Invigningen av Lidingöbanan

[gbd]

Jag har lärt mig att det är glycerin man använder men någon på RB kan väl gå å läsa på burkarna... (det kan även uttalas som Glyserol) Det är där man använt tekniken. Utrustningen är alltså inte monterad på samtliga vagnar, Dess trögflytande egenskaper gör att den ligger var på ledningen och ger ett skydd mot isbildning. Systemet har funnits i ca 10 år, något kortare på RB,

Ämnet är helt ofarligt för miljön vilket är positivt.

Stefan

Glycerol är en alkohol, därför bör även trivialnamnet sluta på suffixet -ol (det systematiska namnet är som tidigare nämnts propantriol, då stamkolvätet i molekylstrukturen här är propan). Det är naturligtvis en blandning av alkohol och vatten som ger fryspunktsnedsättningen, men jag har inte fått fram några tillförlitliga data på vad man kan nå med just glycerol. Den vanligaste alkoholen för ändamålet är annars just glykol, även benämnd etylenglykol eller etandiol (vilket varje bilägare känner till, tidigare användes även den envärda alkoholen etanol i bilkylarna men den har nackdelen att ha en betydligt lägre kokpunkt - även andra nackdelar förekommer som bekant), bl.a. beroende på att den är billigare att framställa. Glycerol har den fördelen, som kamrat Widén nämner, att den är en av de få ogiftiga alkoholerna, vilket man inte kan säga om glykol, som är en rätt otrevlig kemikalie.

Men T har rätt, att försöka kleta på något vad det än vara må, på kontaktledningen, är vanskligt annat än som tillfällig lösning.

Sök på phase diagram glycerol water så hittar du nog vad du behöver

[Björn Ehnberg]

Sök på phase diagram glycerol water så hittar du nog vad du behöver

Jag tackar för tipset, men egentligen sitter jag ju bara här med bruten arm och tycker. Det är ju inte jag som ska - i förekommande fall - pensla på någonting på kontaktledningen. Det överlåter jag med förtroende till kamrat Widén et al. Under alla förhållanden måste man (förr eller senare) få tillgång till någon form av arbetsfordon som kan befria kontaktledningen från frost och is, oavsett vald metod. Att försöka applicera någon slags teknisk lösning på trafikfordonen tror jag är lönlöst.

[Björn Ehnberg]

Teknik i all ära. Men fortfarande är det inte helt fel att spara klättrande ut och in i hytten genom att använda den röda flaggan och trycka på knappen för tågvägsläggning

Ja, hehe, här har någon (återigen) tänkt fel.Så här ska man inte behöva göra. Ev. tryckknappar ska naturligtvis vara åtkomliga via hyttens ytterdörr. År det så att något objekt måste manövreras i båda körriktningarna så får man dubblera tryckknapparna

[Björn Ehnberg]

Nu skall vi se om vi kan komma upp i tillåtna 80 km/h

Ja, hur är det egentligen med A36-ans fartresurser? LB har ju en flackare banprofil än t.ex. Tvärbanan - egentligen bara Herserudsbacken (som bilden föreställer) och Käppalabacken med någon större lutning. A35 är hyfsat motoriserad men A36 har ju ett antal extra ton att släpa på, med samma antal traktionsmotorer. Observera också det vackra, vita skenet på ATC-panelen, som indikerar normal drift i ATC-systemets ombordutrustning.

[Stefan Widén]

Vi väntar med spänning på att någon som vet hur rullarna fungerar på RB kommer in och talar om " så här är det" Om jag är rätt informerad är TBs nya snölok som för framdrivning och drivning av utrustning går på diesel som driver en hydraulpump som i sin tur driver drivmotorer ...även är försedd med en strömavtagare med rulle.

Spännande att se vad den kan göra.

Stefan

[Björn Ehnberg]

Vi väntar med spänning på att någon som vet hur rullarna fungerar på RB kommer in och talar om " så här är det" Om jag är rätt informerad är TBs nya snölok som för framdrivning och drivning av utrustning går på diesel som driver en hydraulpump som i sin tur driver drivmotorer ...även är försedd med en strömavtagare med rulle.

Spännande att se vad den kan göra.

