Sida 3 av 3

Re: Stockholm i nya banor

Postat: måndag 13 februari 2017 17:10
av Harald
Naturligtvis kan man kalla spårvägar som den på bilden för tunnelbanor om man vill, men vad är det för vits med det? De blir väl varken bättre eller sämre av det.

Re: Stockholm i nya banor

Postat: måndag 13 februari 2017 17:18
av LÅ1
Harald skrev:Naturligtvis kan man kalla spårvägar som den på bilden för tunnelbanor om man vill, men vad är det för vits med det? De blir väl varken bättre eller sämre av det.
"Vi" kallade ju spårvagnar i tunnel under Södermalm för Tunnelbana en gång i tiden.

Re: Stockholm i nya banor

Postat: måndag 13 februari 2017 17:25
av Odd
Harald skrev:Naturligtvis kan man kalla spårvägar som den på bilden för tunnelbanor om man vill, men vad är det för vits med det? De blir väl varken bättre eller sämre av det.
Deras "spårvagnståg" är då 100 meter långa och har höga plattformar. Men det kallas fortfarande för tunnelbana! I Oslo har man också tunnelbana med flera plankorsningar, och dessutom med strömskena. I England har man "light rail" som går på strömskena och kontaktledning och som går både i tunnel och på ytan, men som ändå inte kallas för tunnelbana fast det är mer tunnelbanemässigt än Frankfurts.
Detta visar ändå på problematiken med att tro att en viss benämning är lösningen på ett problem i stället för att faktiskt fokusera på det som är viktigt.

Re: Stockholm i nya banor

Postat: måndag 13 februari 2017 19:09
av Lennart Petersen
Odd skrev:
Harald skrev:Naturligtvis kan man kalla spårvägar som den på bilden för tunnelbanor om man vill, men vad är det för vits med det? De blir väl varken bättre eller sämre av det.
Deras "spårvagnståg" är då 100 meter långa och har höga plattformar. Men det kallas fortfarande för tunnelbana! I Oslo har man också tunnelbana med flera plankorsningar, och dessutom med strömskena. I England har man "light rail" som går på strömskena och kontaktledning och som går både i tunnel och på ytan, men som ändå inte kallas för tunnelbana fast det är mer tunnelbanemässigt än Frankfurts.
Detta visar ändå på problematiken med att tro att en viss benämning är lösningen på ett problem i stället för att faktiskt fokusera på det som är viktigt.
Man brukar ange en rad definitioner på vad som utmärker en tunnelbana. Men det finns undantag från dessa åtminstone någonstans
Några definitioner
Eldrift: London hade ångdrift i början
Helt planskilt: där har vi Oslo
Dubbel eller fler spår: London har haft linjer med enkelspår och Oslo
Icke kompatibel med järnväg: Också där bl.a London och Tokyo där T-tåg fortsätter på järnväg
Strömskena på sidan: finns dom som har kontaktledning i luften.
Biljettsystem med barriärer, spärrar: finns många undantag med öppen linje.
Juridiskt varierar också¨begreppet tunnelbana mellan olika länder, i en del buntas det ihop med spårväg, i andra är det järnväg och t.ex Sverige har tunnelbanan ett eget juridiskt begrepp , vissa lagar gäller där. Så nära som i Danmark så är metron definierad som järnväg och ingår i den vanliga järnvägsstatistiken för linjelängd, antal resande o.s.v
Enda vettiga är förmodligen att envar själv får definiera vad man tycker är T-bana, Metro, U-Bahn