Forum - Spårvägssällskapet.se

Inge skrev:Vad gäller lutningar så är det nog inga problem för något motorvagnståg att trafikera citybanan. Långa loktåg må vara en annan sak. Nödbromsöverbryggning vore en kostnad man fick ta.

Vad gäller plattformsdörrar så finns tekniken med helt dynamiska väggar, som kan programmeras att öppna sig olika för olika tåg. Må vara att det kanske är dyrare och midre robust. Men det räcker ju att ha ena sidan dynamisk. Vore bra om även X40 tillfälligtvis kunde använda stationen. Skillnaden i plattformshöjd är överkomlig vid tillfällig användning, har funkat bra med X40 på Sst.

Men det är väl en fråga om vem som skulle betala antar jag. SJ, som äger X40 vägrar förstås, bortskämda som man är med att skattebetalarna alltid skall betala nästan allt åt sig. I det läget blir det förstås svårt för SL eller landstinget att ta bollen bara pga X10. -Bättre att de får gå bland SJs tåg ett tag till, samtidigt som man slipper X40 bland pendeltågen...

Å andra sidan så verkar ju planen vara att Mälab köper ett gäng egna fordon. De börjar uppenbart bli mer och mer trötta på SJ.

Om det inte är för dyrt att bygga om X10 till X11 (d.v.s. sätta in toaletter) så kan väl SL's X10 kunna duga som insats/reservfordon åt Mälab. Det körs ju redan några få X12/X14-tåg i den trafiken.

(Eftersom toaletten på X12/X14 känns som en byggbarack så kan man kanske bara ställa in en byggarbetsplatstoalett i X10 )

Nu hade väl skånes X10 toaletter från början? Littrabytet till X11 var väl för att X11 är tyngre än X10 efter ac-installation mm.

Man skulle väl i princip klara trafiken utan X10 om man ställde in alla insatstågen? Det är ofta under 200 resenärer på insatstågen medans det är 1500-2000 resenärer ibland i stomtågen.

Hechtwagen skrev:Man skulle väl i princip klara trafiken utan X10 om man ställde in alla insatstågen? Det är ofta under 200 resenärer på insatstågen medans det är 1500-2000 resenärer ibland i stomtågen.

I så fall hade man väl kunnat dra in dem från början, så hade man sluppit allt jobb med att bygga Citybanan!

Upplägget med "stomtåg" och "insatståg" slår ju också lite fel när man lägger tidtabellerna så att folk ändå alltid tycker att det är säkrast att åka med stomtågen. Man skulle ju kunna kasta om dem så att det tåg som försvinner om ett omlopp dras in, är en av avgångarna i den styva stomtidtabellen. Det skulle ge en jämnare belastning på tågen och vara fördelaktigt för anslutande busstrafik

Hechtwagen skrev:Man skulle väl i princip klara trafiken utan X10 om man ställde in alla insatstågen?

Knappast, såvida man inte har en väldigt generös tolkning av orden "klara trafiken".

Hechtwagen skrev:Det är ofta under 200 resenärer på insatstågen...

Genomsnittlig maxbelastning på insatstågen understiger bara i något enstaka fall 200, och då rör det sig om avgångar som "förlänger" rusningstrafiken.

daniel_s skrev:Upplägget med "stomtåg" och "insatståg" slår ju också lite fel när man lägger tidtabellerna så att folk ändå alltid tycker att det är säkrast att åka med stomtågen. Man skulle ju kunna kasta om dem så att det tåg som försvinner om ett omlopp dras in, är en av avgångarna i den styva stomtidtabellen. Det skulle ge en jämnare belastning på tågen och vara fördelaktigt för anslutande busstrafik

Exakt hur upplägget med anslutningstrafik bör vara utformat låter jag vara osagt, men jag håller med om att upplägget att skilja på stomtåg och insatståg är dåligt.

Utan att veta så gissar jag att det delvis beror på att man inte kan få i princip styv tidtabell under hela trafikdygnet, och därför är tvungen att dela upp tågen i två olika typer, "styva" och "ostyva" så att säga. Fyrspåret på Västeråsbanan och Citybanan borde väl förhoppningsvis råda bot på mycket av detta.

Hechtwagen skrev:Nu hade väl skånes X10 toaletter från början? Littrabytet till X11 var väl för att X11 är tyngre än X10 efter ac-installation mm.

No shit?

järnväg.net skrev:1994-1996 moderniserades vagnarna i Skåne med ny, bekvämare inredning, toalett, ny färgsättning och igensatta mittdörrar. Även Göteborgs-vagnarna byggdes om. Motorvagnarna blev därigenom tyngre och för att särskilja dem littererades de om till X11. Gränsen sattes vid 100 ton och X-Trafiks och VL:s motorvagnar som hade en enklare och lättare toalettmodul hamnade under gränsen. De fick därför behålla X10 som littera.

