Tyvärr, jag har inte ambitionen att läsa allt som skrivits i tråden. Jag kommenterar inledningsinlägget och ett inlägg av betydelse längre ner. Om jag skulle råka upprepa något som skrivits tidigare, ber jag om överseende.
M224 skrev:I senaste numret av Publikt (som är STs facktidning) kan man läsa att det inte blev bra när Arriva tog bort konduktörerna på tvärbanan. Otryggheten har ökat och förarna känner sig utsatta. Vad är det som gör att Stockholms spårvagnsförare måste ha konduktörer ombord på vagnarna vilket är unikt numera när andra städer klarar sig alldeles utmärkt utan dem? Jag åker förövrigt tvärbanan ofta och på sena kvällar och har inte märkt någon som helst skillnad. Det känns mer som "det var bättre förr...".
Jo, jag har märkt en skillnad. De hotfulla och obehagliga situationer som kunde uppstå då konduktörer som ville sköta sitt jobb och avvisa folk som inte gjorde rätt för sig och betalade, lyser numera med sin frånvaro. Jag har åkt tvärbanan tillräckligt många gånger sena kvällar och helger på den tiden det fanns konduktörer, så jag vet att en klok konduktör gick inte "by the book" utan "by the sense and wisdom" och lät plankare och de som kunde tänkas vara plankare vara i fred. Och så fck vi hederliga göra rätt för oss och blippa vår resa med reskassa, om det nu var med en sådan vi åkte med. Sedan fanns det de som bytte vagn i tvåvagnarstågen, då konduktören klev på, för att slippa blippa (vilket härligt uttryck: Slippa Blippa!). Rena parodin på färdbeviskontroll, om syftet för konduktören är att kolla biljetter för att dra in pengar till SL.
Tyvärr känner jag också till konduktörer som slutade sitt jobb, för pressen blev för stor. Några har jag känt igen gått till avgiftskontrollen senare, så de kände nog inte av någon press, även fast de var tillräckligt tuffa att avvisa plankare. Men problemet var ju att då väntade de bara till nästa spårvagn där en inte fullt så härdad konduktör jobbade. Kan man säga att det var meningsfullt? För jobbet krävde mer än att bara blippa, om man skulle göra det "by the book". Jag har faktiskt undrat varför jag inte läst om de här konfliktsituationerna med plankare i debatten. Vissa saker kanske är för känsliga att skriva om?
Men, jag ger facket rätt i att det är otryggare att inte vara två på spårvagnarna. Men jag har faktiskt också sett väktare systematiskt gå på tvärbaneturer de sista hållplatserna mot ändstationen Sickla Udde (det var dit jag åkte på kvällarna/helgerna). Sedan åka tillbaka några hållplatser, kliva av och sedan kliva på nästa tur mot Sickla Udde. Var det egna initiativ eller något som någon överordnad tänkt ut? Jag tyckte det var ett bra arrangemang, och det ökade också tryggheten för oss som skulle ända till ändstationen. Kan man inte göra så igen?
Sedan har jag faktiskt reflekterat över när jag bodde i det utsatta området Norra Botkyrka under en period, om det är värre i Sickla Udde än i Norsborg, vad gäller att vara ensam på sitt tåg? Eller andra ändstationer. Men föralldel, där har det ju också varit ambulerande väktare. Fast "Lugna gatan" från Fryshuset kändes väl inte precis lugnt. Jag har faktiskt också undrat varför inte SL reagerat tidigare på att de ibland trakasserade resenärer genom visitationer under förevändning att de skulle kolla om de hade någon olaglig substans på sig. Jag har med egna ögon sett den typen av trakasserier på tunnelbanan mot Norsborg, utan att våga ingripa. Liksom ingen annan i tåget. Med positionen kom också den maktpositionen, och det var ett sätt att visa vem som bestämmer. Samma typ av demonstration som vägspärrarna i Angered, tyvärr. Nu är det nämnt, annat är inte nämnt, när jag ändå höll på om otryggheten i SL-trafiken. Trygghet kände jag i att det fanns andra passagerare ombord. Svennar, utländsk härkomst, whatever. Då hände inget. Med "Lugna gatan" som gör raid på tunnelbanan, konduktörer som ska avvisa plankare på tvärbanan och andra liknande situationer med personal inblandad, har jag tyvärr inte känt mig trygg. Reaktioner på det?
Jag observerade naturligtvis kampanjen Vill du ha service av en stolpe? Som intensivast i januari 2015, för den som är nyfiken. Jag har faktiskt kvar den broschyr jag fick i min hand av Seko. Jag citerar: "Att stolpar inte kan svara på dina frågor, hålla vagnarna rena från skräp, skapa trygghet ombord eller hjälpa till i nödsituationer verkar de inte ha tänkt på."
