TonyM skrev:Nu rör sig brottet i det här fallet om något annat än vanlig tjuvåkning. Det handlar om urkundsförfalskning och då är straffsatserna något annorlunda. Frågan som man bör ställa sig är om det är värt att "skita ner sig" för några tusenlappar om året som det realistiskt sett handlar om.
Vad händer idag med de som fuskar genom att fiffla med själva månadskorten, typ byta ut siffror o.s.v.?
Även om den som visar en fejkad SMS-kod antas ha ett motiv till att ha utfört brottet så kan ju också andra människor anses ha motiv att få personen att åka dit för brottet. Blir man verkligen dömd för urkundsfalskning med så lös bevisning som information lagrad i en mobiltelefon där det aldrig går att bevisa vem som har tryckt in informationen?
Fejkade SMS är väl att jämföra med fejkade e-mail.
TonyM skrev:Hur många här skulle ärligt välja att stjäla en platt-tv, som faktiskt är dyrare än 12 månadskort hos SL?
Om tv'n kostade lika mycket att producera som en genomsnittsresa kostar att producera för SL (under en femtiolapp antar jag) så skulle jag nog överväga att stjäla TV'n istället för att betala det 100-dubbla i affären. Jag skulle i det läget nog dessutom skicka en hundralapp i ett anonymt brev, så har tillverkaren fått dubbla tillverkningskostnaden...
LÅ1 skrev:Men ett förfalskat SMS (även med uppenbar fel kod) är tydligen jämförbar med en falsk biljett, vilket är bedrägeri, som är ett hyffsat allvarligt brott! Det är i alla fall så SL vill se på saken! Och de hoppas väl att rättsvårdande myndigheter delar deras synsätt.
Har kontrollanterna rätt att beslagta en mobiltelefon, eller har de bara rätt att få se vad som står i displayen? Den som verkligen vill fuska kan ju ändra brottet från urkundsfalskning till att bara ha åkt utan biljett genom att radera SMS'et (C+yes på en (sony-)ericsson-telefon, kan göras utan att man tittar på displayen).
LÅ1 skrev:Vid närmare eftertanke så är säkert kontrollanterna uppkopplade och kan få detaljerna om SMS-köpet m.h.a. koden. T.ex. tidpunkt och kanske också vilken basstation, om man har nytta av det?
Att få ut information om basstation tror jag att SL får väldigt svårt att få tillstånd till från datainspektionen...
LÅ1 skrev:Kunde man inte ha kontrollmöjlighet i spärrarna och på bussarna också?
Eftersom man inte lyckats införa något så enkelt som en magnetkortläsare på bussarna och lokalbanorna så lär vi väl se en sån högteknologisk lösning den dagen de flesta flyttar sig med teleporter och SL's verksamhet fungerar som ett slags museum, eller?
LÅ1 skrev:Vid varje SMSvisering trycker spärrexp./föraren/konduktören på en knapp. Slumpvis, t.ex. ca 1 gång per 20, tänds en lampa och kontrollkoden skall knappas in och på det viset verifieras? (Hur många tecken är det i koden?)
Ja, eller så väntar vi till mobilerna har möjlighet att köra en applikation som löser det hela automatiskt. RFID-liknande kommunikation mellan mobilen och "läsaren" ihop med vettig mjukvara i mobilerna är nog framtidslösningen.
LÅ1 skrev:En annan fråga i sammanhanget, förekommer det biljettkontroller på bussar i alla län? Eller är risken att åka fast noll på en del orter?
Behovet av kontrollanter på bussar där man bara kliver på genom framdörren och viserar eller köper sin biljett hos föraren är väl nära noll?
LÅ1 skrev:NerdBoy skrev:Jag antar att kravet på uppkoppling ställer till det i bussfallet.
Uppkoppling via 3g-modem är väl inte otänkbart! Eller att att kontrollkoden sänds via dagens komunikationssystem på något vis.
Det är lätt och billigt att bygga en störsändare som stör ut mobilkommunikationen. Vad ska bussföraren eller kontrollanten göra om kontrollutrustingen upphör att fungera?
LÅ1 skrev:Men att behöva knappa in en 24 tecken lång sträng kan ta ganska lång tid för den ovane, speciellt om det då ger resultatet att koden är felaktigt inknappad, alltså kontrollsumma/checksiffra blir fel och man måste göra om det.
Titta på hastigheten som kassörskorna i mataffärerna hade förr innan streckkoderna slog igenom stort. Föraren/kontrollanten får stå för knappandet...