Nordens åttonde spårvägsstad

[TKO]

Det var intressanta inlägg kring begreppet "spårvägsstad" - speciellt kring definitionen av "stad". För att inte debatten skall fortsätta i det oändliga skall jag nu sammanfatta diskussionen och framför allt tala om hur det ligger till!

Grunddefinitionen är enkel, en spårvägsstad är en stad som har spårväg. För att vara extra tydlig: Bägge dessa kriterier måste vara uppfyllda!

Och då konstaterar vi snabbt att Lidingö - som varit på tapeten - knappast är en spårvägsstad, då orten inte uppfyller något av kriterierna. Ett annat förslag har varit Solna, som vi dock kan avfärda då orten inte uppfattas som en stad. Om det finns spårväg där är tveksamt - men med lite god vilja kan man kanske påstå detta. Förflyttar vi oss sedan bara några stenkast västerut kommer vi däremot till en ort som uppfyller bägge kriterierna - Sundbyberg!

Här kanske någon invänder att spårvägen i Sundbyberg ingår i Stockholms spårvägsnät, vilket då skulle diskvalificera Sumpan. Mot detta är det lätt att invända - med samma resonemang skulle inte ens Stockholm vara en spårvägsstad, eftersom spårvägarna i staden ingår i Storstockholms Lokaltrafiks trafiknät - alltså skulle "spårvägsstaden" vara "Storstockholm"! Och den staden har i varje fall inte jag hört talas om...

Hur det förhåller sej med andra orter vars status som "spårvägsstad" har diskuterats vill jag inte uttala mej om - därtill är min lokalkännedom allt för liten. Men jag har på känn att Mölndal knappast uppfyller bägge kriterierna - kanske inte ens ett enda!

förklarar
Thomas K Ohlsson

[Anders Hanquist]

Nu verkar tråden gått över till att handla om annat än orter med spårvagnstrafik. Men, ok, jag diskuterar gärna även detta ämne, men det kanske borde brytas ut till en ny tråd. Med den kommunstruktur vi har i Sverige, där de flesta kommuner är stora till ytan och innefattar såväl tätorter som ren landsbygd är det enda rimliga att alla kommuner har samma status och samma benämning, alltså "kommun" och ingenting annat. Så är det även i Danmark, men där verkar det inte "tjafsas" så mycket om det. Alla accepterar att det heter "Københavns Kommune". Men i ett litet antal kommuner i Sverige (13 st) så anser tydligen en majoritet av av de politiskt valda att det inte duger. Man vill kalla kommunen för "stad" (något liknande har inte uppstått när det gäller termen "köping"). Alltså kan man mitt ute på landsbygden mötas av vägskyltar som säger till exempel VÄSTERÅS STAD. Sedan färdas man kilometervis utan att någon stadsliknande bebyggelse syns till. Stolligt enligt min mening.

[twr]

Nu verkar tråden gått över till att handla om annat än orter med spårvagnstrafik. Men, ok, jag diskuterar gärna även detta ämne, men det kanske borde brytas ut till en ny tråd. Med den kommunstruktur vi har i Sverige, där de flesta kommuner är stora till ytan och innefattar såväl tätorter som ren landsbygd är det enda rimliga att alla kommuner har samma status och samma benämning, alltså "kommun" och ingenting annat. Så är det även i Danmark, men där verkar det inte "tjafsas" så mycket om det. Alla accepterar att det heter "Københavns Kommune". Men i ett litet antal kommuner i Sverige (13 st) så anser tydligen en majoritet av av de politiskt valda att det inte duger. Man vill kalla kommunen för "stad" (något liknande har inte uppstått när det gäller termen "köping"). Alltså kan man mitt ute på landsbygden mötas av vägskyltar som säger till exempel VÄSTERÅS STAD. Sedan färdas man kilometervis utan att någon stadsliknande bebyggelse syns till. Stolligt enligt min mening.

