Ordet "trikk"...

[Stefan Isaksson]

Första gången jag hörde ordet trick var när jag började i gymnasiet hösten 1975. Då fick jag klasskamrater som bodde bortåt Bredäng/Skärholmen och åkte tunnelbana regelmässigt. Rimligen var ordet väletablerat därute på den tiden. (Det föll mig aldrig in att fråga om ordets etymologi - det är konstigt vilka saker man underlåter att göra när man är 16 år.)

Jag nämnde det för pappa, som var spårvägarebarn (och svensklärare). För honom var trick en spårvagn, men han var strikt om att det bara avsåg tvåaxliga motorvagnar, närmast Stockholm Spårvägars vagntyper A1 och A3.

Själv har jag på sin höjd sagt tuben om tunnelbanan, men det beror på att jag förhållandevis tidigt blev uppmärksam på att SL förkortning för tunnelbanan var just TUB, och det stod lite här och där i SL internpublikationer t ex var turlistorna (tjänstetidtabellerna) märkta TUB 1, TUB 2 osv, i af under förra hälften av 70-talet.
Att tub skulle vara avlett från Londons "the tube" tror jag inte på, jag tror att det mera var en följd av SL:s och SS praxis när det gällde att konstruera förkortningar: första två bokstäverna och första bokstaven på sista betonade stavelsen (därest förkortningen ej var upptagen).

Citatet från 1904 intresserar mig: det låter som om det var frågan om att Stockholmarna gick man ur huse för att se de elektriska spårvagnarna, som om det var en nyhet. Men det var det ju inte - det var norra bolaget som elektrifierade då, södra bolaget hade kört elektriskt i 3-4 år och Djursholmståget i nästan 10 år.

Huruvida ordet är en import från Norge är väl omöjligt att belägga eller vederlägga idag, men vid Stockholms Nya Spårvägsbolag fanns det ju en norsk trafikchef (var han väl), så helt långsökt är det väl inte.

SI

[daniel_s]

Att tub skulle vara avlett från Londons "the tube" tror jag inte på, jag tror att det mera var en följd av SL:s och SS praxis när det gällde att konstruera förkortningar: första två bokstäverna och första bokstaven på sista betonade stavelsen (därest förkortningen ej var upptagen).

Ja, man ska nog inte underskatta effekten av att ett stort antal stockholmare någon gång i sitt liv har jobbat på SL! De kanske t o m är fler än de som känner till "tube"-begreppet.

Inom parentes gäller ju din "förkortningsregel" i första hand för tvåledssammansättningar och "odelbara" namn (typ Fittja). Treledssammansättningar (typ Fridhemsplan) förkortas oftare med första bokstaven i vardera ledet (Fhp).

Huruvida ordet är en import från Norge är väl omöjligt att belägga eller vederlägga idag, men vid Stockholms Nya Spårvägsbolag fanns det ju en norsk trafikchef (var han väl), så helt långsökt är det väl inte.

Ja enligt John Billing (i Spårväg och Buss, utdrag) så var han inte bara norrman, utan kom dessutom från spårvägen i Kristiania!

[2763]

Inom parentes gäller ju din "förkortningsregel" i första hand för tvåledssammansättningar och "odelbara" namn (typ Fittja). Treledssammansättningar (typ Fridhemsplan) förkortas oftare med första bokstaven i vardera ledet (Fhp).

Och hur gör man med enstaviga ord som enbart innehåller en konsonant? Är det regel att man lägger på ett S på slutet då?

//T

[Claes Thure Moberg]

Första gången jag hörde ordet trick var när jag började i gymnasiet hösten 1975. Då fick jag klasskamrater som bodde bortåt Bredäng/Skärholmen och åkte tunnelbana regelmässigt. Rimligen var ordet väletablerat därute på den tiden.

Jag växte upp på Söder under 50-talet och då var "trick" ett vanligt ord för spårvagn. T-banan hade jag inte så mycket att göra med förrän in på 60-talet men då sade man "tuben", "snöret" eller något annat. "Trick" var fortfarande förbehållet för en klassisk spårvagn.

