Trafikverket: Höghastighetsbanorna bör utredas vidare

[Odd]

Förmodligen beror fördyringar och sådant på att man inte riktigt vet vad man vill ha och tar därför allt i stället för vad som faktiskt är ändamålsenligt. Men vi får väl se.

[Enceladus]

Riksrevisionen kritisk till hanteringen av "höghastighetsjärnvägarna":
https://www.riksrevisionen.se/om-riksre ... rnvag.html

Så vill Lööf locka över M om snabbtågen

C försöker locka över M med en utbyggnad av Arlanda flygplats men också trafikleden Östlig förbindelse. De här samtalen kan sluta hur som helst.

En sak är säker: det är riksdagen som bestämmer och en majoritet i riksdagen (S, MP, V och C) vill ha "höghastighetsjärnvägarna".

[duga]

Riksrevisionen kritisk till hanteringen av "höghastighetsjärnvägarna":
https://www.riksrevisionen.se/om-riksre ... rnvag.html

Så vill Lööf locka över M om snabbtågen

C försöker locka över M med en utbyggnad av Arlanda flygplats men också trafikleden Östlig förbindelse. De här samtalen kan sluta hur som helst.

En sak är säker: det är riksdagen som bestämmer och en majoritet i riksdagen (S, MP, V och C) vill ha "höghastighetsjärnvägarna".

Österleden är passé, man valde tyvärr Förbifarten i stället.

[dr Cassandra Nojdh]

Förmodligen beror fördyringar och sådant på att man inte riktigt vet vad man vill ha och tar därför allt i stället för vad som faktiskt är ändamålsenligt. Men vi får väl se.

Ja, det är väl ungefär vad Riksrevisionen försöker säga.

[dr Cassandra Nojdh]

Riksrevisionen kritisk till hanteringen av "höghastighetsjärnvägarna":
https://www.riksrevisionen.se/om-riksre ... rnvag.html

Så vill Lööf locka över M om snabbtågen

C försöker locka över M med en utbyggnad av Arlanda flygplats men också trafikleden Östlig förbindelse. De här samtalen kan sluta hur som helst.

En sak är säker: det är riksdagen som bestämmer och en majoritet i riksdagen (S, MP, V och C) vill ha "höghastighetsjärnvägarna".

Ja, inget politiskt schackrande är främmande för den där Lööf.

Det är egentligen inte så intressant vad " en majoritet i riksdagen (S, MP, V och C) vill" just nu. Bara beslutsprocessen kommer att ta lång tid och 2022 har vi Riksdagsval igen. Den majoritet som kommer att framgå ur detta kommer att se helt annorlunda ut!

[thorwald]

En rättelse men inte av inlägget

Riksrevisionen kritisk till hanteringen av "höghastighetsjärnvägarna":
https://www.riksrevisionen.se/om-riksre ... rnvag.html

Så vill Lööf locka över M om snabbtågen

C försöker locka över M med en utbyggnad av Arlanda flygplats men också trafikleden Östlig förbindelse. De här samtalen kan sluta hur som helst.

En sak är säker: det är riksdagen som bestämmer och en majoritet i riksdagen (S, MP, V och C) vill ha "höghastighetsjärnvägarna".

utan om den karta/bild som finns i Expressens artikel "Så vill Lööf locka över M om snabbtågen".

• Ingen har här föreslagit en snabbtågsförbindelse såsom den ritade mellan Stockholm och Hangö. Själv har jag här på forumet förelagit tågförbindelse men som linje givit Karis - Nagu - Föglö - Lemland - Kapellskär - Norrtälje - Stockholm. Men idag skulle jag förelå Hyperloop i stället och enligt linjen Helsingfors - Åbo - Föglö - Norrtälje - Arlanda - Stockholm https://hyperloop-one.com/fs-links-case-study
• Snabbtågsförbindelsen Helsingfors - St.Petersburg är felaktig, men närmast kommer Allegro, som redan körs dagligen. Det har även kastas fram förslag om en längre Allegro alltså en fortsättning till Moskva. Utöver Allegro körs dagligen även fjärrtåg mellan både Helsingfors och St.Petersburg och Moskva
• Via Baltika (Tallinn - Pärnu - Riga - Kaunas - Varshava) är under kontruktion men tillsvidare har projektet problem. Till detta skall vi lägga till tunnelprojektet mellan Esbo och Ülemiste (alltså mellan Helsingfors regionen och Tallinn regionen https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 35&t=40260) och med detta har vi direkt järnväg från Helsingfors flygplats till Berlin. Men redan idag kan man resa med järnväg till Berlin genom att ta Allegro till St.Petersburg, tåg till Tallinn (egentligen bör man stiga av i Tapas), tåg till Varshava (Tapas - Riga - Kaunus - Varshava) och vidare tåg till Berlin (se https://ec.europa.eu/transport/sites/tr ... tudy_0.pdf)

[LÅ1]

Många debattörer vill satsa på befintlig järnväg i stället för att bygga nya banor. Se t.ex. här: ”Välj tyska modellen för höghastighetståg”.

