Hela Sveriges spårvägsajt sedan 1996
https://forum.sparvagssallskapet.se/
Att det skulle vara svårt att uttala euro kan knappast vara skälet. Det finns väl ingen svensk som säger Joråpa i stället för Europa. Inte blir det svårare för att man tar bort den sista stavelsen. Orsaken är nog snarare vanföreställningen allt utländskt ska ha engelskt uttal. I det här fallet är det ju extra löjligt när Storbritannien inte är med i valutaunionen. Ett annat exempel på vanföreställningen är att många uttalar "wellpapp" med engelskt w fast det är ett låneord från tyskan (Welle=våg).Anders Hanquist skrev:Jo. Men det väl just "enkelt" som det inte är. Därav den här diskussionen och att många svenskar tycks föredra "engelskt" uttal ("jorå"). Kanske gotlänningar och skåningar har det lättast. De har ju diftonger naturligt i sina dialekter.
Precis. Det har inget med ordet i sig att göra. Utan svenskarnas föreställning att svenska språket inte kan användas om någonting utanför Sveriges gränser. Inte ens svenskspråkiga Finland, märkligt och konstigt nog. Alla dessa svenskar som pratar om "Helsinki" till exempel...Harald skrev:Att det skulle vara svårt att uttala euro kan knappast vara skälet. Det finns väl ingen svensk som säger Joråpa i stället för Europa. Inte blir det svårare för att man tar bort den sista stavelsen. Orsaken är nog snarare vanföreställningen allt utländskt ska ha engelskt uttal. I det här fallet är det ju extra löjligt när Storbritannien inte är med i valutaunionen. Ett annat exempel på vanföreställningen är att många uttalar "wellpapp" med engelskt w fast det är ett låneord från tyskan (Welle=våg).Anders Hanquist skrev:Jo. Men det väl just "enkelt" som det inte är. Därav den här diskussionen och att många svenskar tycks föredra "engelskt" uttal ("jorå"). Kanske gotlänningar och skåningar har det lättast. De har ju diftonger naturligt i sina dialekter.
En kartong tänker jag att det är.LÅ1 skrev:Apropå engelskans erövring av Sverige och svenskan. Gamla uttryck som funnits på svenska under lång tid har på senare tid ersatts med rak översättning från engelska. "Utanför ramarna" heter oftast "utanför boxen" numera.
Och apropå det, vad ser ni framför er när ni hör det? En låda eller en ruta? För båda heter väl box på engelska? Man säger ju checkbox om kryssruta på engelska.
Brukar man tänka i en kartong? "Men för helvete älskling, stör mig inte när jag är i min tänkarlåda!"twr skrev:En kartong tänker jag att det är.LÅ1 skrev:Apropå engelskans erövring av Sverige och svenskan. Gamla uttryck som funnits på svenska under lång tid har på senare tid ersatts med rak översättning från engelska. "Utanför ramarna" heter oftast "utanför boxen" numera.
Och apropå det, vad ser ni framför er när ni hör det? En låda eller en ruta? För båda heter väl box på engelska? Man säger ju checkbox om kryssruta på engelska.
När jag eller andra använder det uttrycket tänker jag att det är lite ironiskt. Att man driver med den typen av managementsnack.
daniel_s skrev:Brukar man tänka i en kartong? "Men för helvete älskling, stör mig inte när jag är i min tänkarlåda!"twr skrev:En kartong tänker jag att det är.LÅ1 skrev:Apropå engelskans erövring av Sverige och svenskan. Gamla uttryck som funnits på svenska under lång tid har på senare tid ersatts med rak översättning från engelska. "Utanför ramarna" heter oftast "utanför boxen" numera.
Och apropå det, vad ser ni framför er när ni hör det? En låda eller en ruta? För båda heter väl box på engelska? Man säger ju checkbox om kryssruta på engelska.
När jag eller andra använder det uttrycket tänker jag att det är lite ironiskt. Att man driver med den typen av managementsnack.