Men- och det är också viktigt i sammanhanget- på den tiden hade de olika stadsdelarna sitt eget slangspråk. Jag kunde direkt höra om någon kom från Kungsholmen, Östermalm eller något annat. Så att man sade en sak på Söder behöver inte betyda att man sade samma i någon annan del av staden eller förorterna. När det gäller SydVäst så ersattes ju spårvagnen mot Mälarhöjden och Fruängen med T-bana så det är kanske mer naturligt att man fortsatte säga "trick". Men å andra sidan nämns ju Bredäng/ Skärholmen och det var ju en "New Town" den gången. Obebyggd mark där man på några år smällde upp en hel stad och inbyggarna kom från alla möjliga håll och kanter och de flesta hade knappast sina rötter utmed de gamla spårvägslinjerna i Sydväst.

[Harald]

Citatet från 1904 intresserar mig: det låter som om det var frågan om att Stockholmarna gick man ur huse för att se de elektriska spårvagnarna, som om det var en nyhet. Men det var det ju inte - det var norra bolaget som elektrifierade då, södra bolaget hade kört elektriskt i 3-4 år och Djursholmståget i nästan 10 år.

Många stockholmare på den tiden hade nog aldrig varit söder om Slussen.

[Kristofer]

Och hur gör man med enstaviga ord som enbart innehåller en konsonant? Är det regel att man lägger på ett S på slutet då?

//T

Bara om det enstaviga ordet endast har två bokstäver.

[uggla]

När jag var ung - och det är ju ett tag sen, (50-60-talet) då sa man alltid: "Jag tar tricken" osv. Inget nytt för mej alltså. Kanske det kommer igen nu. Vore roligt!

[2763]

Och hur gör man med enstaviga ord som enbart innehåller en konsonant? Är det regel att man lägger på ett S på slutet då?

//T

Bara om det enstaviga ordet endast har två bokstäver.

Om ett ord innehåller två vokaler är det väl egentligen inte enstavigt.

[daniel_s]

Och hur gör man med enstaviga ord som enbart innehåller en konsonant? Är det regel att man lägger på ett S på slutet då?

//T

Bara om det enstaviga ordet endast har två bokstäver.

Om ett ord innehåller två vokaler är det väl egentligen inte enstavigt.

Råå? Höör?

En vokal är ju inte alltid samma sak som en bokstav.

(Diftonger vågar jag inte ens diskutera med en göte-/helsingborgare )

[2763]

Råå? Höör?

En vokal är ju inte alltid samma sak som en bokstav.

(Diftonger vågar jag inte ens diskutera med en göte-/helsingborgare )

Aabenraa? Nä håll dig till dina monoftonger du...

Ja det finns ju exempel på utsmyckande skrivsätt, i synnerhet med platsnamn vilket väl var syftet att förkorta här. Dock är vare sig Råå eller Höör tillräckligt nära Rö för att drabbas av SL:s förkortningsmetodik. Finns det något sådant exempel i B-län eller i anslutning till B-län angränsande hållplatser?

[daniel_s]

Råå? Höör?

En vokal är ju inte alltid samma sak som en bokstav.

(Diftonger vågar jag inte ens diskutera med en göte-/helsingborgare )

Aabenraa? Nä håll dig till dina monoftonger du...

Ja det finns ju exempel på utsmyckande skrivsätt, i synnerhet med platsnamn vilket väl var syftet att förkorta här. Dock är vare sig Råå eller Höör tillräckligt nära Rö för att drabbas av SL:s förkortningsmetodik. Finns det något sådant exempel i B-län eller i anslutning till B-län angränsande hållplatser?

Menar du AB-län? För "B" som länsbokstav avskaffades väl... ja, när då?

Dubbel-vokaler förekommer i Stockholms län bl a i namnet Boo, som för säkerhets skull finns lite här och var. Dock finns ingen hållplats som heter enbart "Boo".

[LÅ1]

Menar du AB-län? För "B" som länsbokstav avskaffades väl... ja, när då?

1967, när överståthållarämbetet gick upp i Stockholms län?

(Nog är det väl en ful heraldisk bild på S:t Erik på överståthållarämbetets gamla vapen? Före 1938.)
(Nu är jag långt från ämnet, men en av överståthållarna hette Bildt och blev sedan Statsminister!)

[Harald]

Menar du AB-län? För "B" som länsbokstav avskaffades väl... ja, när då?

1967, när överståthållarämbetet gick upp i Stockholms län?

(Nog är det väl en ful heraldisk bild på S:t Erik på överståthållarämbetets gamla vapen? Före 1938.)
(Nu är jag långt från ämnet, men en av överståthållarna hette Bildt och blev sedan Statsminister!)