Patrik Kronqvist på Expressens ledarsida har annan åsikt "Alternativet till snabbtåg är både dyrt och dåligt".

För övrigt har SvD en samlingssida med artiklar om höghastighetståg.

[Odd]

Självklart skall man satsa på "låghastighetsjärnvägen", men höghastighetsjärnväg har sin plats i samhället. Givetvis behöver man inte bygga allt på en gång, man byggde ju inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge.

Om man börjar med de lågt hängande frukterna så kommer man kunna få stråk där man kan ånga på i full fart. På en del sträckor kanske det visar sig att andra åtgärder är bättre, exempelvis 4-spår.

I en klimatpåverkansomställning så räknas alla delar. Även om den initiala klimatavtrycket är större vid bygge av en järnväg än att inte bygga den så är det totala avtrycket lägre om man räknar på längre sikt. Varför inte även titta på möjligheten att använda mer naturmaterial i bygget, kanske det visar sig att vissa betongkonstruktioner kan ersättas av andra material.

[TKO]

Självklart skall man satsa på "låghastighetsjärnvägen", men höghastighetsjärnväg har sin plats i samhället. Givetvis behöver man inte bygga allt på en gång, man byggde ju inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge.

Om man börjar med de lågt hängande frukterna så kommer man kunna få stråk där man kan ånga på i full fart. På en del sträckor kanske det visar sig att andra åtgärder är bättre, exempelvis 4-spår.

I en klimatpåverkansomställning så räknas alla delar. Även om den initiala klimatavtrycket är större vid bygge av en järnväg än att inte bygga den så är det totala avtrycket lägre om man räknar på längre sikt. Varför inte även titta på möjligheten att använda mer naturmaterial i bygget, kanske det visar sig att vissa betongkonstruktioner kan ersättas av andra material.

Eftersom det blivit lite modärnt med träkonstruktioner även i höga hus så varför inte prova detta även i broar och viadukter?
Går säkert att få EU-bidrag till sådant, såväl Linnéuniversitetet som Göran Persson är/har varit engagerade i sådana projekt!

/TKO

[Kantorn]

man byggde ju inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge.

Nä, den är inte färdig än... morr... men snart får vi motorväg förbi Ljungby.

[dr Cassandra Nojdh]

Självklart skall man satsa på "låghastighetsjärnvägen", men höghastighetsjärnväg har sin plats i samhället. Givetvis behöver man inte bygga allt på en gång, man byggde ju inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge.

Om man börjar med de lågt hängande frukterna så kommer man kunna få stråk där man kan ånga på i full fart. På en del sträckor kanske det visar sig att andra åtgärder är bättre, exempelvis 4-spår.

I en klimatpåverkansomställning så räknas alla delar. Även om den initiala klimatavtrycket är större vid bygge av en järnväg än att inte bygga den så är det totala avtrycket lägre om man räknar på längre sikt. Varför inte även titta på möjligheten att använda mer naturmaterial i bygget, kanske det visar sig att vissa betongkonstruktioner kan ersättas av andra material.

Jag vet inte om jag ska tycka att uttrycket "låghastighetsjärnvägen", som beteckning på den idag bästa banstandarden i Sverige (250 km/tim), är en överdrift eller en underdrift.

[dr Cassandra Nojdh]

Självklart skall man satsa på "låghastighetsjärnvägen", men höghastighetsjärnväg har sin plats i samhället. Givetvis behöver man inte bygga allt på en gång, man byggde ju inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge.

Om man börjar med de lågt hängande frukterna så kommer man kunna få stråk där man kan ånga på i full fart. På en del sträckor kanske det visar sig att andra åtgärder är bättre, exempelvis 4-spår.

