alla svenskar bytte varsin lampa till lågenergi, så fort det var gjort så bommades tre reaktorer.

Kom lågenergilamporna på 80-talet redan? LED och sånt? Var det inte 00-tal eller något i den stilen?

Nej, de första lågenergilamporna, de med iskallt blått sken, som var som ett liter lysrör kom stort på 80-talet.

[nb]

2014 belönades Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura med Nobelpriset i fysik. Tio år senare upptäckte SL/MTR att deras uppfinning sparar el.

Sk. förenklad historieskrivning. Den allmänna utfasningen av kvicksilverhaltiga gasurladdningslysrör inleddes 2023:

https://www.energimyndigheten.se/effekt ... nder-2023/
https://belysningsbranschen.se/om-utfasning-av-lysror/

Ja, och så enkelt är det inte. C20 (som för den delen också många andra spårfordon och armaturer nyare än ca 20 år) har elektroniska driftdon, dessa har ingen starter men är betydligt "knepigare" att "lura" med ett LED-lysrör eftersom de innehåller kretsar som övervakar lysrören, dessutom är energibesparingen mindre, dvs lönsamheten betydligt lägre. Det har lett till att LED-rören först kom för T8 med konventionella driftdon och sedan på senare år för T8 med elektroniska driftdon och för T5 rör. Utöver det har LED-rörens kortare livslängd varit problematisk. Livslängden i sig är OK, men till skillnad från ett lysrör som följer en tämligen säker förutbestämd degraderingskurva går LED-lampor sönder mer stokastiskt på grund av elektroniken. För komerciella applikationer där bytet är kostsamt tog det ett tag tills tillräckligt bra ersättningsprodukter kom. För kompletta armaturer kom det tidigare eftersom de är enklare att konstruera med god kylning och kända driftförhållanden. Dessutom är det i stroskaliga applikationer ofta mer lönsamt att byta hela armaturen.

Oftast bygger det på att man bygger om armaturen och tar bort driftdonet helt. Ska man göra det på ett rationellt sätt, t.ex. som i C20 gör man nog en förstudie, testar lite olika lösningar ett tag tills man bestämmer sig för någon form av ombyggnad. Samtidigt hade jag väl förutsatt att belysningen byttes i samband med ombyggnaden av C20 och det är kanske just det som nu avslutats? För de gamla armaturerna och driftdonen var ju kring 20-25 år, vilket är en normal livslängd. Men det är inte så "bara".

Sett till totalen är 900 MWh besparin inte särskilt mycket. Jag skulle inte vara förvånad över om drivkraften till bytet inte är någon rimlig pay-off-tid för genomförandet utan helt enkelt att undantaget för kvicksilver i lysrör har upphört och därmed kan produkten inte längre tillverkas/importeras och man måste hitta en annan lösning och att befintlig elektronik i armaturerna var utbytesmogen. Och efter genomfört byte är det ju självklart att lyfta miljöfördelarna.

T.ex. har trafikverkets vägtunnlar fortfarande (gasurladdnings)lysrör i sina armaturer eftersom en ersättare ger en helt annan ljusbild som inte passar med optiken och då ger det en annan luminans på körbanan. Dessutom används lysrör med en livslängd mellan gruppbytena på ca 50 000 timmar, det finns än inte en LED-lysrörsprodukt som kan uppfylla det. De kan ha MTBF på 50 000 timmar, men då har hälften va rören gått sönder, vilket är ohållbart om ett byte ska ske av samtliga på en gång efter 50 000 timmar - då får endast någon procent gå sönder innan den tiden. Mest troligt kommer man att ta fram ett helt nytt innanmäte till befintlig armatur.

[dr Cassandra Nojdh]

Tack för ovanstående bidrag. Alltid intressant att läsa inlägg baserade på fakta, jämfört med propagandakollektivet "Enceladus" insinuationer.