Nja, det var Stockholms stad som gick upp i Stockholms län och det skedde 1 januari 1968. ÖÄ, som var motsvarigheten till länsstyrelsen, lades väl strikt sett ned, men dess personal fick förmodligen övergå till länsstyrelsen, inklusive överståthållaren själv som blev landshövding. Den tidigare landshövdingen fick maka på sig och flytta till Kalmar.

[LÅ1]

Menar du AB-län? För "B" som länsbokstav avskaffades väl... ja, när då?

1967, när överståthållarämbetet gick upp i Stockholms län?

(Nog är det väl en ful heraldisk bild på S:t Erik på överståthållarämbetets gamla vapen? Före 1938.)
(Nu är jag långt från ämnet, men en av överståthållarna hette Bildt och blev sedan Statsminister!)

Nja, det var Stockholms stad som gick upp i Stockholms län och det skedde 1 januari 1968. ÖÄ, som var motsvarigheten till länsstyrelsen, lades väl strikt sett ned, men dess personal fick förmodligen övergå till länsstyrelsen, inklusive överståthållaren själv som blev landshövding. Den tidigare landshövdingen fick maka på sig och flytta till Kalmar.

A resp B är ju länsbokstäver, och överståthållarämbetet var väl i praktiken länet för Stockholm. Stockholms stad sammanslogs väl med omgivande landsting, vad det kan tänkas ha hetat. Stockholms läns landsting kanske?

[daniel_s]

Menar du AB-län? För "B" som länsbokstav avskaffades väl... ja, när då?

1967, när överståthållarämbetet gick upp i Stockholms län?

(Nog är det väl en ful heraldisk bild på S:t Erik på överståthållarämbetets gamla vapen? Före 1938.)
(Nu är jag långt från ämnet, men en av överståthållarna hette Bildt och blev sedan Statsminister!)

Nja, det var Stockholms stad som gick upp i Stockholms län och det skedde 1 januari 1968. ÖÄ, som var motsvarigheten till länsstyrelsen, lades väl strikt sett ned, men dess personal fick förmodligen övergå till länsstyrelsen, inklusive överståthållaren själv som blev landshövding. Den tidigare landshövdingen fick maka på sig och flytta till Kalmar.

A resp B är ju länsbokstäver, och överståthållarämbetet var väl i praktiken länet för Stockholm. Stockholms stad sammanslogs väl med omgivande landsting, vad det kan tänkas ha hetat. Stockholms läns landsting kanske?

Nu får vi nog hålla isär begreppen här.

Nej, Stockholms stad har inte sammanslagits med landstinget, staden finns fortfarande kvar. Däremot var det så att staden stod utanför landstinget och själv utövade dess uppgifter på samma sätt som t ex Göteborg gjorde. Så var det fram till 1971, tror jag.

Överståthållarämbetet motsvarade, som Harald nyss skrev, länsstyrelsen. "Länet" motsvarades väl språkligt sett av "Stockholms överståthållarskap" eller något i den stilen. 1968 års reform innebar att dessa slogs samman.

Men det jag egentligen frågade om är när länsbokstäverna A och B slutade att användas var för sig och ersattes med AB, det behöver inte ha varit vid samma tidpunkt! Även om de förvaltningsmässigt utgjorde en enhet kan man ju av operativa skäl ha fortsatt att ha två parallella organisationer under ännu en tid etc etc.

[Harald]

Det beror väl på vilken användning du avser. Användningen i text, typ C län, ändrades väl direkt, eftersom det inte fanns något A län eller B län längre utan bara AB län. Ja, det fanns ju inget A län tidigare heller, men jag har för mig att man skrev så ändå, när man menade Stockholms stad i ett sammanhang som gällde län.

Vad gäller användningen på registreringsskyltar tror jag inte den ändrades så länge länsbokstävernsa var kvar, mer än möjligen att man inte skilde mellan län och stad längre. Det fanns ju före 1968 såväl A som AA och AB för staden och åtminstone B och BA för länet. Möjligen hade även BA-numren tagit slut så att man var framme vid BB, men det minns jag inte. De bilar som var registrerade före 1968 fick väl behålla sina nummer.

[2763]

Länsbokstäverna används fortfarande. Skåne län har länsbokstav M och Västra Götaland O. L, P och vad nu skaraborg hade finns inte kvar. Men länsbokstavssystemet används än.
Mvh P-bonnen.

[NerdBoy]

(Nog är det väl en ful heraldisk bild på S:t Erik på överståthållarämbetets gamla vapen? Före 1938.)