I en klimatpåverkansomställning så räknas alla delar. Även om den initiala klimatavtrycket är större vid bygge av en järnväg än att inte bygga den så är det totala avtrycket lägre om man räknar på längre sikt. Varför inte även titta på möjligheten att använda mer naturmaterial i bygget, kanske det visar sig att vissa betongkonstruktioner kan ersättas av andra material.

Eftersom det blivit lite modärnt med träkonstruktioner även i höga hus så varför inte prova detta även i broar och viadukter?
Går säkert att få EU-bidrag till sådant, såväl Linnéuniversitetet som Göran Persson är/har varit engagerade i sådana projekt!

/TKO

Här är jag ju inne och klåpar på ingenjörns domäner, men träbroar för järnväg har väl knappast byggts i modern tid. Den här lobbying-sidan beskriver olika typer av moderna träbroar:
https://www.svenskttra.se/anvand-tra/by ... /trabroar/
Det är möjligt att det går att konstruera träbroar med den bärighet som krävs för järnväg, men något sådant existerar mig veterligen inte idag.

Det enda naturmaterial som jag kan tänka mig, utöver trä, är huggen sten och det duger väl till stödmurar o.dyl kanske, men knappast till något mer.

Faktum kvarstår - tillverkning av de viktigaste insatsvarorna - stål och cement - sker idag med processer som är bland de värsta koldioxidförorenarna i Sverige. För att inte tala om när man beställer stålkonstruktioner från den kinesiska kommunistdiktaturen och låter bogsera dem runt halva jordklotet (ex. nya Slussenbron).

[hgsldf]

Om tågen till och från Murmansk och Östersund rullar i 250 eller 350 knyck på sin väg genom Europa har inte så stor betydelse. i en del av världen där. vi inte har Miljarder innevånare i varje region, måste tågen stanna relativt ofta och inte var 1000 mil som flyget och det här gäller inte bara i Sverige utan i större delen av nord, central och östeuropa. Jag saknar tågen över Trelleborg-Ruegen, där man från Eftermiddag i Stockholm kunde nå Berlin nästa morgon och dessutom en massa bytespungter mellan Stralsund och Berlin. Fungerade som bäst när DR körde, men det fungerade mycket bra så länge västtyskarna tog över och innan dom tröttnade. Vi hade väl inte Bahn mellan Stockholm och Berlin i 150 år, men nästan..

[Kristofer]

man byggde ju inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge.

Nä, den är inte färdig än... morr... men snart får vi motorväg förbi Ljungby.

Nej, man byggde inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge. Man är långt ifrån klar. Enligt Wikipedias sida om denna väg är 748 km av 1 590 km motorväg. Det är 47%, så man är inte ens halvvägs. Räknar man med de sträckor som är motortrafikled (exempelvis sträckan förbi Ljungby) så blir det 876 km (55%).

Det är alltså 842 km kvar innan hela E4 är motorväg, eller om man så vill 714 km kvar tills hela E4 är antingen motorväg eller motortrafikled. Det lär dröja innan Odd med fog kan använda sitt tempus ovan.

[Odd]

...
Nä, den är inte färdig än... morr... men snart får vi motorväg förbi Ljungby.

Nej, man byggde inte hela E4 till motorväg i ett enda bygge. Man är långt ifrån klar. Enligt Wikipedias sida om denna väg är 748 km av 1 590 km motorväg. Det är 47%, så man är inte ens halvvägs. Räknar man med de sträckor som är motortrafikled (exempelvis sträckan förbi Ljungby) så blir det 876 km (55%).

Det är alltså 842 km kvar innan hela E4 är motorväg, eller om man så vill 714 km kvar tills hela E4 är antingen motorväg eller motortrafikled. Det lär dröja innan Odd med fog kan använda sitt tempus ovan.

Vilket illustrerar precis vad jag vill komma fram till. Börja bygg där det är enkelt och prisvärt, vilket ger lite bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag, som resulterar i att fler sträckor byggs, vilket ger bättre restider, som skapar större underlag,...

[LÅ1]

Tre KTH-professorer, varav en emeritus, skriver angående stambanor för högre hastigheter: "Projektet bör komma till stånd och slutföras på kortast möjliga tid. Halvfärdiga järnvägar gör föga nytta."