Stefan

Du menar nog de här 7 snöröjningsfordonen som Lameco har byggt: https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... =2&t=36695
Har de dieselhydraulisk drift? Ja, det verkar väl inte orimligt. När ovanst. inläggs skrevs var det sjunde fordonet ännu inte levererat, men det är det nu.
http://postvagnen.com/forum/index.php?id=781434 (tidningsurklipp från Postvagnen).
Bör väl vara något sådant här: https://www.sparvagssallskapet.se/vagnh ... yp_id=1029

Fördelningen är av allt att döma
TUB - 3 fordon
RB - 2 fordon
SB - 1 fordon
TvB/NB - 1 fordon

LB blev tyvärr utan denna gång. Men man kan ju alltid hoppas. Nr. 1 gjorde det redan 2013:

Behövs verkligen fler "isvagnar"...? De nya snölok SL beställt, lär väl vara försedda med isskrapor och "glykolrullar". Blir det kris så kan väl alltid AB SS låna ut en och annan "gammel-vagn".

[Stefan Widén]

Nja inte riktigt som A234 men snarlikt. Känslan är att det är lite smidigare. Sen är de till normalspår byggda på A30 boggier vilket gör att de klarar kurvor bra.

Vi får forska lite mer om dessa.

Stefan

[AdrianLangemar]

På helgmorgnar kommer bytestiden vid Ropsten till tunnelbanan att vara 3 minuter. Det är för lite enligt reseplaneraren (4 minuter krävs), som endast föreslår resor med 18 minuters bytestid. Här kommer SS att förlora mycket VBP-intäkter!

[Björn Ehnberg]

Nja inte riktigt som A234 men snarlikt. Känslan är att det är lite smidigare. Sen är de till normalspår byggda på A30 boggier vilket gör att de klarar kurvor bra.

Vi får forska lite mer om dessa.

Stefan

Nej, naturligtvis inte, men det var den bästa bildillustrationen jag kunde hitta när jag nu inte hade något i mitt privata arkiv. Men här har vi den:

https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 17&t=37528

Copyright A32 (jag tror faktiskt att kamrat A32 ursäktar att jag länkar in hans bild direkt här)

9206. En sån skulle ni ha! Den är rätt att de normalspåriga versionerna är byggda på återanvända A30-boggier. Man snålade inte med materialtjocklekarna på den tiden.

[Odd]

Kollade upp nästa lördag på sl.se.
Jag kommer inte ihåg hur det var "på den gamla goda tiden" men det ser ut som att man fram till kl 9.00 har 6-7 minuters vändtid i Gåshaga Brygga, vilket gör det möjligt att ta in 5-6 minuter i försening när man väntat in tunneltåg från stan. Det är dock stor risk att det faktiskt blir försenad avgång från Ros eftersom bytestiden från stan bara är fyra minuter. Man verkar ha kalkylerat med generösare tidtabell (20 minuter) mellan Gås och Ros, jämfört med 17 minuter omvänt, så ankomsten till Ros borde kunna ske 2-3 minuter tidigare än tidtabell. Därför borde de flesta hinna byta i Ropsten trots allt, det tar i praktiken bara nån minut att byta eftersom det inte är någon trängsel på helgmornar.
Men det är i princip utan marginal.
Hade jag fått lägga tidtabellen med dessa förutsättningar så hade jag dragit ner vändtiden i Gåb och i stället lagt den marginalen i Ros men det kanske inte går pga mötesförutsättningar.
Notera att det går ut ett tåg från Aga mot Gåh kl 8:53.
Efter nån timme med snåla vändtider i Ros mellan 9 och 10 så blir vändtiderna generösa i båda ändar.

Men jag håller med om att det är tokigt att reseplaneraren ger detta besked. Man borde kunna ha tagit en minut i Ros för att kompensera detta, men i praktiken gör denna konstruktion att man som kund inte kommer att kunna utnyttja resegarantin om man missar treminuterspassningen.

[Björn Ehnberg]

I brist på bättre sysselsättning (som t.ex. att arbeta) var jag ute på ön i det vackra höstvädret. Här ser vi hur vagn 553 har stannat vid infartssignal 121, trots att växel 05 (som signalen skyddar) ligger rätt för infart på söderspår hpl. Torsvik.



Det kanske var avsiktligt, annars bör ju tågvägen ligga in till hållplatsen.


