Forum - Spårvägssällskapet.se

Angående det där med konduktörer på pedalvagnarna:

Någon gång tidigt åttiotal återinfördes konduktörena på vissa linjer, detta då på andra och tredjevagnen i tågen. Vill minnas att detta var någon slags arbetsmarknadsåtgärd. Vill också minnas att det rörde sig om "äldre ungdomar" som skulle hjälpa vilsna resernärer samt vara en slags profylax för viss form av förbusning.
Om någon av dessa "ungdomskonduktörer" sedemera blev anställd av GS skall jag också låta vara osagt, men möjligheten fanns tydligen.

Dessa konduktörers plats var på förarplatsen på de multipelkopplade vagnarna och jag tror att dessa konduktörer även fick förtroendet att ropa ut hållpatsnamnen samt veva skyltar.

Detta var väl något slags försöksprojekt som senare lades ned i brist på pengar kan tänkas.

Nu när vi har en himla massa käck elektronik i vagnarna behövs inte dessa "konduktörer". Nu har vi ju såväl kameraövervakning samt komfram, och då är ju allehanda problem eliminerade .

Bj.

Vad jag minns var det väl främst för att fungera som nån slags övervakare av att vagnen kom fram till ändhållplatsen i ungefär samma skick som den var vid avresan, dvs kunna slå larm när förfriskade ungdomar testade hållfastheten i stolsryggar, ledstänger och fönsterrutor eller hur väl tusch och spray fastnade på olika inredningsmaterial.

Dessutom var det mycket insändare om att "vanligt folk" inte vågade åka obemannade släp kvällstid eftersom de kunde uppfattas som störande vid ovannämnda experiment och åka på en käftsmäll när de genom ovänliga blickar och annat störde ungdomens kreativitet.

Så det var nog mer en symbolisk åtgärd för att visa handlingskraft än en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Sen kan man tillägga att de enda fordonen i Stockholms kollektivtrafik som inte är försedda med invärtes kl-tt-r och knivskador är tvärbanans vagnar, som ju har en kringvandrande konduktör.........

Två kommentarer om biljettförsäljning

I Helsingfors vill HST övergå helt till automatförsäljning pga. minskade driftkostnader. Detta har troligtvis blivit försenad pga. andra mer viktiga projekter i spårtrafiken,:
- Nya spårvagnar och metrovagnar
- HELMI-trafikljusprioriteringen
- Linje 9-projekten
- Kundinformationssystem för ledvagnar osv.
Också har införande av euro bidragit till "förseningen" eftersom man ville säkert inte införa automater före euron kom. Hoppas att det ska bli automater så blir spårvagnar snabbare.

I Åbo finns det två olika "smartcard" systemer, en mycket bra och en mycket dåligt
- Den bra systemen är för trafik inom Åbos stadsgränser. Man visar sin kort till maskinen, med periodkorten säger maskinen "piip" direkt och med värdekort måste man trycka en knapp. Genomsnittlig viseringstid är mindre än med gamla månadskort och föraren kan koncentrera att sälja enkelbiljetter. Eftersom alla går (i busstrafik) vid föraren så statistiken innehar nästan 100% av resenärer och alla biljettslag. Använde detta statistik som en bas för spårvägsutredningen.
- Den dåliga systemen för regiontrafik utom stadsgränsen. Föraren tar biljetten, stoppar den in i maskinen, ger den tillbaks. Tar nästan lika mycket tid än att sälja enkelbiljett, och föraren kan inte sälja enkelbiljetter samtidigt. Detta bara för att Matkahuolto (Finska samarbetsorganisation för privata bussbolag) ville inte ha Åbo-kompatibla biljettmaskiner i sina bussar!

Detta menar att en treaxelbuss mot Nådendal lastar sin full last vid Salutorget i 5-10 minuter. Samma för en treaxelbuss i intern trafik mot Runosbacken, Harittu, Kråkkärret, ca 1-2 minuter. I motsatt häll varierar tidtabell vid gränsen mot Reso i Åbo (där mina föräldrar bor) med 5-10 minuter för bussar som kommer från Nådendal. Resultat? Även en kollektivtrafikfanatiker som jag brukar fråga för en skjuts bak till stan om jag är på besök!

Så mina rekommendationer:
- Sätt in biljettautomater, om en trafikbolag inte har råd till konduktörer.
- Välj kontaktlös kort och alla (resenärer, förare, trafikplanerare) ska bli glada!

Mvh Mikko

Jag läser med mycket intresse de många inlägg på detta ämne.

Jag vet att det är snabbare med automatisk biljett kontroll, men det är inte den hela lösningen.

Med konduktör eller Värd skulle nog mycket pengar sparas i områden som som man aldrig tänker på.

1. Fuskåkningen minskar.
2. Buset på kollektivtrafiken minskar.
3. Har någon som är anställd och får inkomst, busar inte ute på stan.
4. Stan slipper betala ut arbetslöshetsunderstöd.
Resultatet kanske blir överaskande för alla som är ansvariga. Det är politiker, kollektivtrafikutövare, skattebetalare etc.
iKan nämna ett bra plus för konduktör i Melbourne, Australien. Jag vittnade hur förare och konduktör hanterade, tillsammans, en rullstolstrafikant som ville med. Dom höll i dörrkarmen på spåvagnen och lyfte upp rullstolen. Det hela tog kanske 15 sekunder. Ingen dyrbar rullstolshissanordning, inga dyrbara förhöjda platformar behövdes. Rullstolstrafikanten verkade vara nöjd och så var resten av resemärerna.

Att ha sophistikerade och dyrbara maskiner hjälper ofta inte. Enklare lösningar kanske är bättre.
Tänk också på dyrbara elektroniska destinations skyltarna gömda bakom stora fina vindrutor som reflekterar omgivingen till den grad att den planerande resenären kan inte se vilken spårvagns eller busslinje det är som han/hon vill beträda och åka med.

mvh Dennis

Dennis Hage skrev: Jag vittnade hur förare och konduktör hanterade, tillsammans, en rullstolstrafikant som ville med. Dom höll i dörrkarmen på spåvagnen och lyfte upp rullstolen. Det hela tog kanske 15 sekunder. Ingen dyrbar rullstolshissanordning, inga dyrbara förhöjda platformar behövdes. Rullstolstrafikanten verkade vara nöjd och så var resten av resemärerna.

Tja - med den lösningen riskerar vi snarare fler utslitna ryggar - något som är dyrare än att installera sofistikerade lyftmaskiner. Alltid finns det en baksida med det enkla också.

Dennis Hage skrev: Att ha sophistikerade och dyrbara maskiner hjälper ofta inte. Enklare lösningar kanske är bättre.
Tänk också på dyrbara elektroniska destinations skyltarna gömda bakom stora fina vindrutor som reflekterar omgivingen till den grad att den planerande resenären kan inte se vilken spårvagns eller busslinje det är som han/hon vill beträda och åka med.

Huvet på spiken Dennis - men det finns kul människor i måleriet ibland som väljer högblank färg att måla skylten med - inte rutinerat, men det ger i alla fall samma resultat som att sätta glasskiva framför!

/Tony