Us 10 skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 12:12
twr skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 11:37
Om det ”givetvis” har studerats, varför beskrivs det inte i rapporten? Kan du Us 10 beskriva linjenätet de har antagit?
Det beskrivs tydligt i rapporten, linjenätet utgår från att redan beslutade utbyggnader är färdigställda samt med tillägg av de tre olika alternativen för tunnelbana till Bromma flygplatsområde. Figur 15, 17, 19 och 21 visar översiktligt beläggningen på olika linjedelar enligt prognos 2060.
På sidan 32 i bilaga 2 står om Blå linjen:
Det bör understrykas att Blå linjes praktiska kapacitetsgräns på 30 tåg per timme skulle vara uppnådd i och med 6 tåg per timme till och från Bromma flygplatsområde, 12 tåg mot Hjulsta och 12 tåg mot Barkarby. Bromma flygplatsområde skulle således inte kunna få tätare trafik än 10-
minuterstrafik. Det innebär att eventuellt ökat resande med Blå linje efter år 2060 riskerar att orsaka trängsel och överskrida trafikförvaltningens planeringsnorm på alla Blå linjes grenar, eftersom turtätheten inte kan utökas.
Det kan inte sägas vara att tydligt beskriva linjenätet, eftersom det inte står någonting om hur Nacka och Hagsätra trafikeras. Är det 4 minuters trafik på vardera gren med totalt 6 olika linjevarianter, i alla kombinationer? Är det möjligen så här:
* 5 min trafik Nacka - Barkarby
* 5 min trafik Hagsätra - Hjulsta
* 10 min trafik Sickla - Bromma flygplats (i Sickla finns ett vändspår)
Samma sak är också angivet i figur 19, men även här saknas information om vad som händer i söder.
Edit: På sidan 43 står "Den högre turtätheten märks främst av i det centrala snittet mellan Västra skogen och Högdalen." Så det verkar vara det andra av mina gissningar som gäller, men med vändning i Högdalen snarare än Sickla. Visst hade man kunnat skriva detta tidigare och inte bara i avsnittet om trafikeringskostnader och restidseffekter?
Några kommentarer:
* 5 minuters trafik är tätare än vad som planeras under överskådlig tid. Det kanske räcker även på lång sikt, så att det här inte är ett problem?
* Dock innebär det att istället för jämn 5 minuters trafik måste det bli en haltande 4/6-minuters trafik vilket betyder att vartannat tåg blir hårdare belastat, om man inte står över tid i grenstationerna.
* I Västra skogen vävs tåg från 3 olika håll samman på två spår. (Linjen verkar inte avgrenas bortom Huvudsta? Är det för att komma tillräckligt djupt under Bällstaviken?)
* Klarar Sofia 30 tåg/h?
På sidan 33-34 står om Gröna linjen:
Det bör understrykas att kapaciteten på Gröna linje skulle vara uppnådd i och med 6 tåg per timme till och från Bromma flygplatsområde. Detta
eftersom Grön linjes övriga grenar har behov av totalt 24 tåg per timme, vilket innebär att linjens maximala kapacitet på 30 tåg per timme uppnås.
Det innebär att eventuellt ökat resande med Grön linje efter horisontåret 2060 riskerar att orsaka trängsel och överskrida målstandarden enligt
Kollektivtrafikplan 2050 på alla linjens grenar, eftersom turtätheten inte kan utökas. Bromma flygplatsområde skulle således inte kunna få tätare
trafik än 10-minuterstrafik.
I figur 21 är det förtydligat hur trafiken ser ut i norr/väster, men precis som för Blå linjen står ingenting om hur trafiken ser ut i söder. Kanske används vändspåret i Hökarängen för någon av linjerna? Några kommentarer:
* Man glesar ut trafiken Alvik - Åkeshov och Vällingby - Hässelby strand men utökar den på stamsträckan vidare till Alvik, samt Åkeshov - Vällingby och Odenplan - Arenastaden.
* Det är tveksamt om det går att vända 9 tåg i timmen i Vällingby på ett robust sätt. Hälften kanske bör vändas i Åkeshov.
* Alvik blir en station för invävning men utan separata spår för invävning.