Numera är dock si 121 försignalerad, vilket gör att överraskningen inte blir lika stor.

Försignalen skymtar nedanför blocksignal 151, det syns förstås inte så jättetydligt på bilden att den vid tillfället visar "vänta stopp".


Den där infarten var knepig på den gamla tiden eftersom växeln då var en fjäderväxel, som vintertid gärna kärvade efter uppkörning norrut och inte fjädrade tillbaka till avsett läge. Den tidigare infartsignalen (som då hette si 02) visade förstås stopp då, vilket ledde till en eller annan rödljuskörning där. Dessutom hade si 02 den lilla egenheten att visa signalbild gröngult (kör varsamt, hinder i tågvägen) när ett avgående tåg just lämnat Ropsten, vilket ledde till en del restriktiva hastighetsbesked i ATC:n om man passerade signalen då. Den här gången låg emellertid allting rätt:



Men nu får det vara slut på sagoberättandet.

[ADDE]

Vilka signalbilder används på Lidingöbanan idag? Är det fortfarande järnvägssignaler, eller är det SL-signaler som gäller numera?

[Magnus Ahltorp]

Vilka signalbilder används på Lidingöbanan idag? Är det fortfarande järnvägssignaler, eller är det SL-signaler som gäller numera?

Tri Spårväg:

http://rtcon.se/sakdok/tri/Tri%20Spv%20 ... 201-10.pdf

Lidingöbanan använde inte ens traditionella järnvägssignaler på den tid det var järnväg. Om den någonsin använt det så måste det vara mycket länge sedan.

[Hechtwagen]

A30 boggir? Jasså? Det är inte CX boggir då? Så en nybyggd vihikel i neglinge och den hade CX boggir. Fram med en bild på boggirna på 9206 nu!

[Hechtwagen]

Meeen vad trött jag blir! Finns det FORTFARANDE signaler utan S-märken på lidingöbanan?! SL lyckas då inte med någonting! Ska det vara så svårt att sätta upp en stolpe med ett S på fyra meter före signalen?!

[Björn Ehnberg]

Men snälla nån, vad är det här för trams. Visserligen är det lördagskväll men ändå...

Nej, jag tänker inte ta fram några bilder på någon fordonskomponent, dels för att det inte har med trådens huvudämnen att göra, dels för att jag inte gör något på kommando. Inte vet jag vad det är som du har sett i Neglinge, men du kan ju själv visa upp några bilder (i någon annan tråd än den här då, t.ex. den som jag hänvisade till).

PS Det heter boggier i pluralis - tredje deklinationen.

[Björn Ehnberg]

Vilka signalbilder används på Lidingöbanan idag? Är det fortfarande järnvägssignaler, eller är det SL-signaler som gäller numera?

Tri Spårväg:

http://rtcon.se/sakdok/tri/Tri%20Spv%20 ... 201-10.pdf

Lidingöbanan använde inte ens traditionella järnvägssignaler på den tid det var järnväg. Om den någonsin använt det så måste det vara mycket länge sedan.

Nej, LB har aldrig haft järnvägssignalering i någon egentlig mening (Daniel S får reda ut historiken om han vill). Saltsjöbanan och Roslagsbanan har däremot en signalering som ganska lite avviker från den som används på statens spåranläggningar.

[Stefan Widén]

Japp 9206 skulle sitta mumma på LB som jag skrivit om förut. Vi får se hur det första året fungerar, så får vi efter det se vilka lösningar som finns. I vinter blir det traktorer.

Stefan

[/jes]

Om vi återvänder till trådens rubrik om invigning:

Varför har man inte fri åkning fram till klockan 17 under tiominuterstrafiken som är en del av invigningsprogrammet?

Ganska obegripligt faktiskt!

[Thomas Lange]

Om vi återvänder till trådens rubrik om invigning:

Varför har man inte fri åkning fram till klockan 17 under tiominuterstrafiken som är en del av invigningsprogrammet?

Ganska obegripligt faktiskt!

Förslaget har givetvis framförts, men "nej tack - ingen fri åkning."

Svårförståeligt eftersom man missar ett givet tillfälle till goodwill (en bristvara i sammanhanget) men Inte obegripligt för den som följt med i debatten om landstingets ekonomi det sista halvåret.