Ja, det är lite märkligt med den typ av kommuner vi har nu. Förut fanns det ett tydligare samband mellan stadskommuner och bebyggelse. Men i praktiken var stadskommunerna ganska väl tilltagna redan på den tiden, åtminstone i landets glesare bebyggda delar.

[Harald]

Förut fanns det ett tydligare samband mellan stadskommuner och bebyggelse.

Ja, om man med "förut" menar mitten av 1900-talet. Tidigare fanns det alltid odlad mark inom stadens område. Även städernas innevånare behövde mat och därför tilldelades städerna ett område som räckte både till bebyggelse och till stadens försörjning. Med början på 1800-talet ledde folkökning, bättre kommunikationer och ökad produktivitet i jordbruket till behov av fler bostäder och möjlighet att få in mera mat från landsbygden. Det ledde till att det mesta av stadsjordarna bebyggdes.

[twr]

Förut fanns det ett tydligare samband mellan stadskommuner och bebyggelse.

Ja, om man med "förut" menar mitten av 1900-talet. Tidigare fanns det alltid odlad mark inom stadens område. Även städernas innevånare behövde mat och därför tilldelades städerna ett område som räckte både till bebyggelse och till stadens försörjning. Med början på 1800-talet ledde folkökning, bättre kommunikationer och ökad produktivitet i jordbruket till behov av fler bostäder och möjlighet att få in mera mat från landsbygden. Det ledde till att det mesta av stadsjordarna bebyggdes.

Jag menar perioden från medeltiden till 1960-talet. Men som du skriver fanns det ofta även odlad mark, landsbygd, inom städernas gränser. Dock i allmänhet mycket mindre ytor än dagens oftast vidsträckta kommuner.

[TKO]

Jag trodde forumkollegiet redan kommit fram till att begreppet 'stad' i sammansättningen 'spårvägsstad' inte har något med den kommunalrättsliga enheten att göra - utan avser en ort präglad av 'stadsmässighet'. Naturligtvis har betydelsen av 'stadsmässighet' varierat över tiden - men det vi diskuterar nu är väl nutida förhållanden? Det trodde i varje fall jag...

/TKO

[Odd]

Definitioner är ibland inte helt fasta. Andra håller inte med, vet jag, men jag anser att även om Nacka, Stockholm, Sundbyberg, Solna och Lidingö trafikeras av spårväg, så anser jag att det i alla fall är en "stad" i detta sammanhang, Stockholm. Både av historiska och praktiska skäl. Dessa "städer" flyter nämligen ihop med varandra och delas i princip endast av administrativa gränser (nåja, Lidingö har ju en naturlig gräns också, men jag tycker inte det spelar nån roll här).

Detta till skillnad från om tex Lund och Malmö skulle råka få egna spårvägar som skulle vara sammanbyggda. Då skulle jag anse att dessa är två orter med varsin spårväg även om de delvis skulle trafikera varandras sträckor.

[twr]

Jag trodde forumkollegiet redan kommit fram till att begreppet 'stad' i sammansättningen 'spårvägsstad' inte har något med den kommunalrättsliga enheten att göra - utan avser en ort präglad av 'stadsmässighet'. Naturligtvis har betydelsen av 'stadsmässighet' varierat över tiden - men det vi diskuterar nu är väl nutida förhållanden? Det trodde i varje fall jag...

/TKO

Vi diskuterar en massa saker på en gång!

Vad gäller vad som ska räknas som "spårvägsstäder" tycker jag att Anders Hanquists inlägg ger uttryck för den rimligaste betydelsen.

Spårvägsstaden Stockholm har tre separata spårvägssystem, ett fjärde planeras. Spårvägarna går genom fem olika kommuner, ytterligare två kommuner är på gång. Några av dessa kommuner kallar sig "stad".

