Forum - Spårvägssällskapet.se

hgsldf skrev:Jag lärde min dotter på 70-talet att "man kan allt man vill" och det har hon citerat till höger och vänster sedan dess.

I verkligheten brukar dock plånboken sätta stopp till slit.

Stefan Widén skrev:

LÅ1 skrev:

M_M skrev:Dubbelspår eller enkelspår? Behövs broförstärkning / ny / egen bro mellan Djurgårdsbrunnsvägen / Manillavägen?

Bron byggdes om för ett år sedan. Har faktiskt ingen koll på om den nya har ett eller två körfält. Den gamla var trafikljusreglerad då inga möten kunde ske på bron.

Bron är nybytt och klarar enligt uppgift lasten av spårvägsspår med tillhörande vagnar.

Trevligt! Det borde ha en rejält positiv inverkan på kalkylen. Jag vet iofs inte hur mycket broar kostar jämfört med vad resten kan kosta, men antar att "järnvägsspår" mestadels på egen banvall inte är så fasligt dyrt medan en bro kan kosta en hel del, eller?

Stefan Widén skrev:Enkelspår vor det trevligaste med några möteplatser på väl avvägda ställen. Vid Manilla som ett, då kan man som bonus köra "skolvagnar" morron och kväll. Nästa borde vara vid museistaden. Enkelspår kräver så klart någon form av signalystem!! med två möteplatser blir det tre sträckor. Ska genast be någon svarva till tågstavar enligt reglementet så har vi löst det. Dryga metern 45X45 regel, par timmar vid svarven lite lack borde inte kosta mer en ett par tusen ....för ett komplett system.

Om man leker med tanken att Djurgården (Djurgårdsförvaltningen?) (och Stockholms Stad för Norra Djurgården) upplåter markyta utan att belasta ett spårbygge så är frågan vilket som kostar mest, att anlägga dubbelspår eller att ha växlar till mötesstationer? Visst vore det mer "kultur" med enkelspår och mötesplatser men egentligen är det väl inte så musealt korrekt för en större stad (???, beror kanske på vilken tidsålder man vill efterlikna) och framför allt så är väl risken att följdförseningar skapar dålig PR för museitrafiken?

Det kan kanske vara trevligt med "snirkliga" kontaktledningsstolpar, även om sådana kanske inte varit så vanliga på spårvägar i Sverige.

Stefan Widén skrev:Detta är som sagt inte detaljstuderat men är ett gott exempel på vad man kan ha för visioner. Och återigen ... vilka trodde 1985 att vi skulle köra spårvagnar i innerstaden 6 år senare.....

Ja, det gäller att ha visioner!

(Det värsta är att jag minns inte om jag faktiskt åkt busslinjen som går här på riktigt eller om jag "åkt" runt med gatuvyfunktionen på någon av karttjänsterna )

Får man verkligen lägga nya spår på annan plats än i den befintliga vägbanan? Det handlar ju om nationalstadsparken! Och där får ju knappast ett grässtrå rubbas, än mindre jordlagret.
(Och i befintlig vägbana finns inte utrymme för ett enkelspår i mitten, utan det måste i så fall bli dubbelspår.)

Så länge vi pratar om spårväg och med den posetiva inverkan som det kan ha på miljön så borde man kunna få till det. Och så kan vi ju alltid hävda att det handlar om att bygga tillbaka spår där det en gång funnits....Från Wau till biskopsudden fast det spår när det var utställning där och samma från Berwald bort mot Källhagen. Sen är det bara en snutt därimellan. Självklart skall man ha Snygga stolpar med tillhörande GDUer (Gamla Diggabla Uteliggare). Det finns i de arkivmaterial som en medlem fiskade upp från conteinern då SL flyttade från Tegnergatan. Runt 15 arkivmappar med orginalritningar, i vissa fall handcolorerade. Samma material låg även alla realtionsritningar på kontaktledning och signal från spårvägen. Nu finns det i tryggt förvar hos museet.