Det kan finnas olika sätt att lösa trafikupplägget på, men något måste man ju ha antagit när man gjorde prognoskörningar.
Us 10 skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 12:12twr skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 11:37
Jag menar stationer inom flygplatsstaden, inte Norra Ulvsunda.
Områdena kommer vara mer eller mindre sammanbyggda. Men oavsett är det viktigt att komma ihåg att denna idéstudie inte på något vis har beslutat stationslägen. Nu startar en lokaliseringsutredning som kommer pågå under två år och som kommer ge svar på mer exakta dragningar och stationslägen. Sen måste man också komma ihåg att flygplatsområdet inte alls är särskilt stort, det är endast 2km mellan Ulvsundavägen och Bällstavägen.
Ulvsundavägen kommer förbli en barriär som skapar en skarp gräns mellan områdena.
Enceladus skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 12:19
Us 10 skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 12:12
twr skrev: ↑lördag 12 oktober 2024 11:37
Birkastaden och Hagastaden är helt olika platser. En bytespunkt i Hagastaden skulle ge positiva systemeffekter. Jag tolkar det som att det inte är utrett.
Bilaga 8 innehåller alla förkastade förslag. Den konstaterar att det inte är värt att utreda vidare ett stationsläge i Hagastaden.
Nu handlar frågan inte om att tillgodose de lokala behoven i Hagastaden, utan om att förbättra tillgängligheten från gula linjen till Hagastaden och Arenastaden.
FUT skrev:Förslaget har inte fördjupats eftersom upptagningsområdet kring Birkastan/Hagastaden bedöms ha god tillgänglighet till kollektivtrafik.
Birkastan och planerad bebyggelse i Hagastaden kommer för målår 2060 ha god tillgång till kapacitetsstark radiell kollektivtrafikförbindelse, genom tunnelbanestationer vid Sankt Eriksplan och Hagastaden.
För övrigt skulle exakt samma argument kunna användas mot en station i Västra skogen...
Så beskrivs det, men det är på felaktiga grunder menar jag, eftersom de inte verkar ha beaktat den roll stationen kan ha som bytespunkt, som Enceladus påpekar. Det är ingen tvekan om att stationen skulle ge ökad nytta:
Den norra delen får
+ Direkta resor till Hagastaden
+ Bara ett byte i stället för två till Södra Hagalund och Arenastaden
+ Kortare restid till Odenplan - Skanstull (resor till T-Centralen och Gullmarsplan byter i Västra skogen, resor till Skarpnäcksgrenen och Farstagrenen byter i Fridhemsplan)
- Längre restid till Fridhemsplan
- Längre restid till den södra halvan av banan inklusive byte till Röda linjen och pendeltåg söderut
Den södra delen får
+ Direkta resor till Hagastaden
+ Bara ett byte i stället för två till Södra Hagalund och Arenastaden
- Längre restid till den södra halvan av banan
Sammantaget borde detta vara en ganska stor positiv effekt. Det är inte självklart att det är värt kostnaden, men jag gissar att det är det.
På sidan 46 står "Stockholms stad planerar en utbyggnad på Bromma flygplatsområde och Ulvsunda industriområde motsvarande en stad med cirka 67 000 invånare." Jag trodde det var 16 000 bostäder som planerades på flygplatsen. Hur kan det bli 67 000 invånare i flygplatsstaden och Ulvsunda industriområde?
Alla alternativen går i berg, men det står att det är möjligt att välja mellan hiss och rulltrappa, det vill säga banan behöver inte ligga alltför djupt. Men är bergtunnel självklart? Har man valt det för att det är bäst, eller för att det är så man brukar göra? Cutandcover med ytliga stationer (kortare restid) skulle vara tänkbart, men det kanske är dyrare? Eller hinner man inte upp från djupa passager p andra håll, till exempel under Bällstaviken. Andra möjligheter som troligen har fler nackdelar än fördelar är högbana, ytläge eller ytläge som överdäckas så att marknivån höjs. Sannolikt är väl bergtunnel bäst (eller det enda möjliga?) men det skulle vara intressant att se ett resonemang om frågan. Det kanske kommer i lokaliseringsutredningen.