Det är dock inte exakt samma bild som användes av ämbetet. Ett heraldiskt vapen är egentligen bara en text (t ex "I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld"), sedan är det upp till läsaren att föreställa sig hur det ser ut rent grafiskt. De heraldiska vapen som Wikipedia använder är skapade av enskilda användare för att slippa de olika upphovsrättsliga regler som omgärdar myndigheters logotyper.

[Jan Långström]

Länsbokstäver är väl lite off-topic, men man kan ju påminna om att det fanns knep att komma ihåg dem: Eastergötland, Fönköping, Gronoberg, Halmar, Nalland, Raraborg, Svärmland, Törebro, Uestmanland. Och alla var ju helt införstådda med att göteborgarna körde omkring i Omärkta bilar.

Vad "snöret" beträffar har jag bara hört det som "socialsnöret"; jag fick intrycket att det var färdmedlet för dem som inte hade råd med bil. Hallå femtitalet, när det planerades för en ohämmad bilism.

[LÅ1]

A resp B är ju länsbokstäver, och överståthållarämbetet var väl i praktiken länet för Stockholm. Stockholms stad sammanslogs väl med omgivande landsting, vad det kan tänkas ha hetat. Stockholms läns landsting kanske?

Nu får vi nog hålla isär begreppen här.

Nej, Stockholms stad har inte sammanslagits med landstinget, staden finns fortfarande kvar. Däremot var det så att staden stod utanför landstinget och själv utövade dess uppgifter på samma sätt som t ex Göteborg gjorde. Så var det fram till 1971, tror jag.

Överståthållarämbetet motsvarade, som Harald nyss skrev, länsstyrelsen. "Länet" motsvarades väl språkligt sett av "Stockholms överståthållarskap" eller något i den stilen. 1968 års reform innebar att dessa slogs samman.

Men det jag egentligen frågade om är när länsbokstäverna A och B slutade att användas var för sig och ersattes med AB, det behöver inte ha varit vid samma tidpunkt! Även om de förvaltningsmässigt utgjorde en enhet kan man ju av operativa skäl ha fortsatt att ha två parallella organisationer under ännu en tid etc etc.

Erkänner att jag uttryckte mig slarvigt. Jag menade förstås att "landstingsfunktionerna" i Stockholms stad slogs samman med, eller överfördes till, gamla Stockholms landsting. (Det gamla landstinget hade väl sitt administrativa centrum vid Haga norra?)
Överståthållarämbetets motsvarighet till län var nog överståthållardöme. Åtminstone ger det en del träffar i Google. En av länkarna visar alla länsbokstäver.

(Nog är det väl en ful heraldisk bild på S:t Erik på överståthållarämbetets gamla vapen? Före 1938.)

Det är dock inte exakt samma bild som användes av ämbetet. Ett heraldiskt vapen är egentligen bara en text (t ex "I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld"), sedan är det upp till läsaren att föreställa sig hur det ser ut rent grafiskt. De heraldiska vapen som Wikipedia använder är skapade av enskilda användare för att slippa de olika upphovsrättsliga regler som omgärdar myndigheters logotyper.

Att heraldiker beskriver vapnen i ord och att de sedan kan variera i utförandet, det visste jag. Men jag trodde att det fanns färdiga vapenbilder motsvarande de som används officiellt som man kunde använda fritt. (Men minns nu att Svenskan var tvingades sluta att använda S:t Eriks-vapnet vid väderprognosen för Stockholm. Detta för att staden(?) hade upphovsrätten.)

Länsbokstäver är väl lite off-topic, men man kan ju påminna om att det fanns knep att komma ihåg dem: Eastergötland, Fönköping, Gronoberg, Halmar, Nalland, Raraborg, Svärmland, Törebro, Uestmanland. Och alla var ju helt införstådda med att göteborgarna körde omkring i Omärkta bilar.

Vad "snöret" beträffar har jag bara hört det som "socialsnöret"; jag fick intrycket att det var färdmedlet för dem som inte hade råd med bil. Hallå femtitalet, när det planerades för en ohämmad bilism.

Har läst någonstans att man i Småland kunde utläsa den dominerande kyrkoinriktningen på bilskyltarna. F i frikyrkliga Jönköpings län, G i gammalkyrkliga Växjö län och H i högkyrkliga Kalmar län.

Jag har också uppfattat "snöret" som förkortning av "socialsnöret". Men samtidigt kan jag se ett snöre med en massa knutar (=stationer) framför mig när jag hör benämningen "snöret".