Att sätta in retrofit LED-rör i armaturer med elektroniska driftdon är ett elände, det vet jag av egen erfarenhet. Man måste ta reda på vilken typ av driftdon som sitter i armaturen och sedan slå i lysrörstillverkarnas specifikationer för att se vilket rör som (ev.) passar. Detta gäller alltså för hushållsanvändaren. Bäst är som sagt att koppla bort alla driftdon, då de inte längre behövs, men det är inget för hempularen eftersom det kräver behörighet. https://www.elsakerhetsverket.se/yrkesp ... ringssats/

[Enceladus]

Det där är väl att göra det väl enkelt för sig. Enligt Stockholm Exergi (som de kallar sig numera, vilket framgår av en förvirrad annonskampanj och trots att nästan ingen har klart för sig vad begreppet exergi representerar) uppger att det koleldade kraftvärmeblocket KVV6 har en maximal eleffekt på 145 MW.

Ja, exergi är ett svårfångat begrepp. Emellertid avvecklade Stockholm Exergi den sista kolpannan under våren 2020 - två år i förtid - trots att det inte skulle gå:

Men omställningen till biobränsle har inte gått på räls. Kolet står fortfarande i dag för 11-15 procent av Stockholms el- och fjärrvärmeproduktion. Det gamla kraftvärmeverket i Värtan, KVV6, som eldas med kol och olivkärnor, kan inte blanda in mer biobränsle i mixen. Förra året tvingades även det nya biokraftvärmeverket, KVV8, att elda både kol och olja på grund av skogsflisbrist i Baltikum.

[...]

I en rapport till Mark- och miljödomstolen flaggar nu Stockholm Exergi för att kolet inte kommer att vara helt utfasat 2022.

”Troligtvis kommer KVV 6 att finnas kvar som någon form av beredskapsreserv för el- och fjärrvärmeproduktion även efter 2022. Det är i nuläget svårt att förutspå i vilken omfattning denna reserv kommer att utnyttjas. Men kraftigt minskade drifttider jämfört med dagens nivåer är att vänta efter 2022.”

Nu satsar Stockholm Exergi på en "makalös manick" (koldioxidinfångning), vilken har fått hård kritik från miljöorganisationer för att vara ineffektiv och dyr:

– Som bäst, om man räknar mycket generöst, kan Stockholm Exergi bara fånga in 90 procent av utsläppen. Därefter tillkommer utsläpp i transportkedjan. Sveriges nordligt belägna skogar kan lagra in kol i jorden i flera hundra år och det menar vi är en säkrare lösning.

Hur klimatneutral är transportkedjan?

Att nämna miljözoner för trafiken i samma andetag som KVV6 är att blanda bort korten. Miljözoner införs för att minska belastningen från framför allt kväveoxider och partikelföroreningar på innerstadsluften. Det är inte det som är (miljö)problemet med KVV6!

Kolkraft fasas ner i rask takt, med undantag för Kina och Indien - världens två största länder. Samtidigt är just dessa två länder rabiata anhängare av elfordon. Men det handlar inte om kväveoxider och partikelföroreningar, utan energisäkerhet. Det är en viktig aspekt för Sverige, även om den har försummats i lång tid. Krig kan bryta ut när som helst i oljeproducerande länder. Därför måste Sverige prioritera elektrifieringen - både fler elfordon och en överflyttning till spårtrafik.

[Enceladus]

Rapporten visar bl.a. att vindkraften knappast är något att hoppas på i någon större omfattning, hur stor del av den där installerade effekten som faktiskt leder till producerad el varierar våldsamt från år till år. Exemplet Danmark visar också på samma sak, blåser det mycket kan vindkraften svara för mer än hälften av elproduktionen, behagar det inte blåsa särskilt mycket faller andelen till under 10 procent, alldeles oavsett vilket behov som finns. Ytterligare ett problem med en storskalig vindkraftsutbyggnad är att om det blåser riktigt mycket så tenderar elpriset momentant att falla så mycket att det understiger produktionskostnaden. Då får man (i Danmarks fall) fylla på med (fossileldad) värmekraft och (i förekommande fall) import. När det gäller elhandeln Inom det nordiska synkronområdet har ju Norge, med sin enormt stora vattenkraftkapacitet, en viktig roll, medan Finland med ett konstant importbehov på ca. 3000 MW vintertid utgör sorgebarnet.

Rekordmycket vindkraft i Sverige: ”Ett genombrott”

Det senaste vinterhalvåret har vinden gått förbi kärnkraften som det näst största kraftslaget. Bara vattenkraften har stått för en högre andel. Och i december var det också vindkraften som producerade mest el i landet.