X10 hade således inte toalett från början...
Man (ja det var oftast män!) använde övergången emellan vagnsdelarna när behovet uppstod...Både på X1 och X10...

(Den där "lättare toalettmodulen" , avser man då de gråa små papperskorgarna med SJ-emblem som förr fanns mellan stolsryggarna i gången på både X1 och X10 och som var perfekta "löstagbara handhållna pissoarer" vid trängande behov?)

roggek skrev:

Hechtwagen skrev:Nu hade väl skånes X10 toaletter från början? Littrabytet till X11 var väl för att X11 är tyngre än X10 efter ac-installation mm.

No shit?

järnväg.net skrev:1994-1996 moderniserades vagnarna i Skåne med ny, bekvämare inredning, toalett, ny färgsättning och igensatta mittdörrar. Även Göteborgs-vagnarna byggdes om. Motorvagnarna blev därigenom tyngre och för att särskilja dem littererades de om till X11. Gränsen sattes vid 100 ton och X-Trafiks och VL:s motorvagnar som hade en enklare och lättare toalettmodul hamnade under gränsen. De fick därför behålla X10 som littera.

X10 hade således inte toalett från början...
Man (ja det var oftast män!) använde övergången emellan vagnsdelarna när behovet uppstod...Både på X1 och X10...

(Den där "lättare toalettmodulen" , avser man då de gråa små papperskorgarna med SJ-emblem som förr fanns mellan stolsryggarna i gången på både X1 och X10 och som var perfekta "löstagbara handhållna pissoarer" vid trängande behov?)

Nu vill jag, som åkte mycket med Malmöhus Länstrafik på sträckorna runt Helsingborg när det begav sig minnas att det fanns toalett före 1994. Men, det kan ju vara ett felaktigt minne.

/T

2763 skrev:

roggek skrev:

Hechtwagen skrev:Nu hade väl skånes X10 toaletter från början? Littrabytet till X11 var väl för att X11 är tyngre än X10 efter ac-installation mm.

No shit?

järnväg.net skrev:1994-1996 moderniserades vagnarna i Skåne med ny, bekvämare inredning, toalett, ny färgsättning och igensatta mittdörrar. Även Göteborgs-vagnarna byggdes om. Motorvagnarna blev därigenom tyngre och för att särskilja dem littererades de om till X11. Gränsen sattes vid 100 ton och X-Trafiks och VL:s motorvagnar som hade en enklare och lättare toalettmodul hamnade under gränsen. De fick därför behålla X10 som littera.

X10 hade således inte toalett från början...
Man (ja det var oftast män!) använde övergången emellan vagnsdelarna när behovet uppstod...Både på X1 och X10...

(Den där "lättare toalettmodulen" , avser man då de gråa små papperskorgarna med SJ-emblem som förr fanns mellan stolsryggarna i gången på både X1 och X10 och som var perfekta "löstagbara handhållna pissoarer" vid trängande behov?)

Nu vill jag, som åkte mycket med Malmöhus Länstrafik på sträckorna runt Helsingborg när det begav sig minnas att det fanns toalett före 1994. Men, det kan ju vara ett felaktigt minne.

/T

Första ombyggnader av X10 för Skånetrafiken med bl.a toa kom 1988 och 1989 enligt boken SLM1991. Det var 3137 och 3113 som byggdes om och hyrdes ut till Malmbanan över somrarna. Sedan blev fler ombyggda och till sist alla.
Men vid leverans så saknade X10 till SL,GL och Skånetrafiken toalett.

roggek skrev:(Den där "lättare toalettmodulen" , avser man då de gråa små papperskorgarna med SJ-emblem som förr fanns mellan stolsryggarna i gången på både X1 och X10 och som var perfekta "löstagbara handhållna pissoarer" vid trängande behov?)

2763 skrev:Nu vill jag, som åkte mycket med Malmöhus Länstrafik på sträckorna runt Helsingborg när det begav sig minnas att det fanns toalett före 1994. Men, det kan ju vara ett felaktigt minne.