Det jag tycker är intressant är att i den meningen nämns inte ens färdbeviskontroll. Att plocka skräp föreföll viktigare att nämna än att kolla färdbevis. Jag erinrar mig då en annan facklig kampanj där man invände mot att man skulle börja plocka skräp, visst det gällde en annan personalkategori, men ändå. Varför nämns inte färdbeviskontroll i broschyren? För att man inser att den inte fungerade så bra? Jag påstår varken det ena eller det andra, jag tycker bara att det är märkligt att facket för konduktörer på den klatschiga framsidan i en broschyr i en uppräkning av arbetsuppgifter inte nämner att färdbeviskontroll ingår.
dr Cassandra Nojdh skrev:Istället för att försöka slå varandra i skallen så kan man ju försöka närma sig detta ämne lite mer systematiskt. Efter lite letande har jag friskat upp minnet med även denna tråd
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... =2&t=40458
så det är fullt klarlagt (även för mig) att de tidigare konduktörerna på SB och RB numera är tågvärdar och där fullgör vissa säkerhetsuppgifter som t.v. inte anses kunna utföras på annan sätt än med personal.
- Biljettviseringen: Den automatiska biljettviseringen är här för att stanna. Lidingöbanans undantag försvinner efter 2022. Möjligen har man kvar manuell visering på Spårväg City
- Service till trafikanterna: Det är ett väldigt vitt begrepp. I den mån de ovan nämnda tågvärdarna rör sig i tågen på RB och SB kan de naturligtvis på förfrågan lämna upplysningar till resenärerna. Om resenärerna upplever att servicenivån sjunkit på Tvärbanan borde väl det på något sätt avspegla sig i kundnöjdhetsundersökningarna. Något annat mätverktyg finns i varje fall så vitt jag förstår inte tillgängligt.
- Trygghet: Det sönderfaller i sin tur i trygghet för förarpersonalen, dels i trygghet för resenärerna. Trafikentreprenören Arriva hävdar givetvis att det inte finns belägg för att hot- och våldssituationerna ökat. Det är också en partsinlaga. I varje fall blir tvärbaneförarnas arbetssituation nu mer lik tunnelbaneförarnas. Har resenärernas trygghet minskat? Även det borde ju i så fall kunna avläsas i kundnöjdhetsundersökningarna.
Var en har givetvis rätt till sin åsikt, men en enstaka iakttagare är givetvis en enstaka röst. Därför vore det, som jag tidigare framhållit, intressant med flera röster.
Någon som svarat på detta? Ingen? Jag har inte sett det, så då får du min röst iaf. Nu har jag inte läst varken den länkade tråden eller den här tråden i sin helhet, som jag skrev, så jag vet inte om du redan fått svar. Ursäkta om så är fallet. Men din punkt 2 om service till trafikanterna intresserar mig. Den relevanta tidpunkten att leta information om är naturligtvis före och efter konduktörerna togs bort.
Jag googlade lite, och då ser jag att konduktörerna på tvärbanan togs bort i juni 2016 och ersattes av en stolpe. Om det inte stämmer är jag tacksam för ett påpekande. Relevant då är att se effekten 2016, jämfört med året föret och efter vad gäller kundnöjdheten. Det apropå det här om att resenärerna skulle bli missnöjda över att få service av en stolpe. Här länk.
https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/upplevd-kvalitet-i-sl-trafiken/upplevd-kvalitet-i-sl-trafiken-2017.pdf
Här också en bild från en skärmdump av den grafiska presentationen på sidan 30 i pdf-dokumentet, med angivet före/efter konduktörerna togs bort, för att se om man kan se någon "stolpeffekt", då det gäller andelen nöjda resenärer på tvärbanan.
För säkerhets skull upprepar jag det som jag skrev tidigare. Jag är FÖR ökad bemanning och närvaro på såväl tvärbanan som tunnelbanetåg, bussar och andra färdmedel. Men att det ska ske med konduktörer skapar mer konfliktsituationer än det löser konfliktsituaationer. Det ska vara annan typ av personal som arbetar med trygghetsfrågor. Jag menar nog att statistiken ger stöd för det jag säger. Konduktörer är inte trygghetsskapande, åtminstone inte på tvärbanan. Men det är annan personal närvarande i SL-trafiken, som är rekryterade som riktiga jobb och inte för att rehabliitera människor på glid. Jag tycker facket ska omorientera sig i frågan. Det är bättre att man argumenterar med det som är sant än det sm är osant eller låter som Trump kunde ha sagt det, alltså "fake news" tyvärr. Så länge siffrorna inte kan visa att det blev ett missnöje bland tvärbaneresenärerna med att konduktörerna försvann. Rent personligen tyckte jag det var en säkerhetsrisk att plocka fram plånboken och blippa mitt färdbevis i den för konduktören i andra resenärers åsyn. Inte för att jag trodde jag skulle bli rånad på tvärbanan, men en säkerhetsrisk för att bli det efteråt kan man inte negligera. Jag vet att det finns rånare som observerar var man har plånboken för att leta fram lämpliga rånoffer. Jag är dessutom nöjd över att det är flera som rätt för sig och betalar på tvärbanan, när det är mer systematiska kontroller istället med mer personal.
Ursäkta de många orden, men jag var tvungen att argumentera för att trådens rubrik "Det blev inte bra" stämmer inte. Också det "fake news" tyvärr. För det blev bra, ur resenärssynpunkt! Jag tycker den rösten bör höras också. Och tryggheten generellt i samhället, även i kollektivtrafiken, måste ges ökade resurser. Exempelvis genom att det blir mer resurser genom att fler betalar för sig på tvärbanan. Då kan det bli ännu bättre!