De som använder managementsnack brukar nog alldeles för ofta vara allvarliga. De tror att du bara klarar av att tänka på 1 sak av de 3 som de själva har lyckats tänka ut. Då säger de att du ska "tänka utanför boxen", för att liksom visa sig överlägsna. När du påpekar att de bara tänker på 3 saker av 10 som man borde tänka på, så kan det hända att de i stället menar att din insikt är en belastning, och uppmanar dig återigen att tänka utanför boxen, fast nu med den betydelsen att du ska bortse från viss kunskap, så att det är de som framstår som smarta.
Jepp! Äntligen någon som håller med!twr skrev:Euro uttalas väl bäst med en diftong helt enkelt?daniel_s skrev: "euro" uttalas ju bäst med kort "e", men då är vissa av oss där och ska göra det långt ändå, och det är ju att be om problem.
Ja det var så jag menade, i min värld börjar även en diftong med en vokal vars längd kan diskuteras, men man kan ju välja att inte förstå vad jag menar.Kantorn skrev:Jepp! Äntligen någon som håller med!twr skrev:Euro uttalas väl bäst med en diftong helt enkelt?daniel_s skrev: "euro" uttalas ju bäst med kort "e", men då är vissa av oss där och ska göra det långt ändå, och det är ju att be om problem.
Jag skulle aldrig avsiktligt missförstå, det verkar ju bara dumt.daniel_s skrev: Ja det var så jag menade, i min värld börjar även en diftong med en vokal vars längd kan diskuteras, men man kan ju välja att inte förstå vad jag menar.
Hela diftongen är väl ungefär dubbelt så lång som sin inledande vokal?twr skrev:Jag skulle aldrig avsiktligt missförstå, det verkar ju bara dumt.daniel_s skrev: Ja det var så jag menade, i min värld börjar även en diftong med en vokal vars längd kan diskuteras, men man kan ju välja att inte förstå vad jag menar.
Men en diftong är väl alltid kort? Har inte hört talas om något annat.
Hela diftongen är väl ungefär lika kort som andra korta vokaler?daniel_s skrev:Hela diftongen är väl ungefär dubbelt så lång som sin inledande vokal?twr skrev:Jag skulle aldrig avsiktligt missförstå, det verkar ju bara dumt.daniel_s skrev: Ja det var så jag menade, i min värld börjar även en diftong med en vokal vars längd kan diskuteras, men man kan ju välja att inte förstå vad jag menar.
Men en diftong är väl alltid kort? Har inte hört talas om något annat.
Det har man säkert mätt upp och skrivit en massa om. Jag gissar att genomsnittet hamnar på en och en halv gång så lång eller något sådant.twr skrev:Hela diftongen är väl ungefär lika kort som andra korta vokaler?
Nej, och jag inser att det är mycket svårt för dig att föreställa dig vad det är jag menar. Extra svårt att förstå måste det vara nu när det handlar om diftonger som skrivs med två vokaler, förlåt: två bokstäver av det slag som brukar användas för att beteckna vokaler.twr skrev:Diftongen är ett fonem, inte två. Den "innehåller" inte en inledande vokal.
En diftong är ett språkljud som består av två vokalljud som uttalas i snabb följd, där det ena ljudet övergår i det andra. Diftonger är alltid korta. I stavning skrivs diftonger i allmänhet med två bokstäver på de flesta språk. Bokstäverna står för de två ljud som ingår i diftongen.daniel_s skrev:Det har man säkert mätt upp och skrivit en massa om. Jag gissar att genomsnittet hamnar på en och en halv gång så lång eller något sådant.twr skrev:Hela diftongen är väl ungefär lika kort som andra korta vokaler?
Nej, och jag inser att det är mycket svårt för dig att föreställa dig vad det är jag menar. Extra svårt att förstå måste det vara nu när det handlar om diftonger som skrivs med två vokaler, förlåt: två bokstäver av det slag som brukar användas för att beteckna vokaler.twr skrev:Diftongen är ett fonem, inte två. Den "innehåller" inte en inledande vokal.
Jag är nog på en tioårings nivå då det gäller kunskap om såna här begrepp. Hur skulle du förklara för en tioåring vad en diftong är?