[twr]

Definitioner är ibland inte helt fasta. Andra håller inte med, vet jag, men jag anser att även om Nacka, Stockholm, Sundbyberg, Solna och Lidingö trafikeras av spårväg, så anser jag att det i alla fall är en "stad" i detta sammanhang, Stockholm. Både av historiska och praktiska skäl. Dessa "städer" flyter nämligen ihop med varandra och delas i princip endast av administrativa gränser (nåja, Lidingö har ju en naturlig gräns också, men jag tycker inte det spelar nån roll här).

Detta till skillnad från om tex Lund och Malmö skulle råka få egna spårvägar som skulle vara sammanbyggda. Då skulle jag anse att dessa är två orter med varsin spårväg även om de delvis skulle trafikera varandras sträckor.

Helt rätt.

[TKO]

Definitioner är ibland inte helt fasta. Andra håller inte med, vet jag, men jag anser att även om Nacka, Stockholm, Sundbyberg, Solna och Lidingö trafikeras av spårväg, så anser jag att det i alla fall är en "stad" i detta sammanhang, Stockholm. Både av historiska och praktiska skäl. Dessa "städer" flyter nämligen ihop med varandra och delas i princip endast av administrativa gränser (nåja, Lidingö har ju en naturlig gräns också, men jag tycker inte det spelar nån roll här).

Detta till skillnad från om tex Lund och Malmö skulle råka få egna spårvägar som skulle vara sammanbyggda. Då skulle jag anse att dessa är två orter med varsin spårväg även om de delvis skulle trafikera varandras sträckor.

För att ta ett utrikes exempel:

- Är Bochum och Gelsenkirschen spårvägsstäder? Eller är kanske bara den ena men inte den andra en spårvägsstad? Eller är det kanske till och med så illa att ingen av dessa orter är att betrakta som en spårvägsstad?

("Odd:s" resonemang innehåller dessutom dubbla felaktigheter när det gäller Lidingö...)

undrar
Thomas K Ohlsson

[TKO]

Jag trodde forumkollegiet redan kommit fram till att begreppet 'stad' i sammansättningen 'spårvägsstad' inte har något med den kommunalrättsliga enheten att göra - utan avser en ort präglad av 'stadsmässighet'. Naturligtvis har betydelsen av 'stadsmässighet' varierat över tiden - men det vi diskuterar nu är väl nutida förhållanden? Det trodde i varje fall jag...

/TKO

Vi diskuterar en massa saker på en gång!

Något så avancerat skulle jag aldrig våga mej på!
Men det är väl skillnaden mellan att ha ett rörligt intellekt och ett rörigt...

/TKO

[Odd]

Definitioner är ibland inte helt fasta.
bla bla bla...

För att ta ett utrikes exempel:

- Är Bochum och Gelsenkirschen spårvägsstäder? Eller är kanske bara den ena men inte den andra en spårvägsstad? Eller är det kanske till och med så illa att ingen av dessa orter är att betrakta som en spårvägsstad?

("Odd:s" resonemang innehåller dessutom dubbla felaktigheter när det gäller Lidingö...)

undrar
Thomas K Ohlsson

Om man radar upp alla undantag från regeln "ort eller samhälle som har spårvägsspår är en spårvägsstad" så skulle man få väldigt många undantag, så många så att undantagen bekräftar regeln. Alltså, om de av dig, efter mödosamt letande, påvisade orterna som inte passar in i alla hittills uppradade undantag, så är väl frågan om inte det i sig är ett undantag även det. Alltså gäller regeln...

Jag vet inte historien kring spårvägen i Bochum och Gelsenkirschen, men jag är ändå övertygad om att det finns en anledning till att de båda städerna har ett sammanbyggt spårvägsnät. Utan att veta mer om dessa, så är det väl inte så illa bedömt om dessa båda städer är att anse som spårvägsstäder, men det påverkar ju inte situationen hos de svenska städernas status!

[spårsnoken]

Ach so... Ist es so?

Ich dachte es war Gelsenkirchen und nicht Gelsenkirschen....

Mit freundlichen Grussen (ahh... finns inget u med två prickar här)

Spårsnoken