Vad jag vill få upp är att vår verksamhet med att renovera gamla vagnar och visa upp dem har lika stort kulturhistorisk värde som andra som jobbar med liknade ute på Djurgården. Att våra resenärer gillar det får vi dagligenbekräftat bara vi kommer ut och kör. Senast när vi kört spontantrafik mellan sergel och Djurgården med enkelvagnar. När resenärer byter från ny till gammal så ...ja då vet man.

Stefan

Kom just på en härlig kompromiss.... Dubbelspår från Berwald fram till Kaknäs med tillhörande slinga. Då kan vi köra mustangtåg till museistaden. Snacka om kapacitetshöjning. När det är stora evenemang på gärdet får man väl släpa dig några moderna vagnar som stöttar.

Stefan

Ursäkta min ordmärkning, men jag hoppas att det är diggabla utliggare och inte uteliggare som gäller

Dubbelspår med Kaknässlinga och enkelspår vidare över Manilla till Wau kan kanske vara något! Hur lång körtid skulle man få mellan Kaknäs och Wau, speciellt om man skyndar sig för att köra in förseningar? Det jag undrar är alltså ungefär hur mycket en försenad mötande vagn kan merförsena en annan vagn? Det blir ju automatiskt utrymme för reglering vid både Kaknäs och Wau eftersom man ändå måste ha en triangel med tre växlar för att kunna ansluta enkelspår på ett dubbelspår som också har vändslinga, och då kan man lika gärna ha en kort dubbelspårig sträcka (motsvarande minst ett längsta normalt förekommande tåg) som bara används av vagnar på enkelspåret, så att museitrafiken kan tidreglera vid förseningar på mötande vagnar utan att störa ordinarie trafik.

Förresten, hur gör man med tågstavar om man har en mötesplats på mitten och i vissa upplägg möts där och i vissa uppläg inte möts där? Gör man så att om man inte ska mötas så har varje tåg med sig tågstavarna för båda delsträckorna? Jag antar att tågstavar skulle förvaras hos trafikledningen eller i vagnhallen på trafikfri tid, eller skulle man låsa in dem i nån slags skåp vid lämplig ända av sträckan?

Om man vill ha ett lite mer avancerat musealt signalsystem så kanske ett såntdär system med burkar som innehåller en hel klase "tokens" kan vara nåt, som alltså möjliggör att man kör flera turer i samma riktning efter varandra utan att behöva använda speciella regler för "följevagn" o.s.v.?

I praktiken tror jag nog egentligen på ett modernt signalsystem men musealt utformade ljussignaler för en eventuell enkelspårsträcka - man vill nog dessutom ha samma system för att begära tågväg som de moderna vagnarna använder för att påverka kollektivtrafiksignaler o.s.v.. Det verkar gå fint att ordna sånt på ett okej sätt även på äldre vagnar. Gammelvagnarna i Göteborg är ju kompletterade dels med detta system och dels med blinkerslampor i de fall blinkers inte är orginal, och det är nog rätt bra för både funktion och säkerhet.

En bonusfrågor på det:
Om jag förstått rätt så har de äldre gammelvagnarna i Göteborg inget speciellt bromsljus. Funkar det smärtfritt eller händer det att t.ex. bilister missuppfattar något?
Hur ser det ut på gammelvagnarna i Stockholm, har de blinkers och/eller bromsljus? Jag minns att jag sett att A30 eller om det var A24 som tillfälligt varit på Djurgårdslinjen kompletterats med provisoriskt ljus baktill, men minns inte exakt vilken ljusfunktion det ljuset fyllde.