Skåningar och gotlänningar är inte ensamma. Glöm inte bort jämtar, västerbottningar och norrbottningar. Gruppen Euskefeurat från Piteå hade dubbla eu-diftonger långt innan någon gemensam valuta i Europa kommit på tal. Jag kan förresten inte ens föreställa mig hur det gruppnamnet skulle uttalas utan korrekt gammelnordisk diftong.Anders Hanquist skrev:Jo. Men det väl just "enkelt" som det inte är. Därav den här diskussionen och att många svenskar tycks föredra "engelskt" uttal ("jorå"). Kanske gotlänningar och skåningar har det lättast. De har ju diftonger naturligt i sina dialekter.
Just så. Det vanligaste uttalet av ordet Europa från "gemene rikssvensk" blir oftast "e-ropa".Anders Hanquist skrev:När det gäller "Euro" så finns det åtminstone tre "accepterade" uttal i svenskan "e-uro" "ero" och "evro". Vanligast (utöver "jorå", då) är kanske något slags osäkert "mummel" mellan e-et och r-et. Många slirar även på världsdelens namn, typ "Eropa". Det är uppenbart så att denna bokstavskombination inte är optimal för svensktalande.
Jag tänker direkt på säkerhetsmannen till någon dåvarande politiker (i tjänst hos Maud Olofsson?) som började tala engelska med de åländska polismännen i Mariehamn...twr skrev: Precis. Det har inget med ordet i sig att göra. Utan svenskarnas föreställning att svenska språket inte kan användas om någonting utanför Sveriges gränser. Inte ens svenskspråkiga Finland, märkligt och konstigt nog. Alla dessa svenskar som pratar om "Helsinki" till exempel...
Inte vet jag, jag är ju bara tio år så jag får väl nöja mig med det mesta. Men om du hade skrivit "en diftong är två vokaler i rad" så hade jag förstått precis trots att det är fel.twr skrev:En diftong är ett språkljud som består av två vokalljud som uttalas i snabb följd, där det ena ljudet övergår i det andra. Diftonger är alltid korta. I stavning skrivs diftonger i allmänhet med två bokstäver på de flesta språk. Bokstäverna står för de två ljud som ingår i diftongen.
Är du nöjd med den beskrivningen?
Nej, inget av det där. Jag ville bara hitta ett alternativ till det engelska inflytandet. Under kvällen har jag dock kommit till klarhet och insett att det i själva verket är tyskarnas fel, konstigt nog. Tänk efter: på 90-talet fanns det diverse stilar som hette eurodisco, eurotechno och så vidare. De uppskattades huvudsakligen i Tyskland men ändå uttalas det på engelska!?! Mycket märkligt. Gåtan rullar vidare!twr skrev:Vad var det du menade? Att vissa drar ut på diftongen? Att de uttalar det som två vokaler i följd? Eller som ett långt e?
Inte vet jag, jag är ju bara tio år så jag får väl nöja mig med det mesta. Men om du hade skrivit "en diftong är två vokaler i rad" så hade jag förstått precis trots att det är fel.[/daniel_s skrev:twr skrev:En diftong är ett språkljud som består av två vokalljud som uttalas i snabb följd, där det ena ljudet övergår i det andra. Diftonger är alltid korta. I stavning skrivs diftonger i allmänhet med två bokstäver på de flesta språk. Bokstäverna står för de två ljud som ingår i diftongen.
Är du nöjd med den beskrivningen?
Bara för att man påstår att en diftong är två vokaler i rad, så behöver man ju inte mena att två vokaler i rad alltid är en diftong. Alla gafflar är bestick, men alla bestick är inte gafflar.twr skrev:Nej, du hade inte alls förstått, för det är helt fel. Det finns massor av exempel på två vokaler i följd som inte är diftonger. Teori. Trio. Beatrice. Du verkar ju vara supersmart, jag tror att du förstår det här egentligen.daniel_s skrev:Inte vet jag, jag är ju bara tio år så jag får väl nöja mig med det mesta. Men om du hade skrivit "en diftong är två vokaler i rad" så hade jag förstått precis trots att det är fel.twr skrev:En diftong är ett språkljud som består av två vokalljud som uttalas i snabb följd, där det ena ljudet övergår i det andra. Diftonger är alltid korta. I stavning skrivs diftonger i allmänhet med två bokstäver på de flesta språk. Bokstäverna står för de två ljud som ingår i diftongen.
Är du nöjd med den beskrivningen?