I min för ögonblicket stora trötthet så föreställer jag mig att någon som jobbat på de tågen läser ovanstående och tänker "aha, nu förstår jag vem f-n det var som bajsade i tjänstekupén"

Går ju flera X10 omlopp på framförallt Märsta-Södertälje linjen, men även något enstaka på Bålsta-Nynäshamn (oftast Västerhaninge-Kungsängen) och de allra flesta av insatstågen är fulla in mot stan på morgonen och ut från stan på kvällen (av förklarliga skäl). Körde för ett tags sedan ett stomtåg från Kungsängen till Cst, instatsen som skulle gått precis innan var inställd Sundbyberg-Jakobsberg-Sundbyberg, det innebar att allt folk inte ens fick plats på mitt tåg, så tror nog att insatstågen är väl behövliga. Av förklarliga skäl så drar man ju först in insatsomloppen vid behov än att dra in ett stomtågsomlopp som går hela dagen.

roggek skrev: (Den där "lättare toalettmodulen" , avser man då de gråa små papperskorgarna med SJ-emblem som förr fanns mellan stolsryggarna i gången på både X1 och X10 och som var perfekta "löstagbara handhållna pissoarer" vid trängande behov?)

Den har man ju inte provat då jag sällan behövt pinka på tåget. Däremot har man ju pinkat i papperskorgar på stationerna - en del sitter uppsatta i perfekt höjd för det också. Så jävla larvigt att dom förväntar sig att man tänker BETALA för att gå på TOA (om man använder toaletterna på stationerna)
- inte om man köpt biljett ens, får man ju använda toan gratis

M_M skrev: I min för ögonblicket stora trötthet så föreställer jag mig att någon som jobbat på de tågen läser ovanstående och tänker "aha, nu förstår jag vem f-n det var som bajsade i tjänstekupén"

Hahaha

kildor skrev: Genomsnittlig maxbelastning på insatstågen understiger bara i något enstaka fall 200, och då rör det sig om avgångar som "förlänger" rusningstrafiken.

Så är det ju helt klart - enl min erfarenhet (som mest är från eftermiddagsrusningarna då jag inte åker så mycket på mornarna) brukar dom avgångarna med lite folk va dom avgångar som går in mot stan (av naturliga skäl). Insats-tågen går ju i båda riktningar (vilket är vettigt - varför tomköra tågen när dom ändå måste tillbaka efter att ha vänt i t ex Jakobsberg och Kungsängen). Dom som går ut från stan brukar ju va nästan lika fulla som stom-tågen - även dom första och sista avgångarna. Antar att det blir det motsatta på morgonen då normalt - tågen in mot stan är dom fulla.

Ibland brukar jag t ex tänka att jag tar ett tåg mot Jakobsberg och byter sen för att åka vidare mot Kungsängen då man sitter skönare när Jakobsbergs-tåget som inte är lika fullt - men ibland är det ändå så fullt att man lika bra kan vänta på Kungsängen-tåget. Något färre passagerare är det ju så klart i genomsnitt - men det är ju inte så konstigt när dom t ex bara går till Jakobsberg och ibland stannar dom ju inte på alla stationer heller. Man brukar märka lite skillnad även mellan Kungsängen och Bålsta-tågen (alla som ska till Bro och Bålsta gör ju att det blir märkbart fullare på Bålsta-tågen). Så om man ser till hur många som ska till respektive station tror jag knappast att färre åker med insatstågen.

Lennart Petersen skrev: Första ombyggnader av X10 för Skånetrafiken med bl.a toa kom 1988 och 1989 enligt boken SLM1991. Det var 3137 och 3113 som byggdes om och hyrdes ut till Malmbanan över somrarna. Sedan blev fler ombyggda och till sist alla.
Men vid leverans så saknade X10 till SL,GL och Skånetrafiken toalett.

För att läsare som inte följt med i regionbildningens tidevarv ska hänga med: Du menar väl Länstrafiken Malmöhus när du skriver Skånetrafiken. I övrigt tackar jag för infon.

2763 skrev:

Lennart Petersen skrev: Första ombyggnader av X10 för Skånetrafiken med bl.a toa kom 1988 och 1989 enligt boken SLM1991. Det var 3137 och 3113 som byggdes om och hyrdes ut till Malmbanan över somrarna. Sedan blev fler ombyggda och till sist alla.
Men vid leverans så saknade X10 till SL,GL och Skånetrafiken toalett.

För att läsare som inte följt med i regionbildningens tidevarv ska hänga med: Du menar väl Länstrafiken Malmöhus när du skriver Skånetrafiken. I övrigt tackar jag för infon.

Hm, fast i slutet av 80-talet var det väl fortfarande kommunalförbunden SSK/NSK som var trafikhuvudmän?

daniel_s skrev:

2763 skrev:

Lennart Petersen skrev: Första ombyggnader av X10 för Skånetrafiken med bl.a toa kom 1988 och 1989 enligt boken SLM1991. Det var 3137 och 3113 som byggdes om och hyrdes ut till Malmbanan över somrarna. Sedan blev fler ombyggda och till sist alla.
Men vid leverans så saknade X10 till SL,GL och Skånetrafiken toalett.