[...]

Mellan oktober och mars stod vindkraften för nästan 29 procent av den totala elproduktionen, vilket är något mer än kärnkraften. Men det är inte bättre vindförutsättningar som ligger bakom ökningen.

– Nej, det har varit en hyfsat normal vindvinter. Förklaringen ligger snarare i att vindkraften har byggts ut och är betydligt mer effektiv än den gamla vindkraften, säger Tomas Hallberg.

Jaså? I december producerade vindkraften mer el än både vattenkraften och kärnkraften. Förra året hade Sverige högst elproduktion från vindkraft i världen, räknat per capita, tätt följt av just Finland och Danmark. Vindkraften utgjorde 58 procent av Danmarks elproduktion. Har skribenten underskattat utvecklingen?

Samtidigt ökar elproduktionen från solkraft ännu snabbare. I Ungern utgör solkraften 25 procent av elproduktionen. Under den långa tid som spårtrafiken byggs ut borde elproduktion och elnät kunna komma ikapp. Sydsverige verkar inte heller ha problem med omställningen till elbussar, utan det är väl SL som inte vill.

[dr Cassandra Nojdh]

"Har skribenten underskattat utvecklingen?"

Jaså! Lögn- och propagandakollektivet "Enceladus" slår till igen. Som vanligt genom att genom att plocka upp 6-7 år gamla inlägg skrivna för de förhållandena som rådde då, förfalska citaten och "bemöta" dem med sådant som anses gälla nu. Samma ohederliga propagandateknik som i så många andra trådar. Dessutom ser vi ytterligare en som inte kan skilja på energi och effekt.

Den som inte nöjer sig med Enceladus-kollektivets förfalskningar kan ju läsa mitt originalinlägg: viewtopic.php?p=378454#p378454 T.ex.

Den rapport som nämns är denna, från Svenska Kraftnät: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden rapport 2018 (avser säsong 2017/18)
Denna rapport ges ut årligen, här är den för 2023: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2024 (avser säsong 2023/24)
Rapporten för 2024/25 har inte publicerats ännu.

Jag förlitar mig alltså i huvudsak på officiella eller vetenskapliga sammanställningar, inte artiklar i slaskpressen (som t.ex. Sveriges malligaste morgontidning), inte heller på div. obskyra internetkällor.

I övrigt rekommenderar jag (återigen) detta, för den som är intresserade av annat än svamlerier:

Den som vill läsa en kulturkrigsbefriad rapport om energiomställningen (där vägtransporter bara är en del), rekommenderas denna_ https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/upl ... llning.pdf

[dr Cassandra Nojdh]

Nu satsar Stockholm Exergi på en "makalös manick" (koldioxidinfångning), vilken har fått hård kritik från miljöorganisationer för att vara ineffektiv och dyr:

– Som bäst, om man räknar mycket generöst, kan Stockholm Exergi bara fånga in 90 procent av utsläppen. Därefter tillkommer utsläpp i transportkedjan. Sveriges nordligt belägna skogar kan lagra in kol i jorden i flera hundra år och det menar vi är en säkrare lösning.

Hur klimatneutral är transportkedjan?

Att nämna miljözoner för trafiken i samma andetag som KVV6 är att blanda bort korten. Miljözoner införs för att minska belastningen från framför allt kväveoxider och partikelföroreningar på innerstadsluften. Det är inte det som är (miljö)problemet med KVV6!

Kolkraft fasas ner i rask takt, med undantag för Kina och Indien - världens två största länder. Samtidigt är just dessa två länder rabiata anhängare av elfordon. Men det handlar inte om kväveoxider och partikelföroreningar, utan energisäkerhet. Det är en viktig aspekt för Sverige, även om den har försummats i lång tid. Krig kan bryta ut när som helst i oljeproducerande länder. Därför måste Sverige prioritera elektrifieringen - både fler elfordon och en överflyttning till spårtrafik.

