En sak jag funderat över är att förarhytten blev så illa tilltygad. Eftersom jag inte har tillgång till några uppgifter om hastigheter eller massor har jag naturligtvis inte kunnat räkna på inblandade krafter. Enligt denna VTI-publikation ska Sirio ha en krocktålighet (eg. sk. buffing load) på 500 kN. Den europeiska normen för spårvagnar är enligt samma publikation så lågt satt som 300 kN. Som jämförelse kan nämnas att vagntyp A32 uppfyller tramtrain-normen på 600 kN.
Frågan har naturligtvis bara intresse i det perspektivet att vagnens och förarhyttens strukturer (bl.a.) är avsedda att skydda föraren vid sammanstötningar.
Mvh.
Björn
Spårvagn + spårvagn = skrot?
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
-
- Inlägg: 2157
- Blev medlem: söndag 19 december 2004 21:18
Re: Spårvagn + spårvagn = skrot?
Äntligen - Lidingöbanan räddad! Eller....????
Re: Spårvagn + spårvagn = skrot?
Så illa tilltygad blev den väl ändå inte. Hela nedre delen ser rätt intakt ut på de bilder jag har sett. Däremot så ju frontrutan intryckt. Frågan är om inte det är ett indirekt resultat just av att vagnen är så kraftig. Man ser ju på bilden i GP att den har gått långt in i M28:ans akter och tryckt ihop underredet. Pedalvagnarnas underreden har deformationszoner en bit in från ändarna. Därmed har övre delen av M28:ans korg träffat frontrutan som knappast lär vara dimensionerad för 500 kN.
Re: Spårvagn + spårvagn = skrot?
Jag har via andra/tredjehands-rykten (eller liknande) hört samma information, fast det var väl mer fråga om en strömbrytare än en säkring. Om jag fattade saken rätt är den bara åtkomlig från utsidan, och den var avstängd för att spara på vagnens batterier för att undvika startproblem när strömmen skulle komma tillbaka eller nåt liknande.Andy skrev:Ut i fra det jeg har lest i rapporten fra det svenske jernbanetilsynet så var sikringen til blant annet aktivering av vognen i stilling av på den vognen føreren befant seg i, dette gjør vell at hverken skinnebrems eller elektrisk brems ikek fungerer?leifd skrev:
Allt detta som skrivs ovan av JAgr är ju helt rätt, vad som dock glömdes, och är ganska viktigt, är att just MG-bromsen (skenbroms på spårvägsspråk) alltid matas via batterier i moderna spårvagnar.
Orsaken til detta är ju att MG-broms alltid ska fungera, även vid spänningslöst i kontaktledning eller vid ev. huvudbrytarfrånslag. Dessa batterier brukar dessutom vara så pass kraftiga att vagnen lätt kan stå bromsade ca 20-30 min på denna broms (även om detta inte ska tillämpas).
Det var ju med denna MG-broms, man tänkt sej bromsa de två M21:or som var inblandade i Vasaplats-katastrofen. Vad jag förstått missad man att MG-broms bara kunde manövreras från aktiverade förarhytt eller rangerkontroller, vilket man då glömt, att aktivera allså.
Vad som hänt i denna nu aktuella olycka, det kan ju inte jag känna till, men det skulle storligen förvåna mej, om vagntypen blivit godkänd i Sverige utan ha MG-broms som alltid går att aktivera i alla lägen, framförallt från ledande hytt.
Andreas
OBS, ta absolut inte det jag just skrev för sanning! Jättestor ryktesvarning alltså!