M_M skrev:En bonusfrågor på det:
Om jag förstått rätt så har de äldre gammelvagnarna i Göteborg inget speciellt bromsljus. Funkar det smärtfritt eller händer det att t.ex. bilister missuppfattar något?
Hur ser det ut på gammelvagnarna i Stockholm, har de blinkers och/eller bromsljus? Jag minns att jag sett att A30 eller om det var A24 som tillfälligt varit på Djurgårdslinjen kompletterats med provisoriskt ljus baktill, men minns inte exakt vilken ljusfunktion det ljuset fyllde.

Alla spårvagnar som trafikerar gatumiljö i Stockholm har bromsljus och körriktningsvisare. På de äldre vagnarna, tex. A1 och A12 och motsvarande släpvagnar, som aldrig hade sådana funktioner i originalutförande, är bromsljus och körriktningsvisare eftermonterade på stötfångaren på ett sådant sätt att det tydligt syns att de inte ingår i originalutförandet. De kan också lätt skiftas om man byter körände.

M_M skrev: En bonusfrågor på det:
Om jag förstått rätt så har de äldre gammelvagnarna i Göteborg inget speciellt bromsljus.

Du har inte förstått rätt.

Alla vagnar som går i trafik har bak- och bromsljus samt körriktningsvisare.

//T

När det gäller funktionen hos ett gammalt signalsystem så kan man åka till Malmköping och studera hur det funkar i praktiken. Om du enligt turlistan har två turer som skall gå i samma riktning så har den första turen ett "X" markerat vid avgångstiden från hållplatsen vid enkelspåret. Då vet föraren att han bara skall titta på staven men inte ta den med sig. Efterföljade som inte har X tar den med sig. I orginal så fanns det enkla krokar som stavarna hände på men skulle man få möjligheten att ha detta system skulle man kunna tänka sig en en anordning där staden vart fastlåst på sin hängare.
Sen får man givetvis se till att STH inte är mer än 30 vilket det är på hela Djurgården generellt, och att det vid vissa passager med skymd sikt är nedsatt hastighet. Med en regel om att kunna stanna på halva siktsträckan finns marginal om någon förare, mot formodan, klantar till sig och glömmer kontrollera staven.


Alla är överens om att ett moderna signlasystem är enklare då det blir snabba förändrignar och att personalen slipper tågstavshanteringen. Men gör alla rätt så detinga problem.

Åsså en kommentar om "gamla diggabla uteliggare" och "gamla diggabla utliggare" skulle givetvis ha nämnt båda två då även den första förekommer i högsta grad ute på Djurgården.... det vet väl alla som flanerat där ute.....

Stefan

Stefan Widén skrev:Åsså en kommentar om "gamla diggabla uteliggare" och "gamla diggabla utliggare" skulle givetvis ha nämnt båda två då även den första förekommer i högsta grad ute på Djurgården.... det vet väl alla som flanerat där ute.....

Stefan

Det första rättstavningsprogrammet vi hade på Banverket (WP8) ändrade konsekvent ordet "utliggare" till "uteliggare". Tog ett tag innan det slog igenom för alla, skrivningar typ "Banverket har ett stort antal uteliggare", "Felorsak uteliggare", "dåliga uteliggare", "uteliggare som skall bytas" etc, etc, förekom i många år innan alla hade lärt sig att se upp med och tvångsstyra ordet utliggare i programmet!

218

Det blir i alla fall ett reservat för spåren. I alla kartor hittils så är linjen "sträckad" vilken innebär att den kan byggas senare.

Stefan

Stefan Widén skrev:Det blir i alla fall ett reservat för spåren. I alla kartor hittils så är linjen "sträckad" vilken innebär att den kan byggas senare.

Stefan

Då får man hoppas att de inte uppfattar detta som ett mycket lämpligt läge för diverse ledningar under marken!
Kan det vara så bra att man ordnar underlaget under asfalten så att man kan lägga spår med minimalt grävarbete den dag som man tänker lägga spår? Alltså på de sträckor där spårvägen planeras att gå i gator som byggs nu. Men det kanske är lika stabilt underlag under en nybyggd gata utan spår som en gata med, oavsett spårvägsplaner?