Vi fortsätter att granska Enceladus-kollektivets förfalskningar. Då ser vi att originalinlägget om KVV6 handlade någonting helt annat än vad Enceladus-kollektivet låter påskina: viewtopic.php?p=372843#p372843

Hemma i Linköping bygger man f.ö. koldioxidinfångning för andra syften: https://www.energinyheter.se/20250401/3 ... -linkoping (OBS ej aprilskämt trots publiceringsdatum)

[Enceladus]

Jag ifrågasätter inte att spårtrafik ska drivas av el. Däremot är jag högst tveksam om det är miljömässigt bra på en global nivå att ersätta busstrafik driven med icke-fossila drivmedel som biogas med elbussar. Däremot kan man förstås vinna fördelar lokalt, som minskat buller och minskat markozon.

Cradle to grave: Lifecycle emissions of electric versus gasoline vehicles in Canada

Looking at the combined vehicle cycle and fuel cycle emissions together, the emissions advantage of driving a full electric vehicle over a gasoline vehicle differ by region depending on the carbon intensity of the electricity grid (chart 3). Using SUVs as an example, BEV lifecycle emissions are 76% lower on average at the national level compared to gasoline SUVs. Regionally, the savings range from 25% in Nunavut, which generates power from petroleum, to 78-83% in the regions that generate most of their electricity from hydroelectric facilities (i.e., Quebec, Manitoba, British Columbia, Newfoundland and Labrador and Yukon). Emissions savings are also around 80% in Ontario, where nuclear, hydro and renewables account for nearly 90% of domestic electricity generation. Though wind accounts for virtually all the electricity generated in Prince Edward Island, the province imports about 70% of the electricity it consumes from New Brunswick. Therefore, BEV emissions in Prince Edward Island are probably closer to those estimated for New Brunswick than is suggested by domestic generation.

Enligt en kanadensisk studie är elfordon bättre i samtliga provinser och territorier. Detta gäller även i Nonavut, där i princip all el kommer från diesel. Detta tyder på att förbränningsmotorer har en lägre verkningsgrad än generatorer. Den europeiska organisationen Transport & Environment drar ungefär samma slutsats:

In the worst case scenario, an electric car with a battery produced in China and driven in Poland still emits 37% less CO2 than petrol. And in the best case scenario, an electric car with a battery produced in Sweden and driven in Sweden can emit 83% less than petrol.

Till skillnad från spårtrafik kan elbussar laddas när elen är billigast, vilket brukar vara när den är renast. Bussdepåer kan bli energilager och sälja överskottsel, som i Uppsala. Därför är det en lika dålig idé att köra bussar på biobränslen som att köra tåg på biobränslen. Dessutom fuskas det mycket med biobränslen:

Men förra året ökade koldioxidutsläppen från bussar, sjötrafik och färdtjänst – för första gången på många år.

Orsaken är framförallt att bussföretagen har övergått från biodieseln HVO100 till det rapsbaserade RME/FAME – som är billigare men ger större koldioxidutsläpp. Det är något de har rätt att göra enligt avtalen med SL.

[...]

– 2024 var ett förlorat år för regionens klimatarbete. Vi hade byggt hela vår strategi på ett visst slags bränsle. Nu visar det sig att det var väldigt skört, sa vänsterpartiets trafikpolitiska talesperson Anna Sehlin under tisdagens fullmäktigedebatt.

Det är verkligen tur att Sveriges starka biobränslelobby skonade tunnelbanan, till skillnad från Stockholms busstrafik!

[Enceladus]

2014 belönades Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura med Nobelpriset i fysik. Tio år senare upptäckte SL/MTR att deras uppfinning sparar el.

Därför blir det så varmt i kollektivtrafiken under sommaren

Den som reser med Blå linjen får en svalare resa än den som reser med Gröna linjen, helt enkelt för att Blå linjen går längre sträckor under jord. På Röda linjen kör de allra nyaste tunnelbanevagnarna, de så kallade ”C30-tågen”. De tågen är utrustade med luftkonditionering, vilket ger en svalare resa. På samtliga C20-tåg har lysrören i vagnarna bytts ut till LED-lysrör som utstrålar mindre värme och förhoppningsvis minskar värmen i vagnarna.

LED-lysrör sparar inte bara el, utan utstrålar också mindre värme - det är just därför de sparar el! Detta brukar kallas att slå två flugor i en smäll.