”Därför är det rätt att bygga nya stambanor”

Debattartikeln innehåller många argument för dessa banor! Jag citerar ett stycke från debattartikeln:

De nya stambanorna sägs ibland bli samhällsekonomiskt olönsamma. Påståendet grundar sig främst på brister i de officiella resandeprognoser som använts. Inom KTH har vi ingående undersökt detta. Prognoserna undervärderar starkt överflyttningen från bilar och flyg till snabba tåg. Utan att gå in i detaljfrågor om bristerna så kan vi konstatera att de officiella prognoserna inte stämmer med svenska och internationella erfarenheter efter införandet av snabba tåg. Dessa får i regel en marknadsandel om 50–70 procent där de införts, alla transportmedel inräknade. Överflyttningar från bil och flyg är betydande.

Det talas om spårfaktor ibland. (Just nu aktuellt i en annan tråd.) Kanske finns det en HH-faktor också?

[thorwald]

Tre KTH-professorer, varav en emeritus, skriver angående stambanor för högre hastigheter

men är ej prenumerant av DN varför artikeln blev oläst. Men i början finns denna slutsats :
Särskilt allvarlig är situationen för godstrafiken. Vi bör snarast börja bygga stambanor för snabbare tåg, skriver tre KTH-professorer.
Frågar er alla visa, hur kommer man fram till slutsatsen att snabbare tåg resulterar bättre för godstrafiken Att mera banor ger bättre godstrafik, efter som täckningen blir bättre, men hastigheten

[Odd]

Tre KTH-professorer, varav en emeritus, skriver angående stambanor för högre hastigheter

men är ej prenumerant av DN varför artikeln blev oläst. Men i början finns denna slutsats :
Särskilt allvarlig är situationen för godstrafiken. Vi bör snarast börja bygga stambanor för snabbare tåg, skriver tre KTH-professorer.
Frågar er alla visa, hur kommer man fram till slutsatsen att snabbare tåg resulterar bättre för godstrafiken Att mera banor ger bättre godstrafik, efter som täckningen blir bättre, men hastigheten

Tja, den uppenbara anledningen blir ju att fler resenärer åker på de nya banorna och det därför blir fler tåglägen för godståg på dagen på de gamla banorna, och eftersom det förmodligen blir en större andel persontåg med lägre medelhastighet på de gamla banorna så blir det väl lättare att passa in godstågen bland dem.

Men jag har säkert fel.

[LÅ1]

Tre KTH-professorer, varav en emeritus, skriver angående stambanor för högre hastigheter

men är ej prenumerant av DN varför artikeln blev oläst. Men i början finns denna slutsats :
Särskilt allvarlig är situationen för godstrafiken. Vi bör snarast börja bygga stambanor för snabbare tåg, skriver tre KTH-professorer.
Frågar er alla visa, hur kommer man fram till slutsatsen att snabbare tåg resulterar bättre för godstrafiken Att mera banor ger bättre godstrafik, efter som täckningen blir bättre, men hastigheten

Inte DN utan SvD. Och jag kan läsa artikeln även om jag loggar ut!

[dr Cassandra Nojdh]

Tre KTH-professorer, varav en emeritus, skriver angående stambanor för högre hastigheter

men är ej prenumerant av DN varför artikeln blev oläst. Men i början finns denna slutsats :
Särskilt allvarlig är situationen för godstrafiken. Vi bör snarast börja bygga stambanor för snabbare tåg, skriver tre KTH-professorer.
Frågar er alla visa, hur kommer man fram till slutsatsen att snabbare tåg resulterar bättre för godstrafiken Att mera banor ger bättre godstrafik, efter som täckningen blir bättre, men hastigheten

Inte DN utan SvD. Och jag kan läsa artikeln även om jag loggar ut!

Det där är väl samma gäng som tidigare:
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... er#p364644
Ja, Bo-Lennart Nelldal har tydligen bytts ut mot Sebastian Stichel

De "argument" som framförs verkar ju mest vara önsketänkande och en upprepning av vad som sagts tidigare. De har dessutom fått mothugg tämligem omgående:
https://www.svd.se/darfor-ar-det-fel-at ... nvagsbanor

Men det är klart att man vill försöka sätta in en opinionsmässig stöt mot "det konservativa blocket", nu när det politiska schackrandet i frågan tar fart, med "Annie "jag kan inte säga ejjj" Lööv" (fritt efter ingenjör T.K. Ohlsson) som spindel i nätet, även om vederbörande har sin föräldraledighet att tänka på. Men Martin Ådahl kan ju inte sköta allt, dessutom har han händerna fulla med att skrota AF, även om "januaripartierna" för tillfället gjort en taktisk reträtt där.