Spårvägsspår från 1870-talet
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Angående lutningar - hur mycket kan eventuellt förklaras av att marken sakta men säkert sätter sig? Marken under gator är väl sällan direkt "pålad" på samma sätt som grunden till hus brukar vara på mark som kan röra sig?
-
- Inlägg: 366
- Blev medlem: torsdag 04 juni 2009 18:55
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Jag är mycket imponerad av era kunskaper.
Alldeles i närheten av den aktuella platsen kryper det upp mera spår, det är på Katarinavägens backe ner mot Munkbron. Den sista trafikdagen för dessa spårstumpar är nog mera allmänt bekant
//henrik
Alldeles i närheten av den aktuella platsen kryper det upp mera spår, det är på Katarinavägens backe ner mot Munkbron. Den sista trafikdagen för dessa spårstumpar är nog mera allmänt bekant

//henrik
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Nu måste någon med tillgång till dressin ge sig ner på plats en mörk natt och för evigt rubba "sista trafikdagen"
("Nej, sista trafikdagen var inte 1967, den var 2013 då en galning känd från Spårvägsällskapets forum körde en halvmeter fram och tillbaka med sin medhavda dressin. Han fick ingen rättslig påföljd men väl en rättspsykiatrisk undersökning"
)


("Nej, sista trafikdagen var inte 1967, den var 2013 då en galning känd från Spårvägsällskapets forum körde en halvmeter fram och tillbaka med sin medhavda dressin. Han fick ingen rättslig påföljd men väl en rättspsykiatrisk undersökning"

Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Måste det inte vara minst två personer på dressinen för att det ska räknas som kollektivtrafik?M_M skrev:Nu måste någon med tillgång till dressin ge sig ner på plats en mörk natt och för evigt rubba "sista trafikdagen"![]()
![]()
("Nej, sista trafikdagen var inte 1967, den var 2013 då en galning känd från Spårvägsällskapets forum körde en halvmeter fram och tillbaka med sin medhavda dressin. Han fick ingen rättslig påföljd men väl en rättspsykiatrisk undersökning")
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Intressant fråga. Om man lyckas åka helt ensam på ett tåg på Köpenhamns metro så skulle man kunna hävda att man inte åker kollektivt?TKO skrev:Måste det inte vara minst två personer på dressinen för att det ska räknas som kollektivtrafik?M_M skrev:Nu måste någon med tillgång till dressin ge sig ner på plats en mörk natt och för evigt rubba "sista trafikdagen"![]()
![]()
("Nej, sista trafikdagen var inte 1967, den var 2013 då en galning känd från Spårvägsällskapets forum körde en halvmeter fram och tillbaka med sin medhavda dressin. Han fick ingen rättslig påföljd men väl en rättspsykiatrisk undersökning")
/TKO

Å andra sidan, måste det vara kollektivtrafik?

Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Det är i alla fall ett kollektivtrafiksfordon! Hur en dressin klassas vet jag inte!M_M skrev:Om man lyckas åka helt ensam på ett tåg på Köpenhamns metro så skulle man kunna hävda att man inte åker kollektivt?![]()

Rädda en medmänniskas liv, ge blod!
Att betala kontant är en solidaritetshandling
Att betala kontant är en solidaritetshandling
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Medhavda dressin? I vilken ficka amugglar du med den?
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Vet inte hur det är med just den aktuella ytan, men åtminstone i närheten lär man ha uppmätt sättningshastigheter på över 1 cm/år under vissa perioder? Tror att det gällde Ryssgården (T-banestationens överdäckning), omkring 1990 fick man vidta omfattande åtgärder för att stoppa sättningen. Men om jag fattat rätt gällde detta mest själva däcket, medan spåret var bättre grundlagt, så att det med tiden blev lägre i tak.M_M skrev:Angående lutningar - hur mycket kan eventuellt förklaras av att marken sakta men säkert sätter sig? Marken under gator är väl sällan direkt "pålad" på samma sätt som grunden till hus brukar vara på mark som kan röra sig?
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Om man klättrar ner i gropen mitt i natten så lär väl ingen hejda en att släpa en dressin helt öppet?gbd skrev:Medhavda dressin? I vilken ficka amugglar du med den?

Intressant. Det blir nära en meter sen 1930-talet...daniel_s skrev:Vet inte hur det är med just den aktuella ytan, men åtminstone i närheten lär man ha uppmätt sättningshastigheter på över 1 cm/år under vissa perioder? Tror att det gällde Ryssgården (T-banestationens överdäckning), omkring 1990 fick man vidta omfattande åtgärder för att stoppa sättningen. Men om jag fattat rätt gällde detta mest själva däcket, medan spåret var bättre grundlagt, så att det med tiden blev lägre i tak.M_M skrev:Angående lutningar - hur mycket kan eventuellt förklaras av att marken sakta men säkert sätter sig? Marken under gator är väl sällan direkt "pålad" på samma sätt som grunden till hus brukar vara på mark som kan röra sig?
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Bok utgiven till Slussens invigning 1935:
Den sällsynt trånga säckstationen i Mariagränd kan inte ha varit allt för bekväm att använda!
Röd cirkel markerar platsen för de nu synliga spåren...Den sällsynt trånga säckstationen i Mariagränd kan inte ha varit allt för bekväm att använda!
SSS 643 (+25,201,43)
fd SS 4643
fd SS 4643
Re: Spårvägsspår från 1870-talet
Ja, det stämmer, den gröna cirkeln. Enligt min uppfattning. Vid besök på platsen senast häromdagen konstaterade jag att det synliga spåret ligger straxt norr om husliv på Hornsgatans norra sida. Detta stämmer mycket bra med Inges gröna cirkel. Jag får det till att det är det norra spåret (det som i dåvarande vänstertrafik ledde trafiken från Hornsgatan mot Gamla Stan) som är synligt. Men frågan är ju då, när byggde man denna tydliga kurva? Det har jag inte klurat ut.
/Lars J
/Lars J