För att läsare som inte följt med i regionbildningens tidevarv ska hänga med: Du menar väl Länstrafiken Malmöhus när du skriver Skånetrafiken. I övrigt tackar jag för infon.

Hm, fast i slutet av 80-talet var det väl fortfarande kommunalförbunden SSK/NSK som var trafikhuvudmän?

MLT Malmöhus läns trafik står det som huvudman i SLM 1991.
Jag kanske var lite slarvig men med Skånetrafiken avsåg jag bara trafik i Skåne i allmänhet (med X10)

Jo.. jag förstod det, men med tanke på att du skrev GL ville jag förtydliga att det var Malmöhus och inte kristianstad.

För övrigt vill jag minnas att de första hållplatsskyltarna med malmöhuslogga kom nån gång mellan 86-88 och byttes till de lila typ 91 jag kan dock vara fel ute där.

Är det så, som jag tror, att man under rusningen idag har 7,5 min trafik på vardera gren av pendeltågssystemet?

Är det tänkt att gå upp i 5 minuters trafik? När sker det? När fyrspåret Tomteboda - Kallhäll är klart (2021? 2023?)? Kommer man att beställa fler X60 för denna trafik, och för att ersätta X10?

Eller är det bara så att Citybanan ger utrymme för fler tåg, men det finns inget bestämt om när det kommer att ske?

twr skrev:Är det så, som jag tror, att man under rusningen idag har 7,5 min trafik på vardera gren av pendeltågssystemet?

Är det tänkt att gå upp i 5 minuters trafik? När sker det? När fyrspåret Tomteboda - Kallhäll är klart (2021? 2023?)? kommer man att beställa fler X60 för denna trafik, och för att ersätta X10?

Eller är det bara så att Citybanan ger utrymme för fler tåg, men det finns inget bestämt om när det kommer att ske?

Vad jag just har sett är det 7,5 minuter i rusningsriktning till/från Tumba och till/från Upplands Väsby. Tror inte det fullt ut är 7,5 minuter på de andra. Jakobsberg har en hel del avgångar också.

Kantorn skrev:

twr skrev:Är det så, som jag tror, att man under rusningen idag har 7,5 min trafik på vardera gren av pendeltågssystemet?

Är det tänkt att gå upp i 5 minuters trafik? När sker det? När fyrspåret Tomteboda - Kallhäll är klart (2021? 2023?)? Kommer man att beställa fler X60 för denna trafik, och för att ersätta X10?

Eller är det bara så att Citybanan ger utrymme för fler tåg, men det finns inget bestämt om när det kommer att ske?

Vad jag just har sett är det 7,5 minuter i rusningsriktning till/från Tumba och till/från Upplands Väsby. Tror inte det fullt ut är 7,5 minuter på de andra. Jakobsberg har en hel del avgångar också.

Ja, då hade jag rätt på första punkten i alla fall!

twr skrev:Är det så, som jag tror, att man under rusningen idag har 7,5 min trafik på vardera gren av pendeltågssystemet?

Är det tänkt att gå upp i 5 minuters trafik? När sker det? När fyrspåret Tomteboda - Kallhäll är klart (2021? 2023?)? kommer man att beställa fler X60 för denna trafik, och för att ersätta X10?

Eller är det bara så att Citybanan ger utrymme för fler tåg, men det finns inget bestämt om när det kommer att ske?

Man beställde ju 46 stycken X60B (alltså anpassade för nya signalsystemet som jag aldrig kommer ihåg förkortningen på). Tillsammans ger det 129 enheter, alltså 64,5 hellängdståg. Klarar man bara att hålla nere behovet av vagnreserv och att det fungerar med effektiva omlopp, så ska antalet räcka för femminuterstrafik på Södertälje (till Tumba) och Kungsängen-grenen och 9 tåg i timmen på Västerhaninge-Märsta/Uppsala.

Men det stämmer att så länge inte Tomteboda-Spånga är byggd, kommer det - enligt Trafikverket - inte att kunna gå fler tåg på Kungsängengrenen. Men exakta antalet beror ju till stor del på trafikupplägg även där + att de politiska ramaskrin som kommer uppstå den dag de nordvästra kranskommunerna inser att de får vänta ytterligare minst fem år på utökad trafik kan ju få viss effekt kanske...

Lars_L skrev:(alltså anpassade för nya signalsystemet som jag aldrig kommer ihåg förkortningen på

European Rail Traffic Manangment System, eller Europeisk styrsystem för järnväg.

Intressant, de flesta andra fordonstyper, bl.a. Regina-serien får en suffix som slutar på E, och inte på B.