LÅ1 skrev:Fina bilder! Man ser bättre på dem än i verkligheten!
Jag har ett par tekniska frågor i anslutning till den här bilden:
carltram skrev:
Den andra frågan är vad det är för lådor som finns bredvid rälsen här och var. På bilden ovan ser man tre st. ganska tätt.
Det är troligen avlopp för regnvatten.
/Magnus
Ja regnvatten men framförallt för signaler och jordanslutningar för diverse skyddsjordningar. Vid en elmotväxel sitter det ett par innan och efter som ingår i växelstyrningssystemet. Man använder samma typ av låda för att dessa applikationer.
Arbetena på strandvägen består i att delar av spåren byts. Det är kurvan vid Skeppargatan och vid Styrmansgatan som det mest akut. Om kantstenarna justeras så höjs de endast till 14 cm över rök för att även klara bussarna.
Det är bara vid Sgt och Kungsan (halva) som det blir förhöjda plattformar i samma höjd som vagnsgolvet.
/Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Oj Oj Oj, hade bussarna spårvagnsdörrar så blev det enorma problem, Karossen är inte tillräckligt vridstyv på en buss, och dörrarna skulle inte gå i lås om inte bussen stod helt i plan!
stockholm79 skrev:Varför klarar inte bussarna höga plattformar? De har väl samma höjd på insteget som spårvagnarna??
/or
Bladdörrarna på bussarna tar i och på låggolv ligger de lägre än på spv. Hade bussarna spårvagsndörrar så vore det inga problem.
Stefan
Hur mycket lägre ligger de?
Kan man inte höja till säg 20-25cm iaf?
/or
Har inte uppgiften på busshöjden. Bussarna kan dessutom sänka fjädringen vilket gör att det blir bättre för dem tänk om det gicka att höja bussarna till spårvagnshöjder så vore det perfekt.
Kungsan byggs som en "mönsterstation" för både buss och spårvagn. Men i framtiden när det går fler linjer så blir det som i GBG att man försöker lägga ut bussarna på egna hållplatser. På den sträckan som byggs nu är det bara vid Nbp som det blir för kort med både och. Detta är ett långsiktigt arbete att jobba fram nya standarder och det är bra att man provar som i kungsan även i innerstaden. Vad jag förstår kommer man att bygga om vissa hållplatser på Tbv till att halva/halva.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Hur skarvas dessa "betongbanor" ihop med varandra?
Mitt minne av E18+E20 Arboga-Örebro före motorvägen byggdes i slutet av 90-talet var att man klart och tydligt kände skarvarna i betongblocken. Å andra sidan så är det kanske skillnad på en europaväg på landet och en spårväg i staden med avseende på tjälskott och andra orsaker till att saker flyttar på sig?
M_M skrev:Hur skarvas dessa "betongbanor" ihop med varandra?
Det syns inte på bilderna men det är som stora briotågrälsbitar, med en utstickande knopp som passar in i en fördjupning på det andra blocket, fast mycket större...
Nääää... inte riktigt. Jag vet inte hur dom skarvas ihop men dom fixeras på plats genom att man först finjusterar dom och sedan fyller i hålrummet under den med betongmassa vilket fixerar blocket på platsen iallafall... Men vi får väl se hur det går om 10-20 år sådär...
Stefan Widén skrev:Men i framtiden när det går fler linjer så blir det som i GBG att man försöker lägga ut bussarna på egna hållplatser. På den sträckan som byggs nu är det bara vid Nbp som det blir för kort med både och. Detta är ett långsiktigt arbete att jobba fram nya standarder och det är bra att man provar som i kungsan även i innerstaden. Vad jag förstår kommer man att bygga om vissa hållplatser på Tbv till att halva/halva.
Stefan
I Göteborg är det väl i stort sett bara Kungsportsplatsen som man skiljer på buss och spårvagn helt bortsett från när man åker på särskild banvall.
I Göteborg är plattformshöjden anpassad efter buss.
Vad är det du gör ute vid näsbypark (nbp) förresten? Där går väl ingen spårvagn?????
Sammanblandningen av Näsbypark och Nybroplan tror jag hänger samman med att Nybroplan faktiskt förkortades Nbp före 1967, medan Näsbyparks signatur var Np. Då tillhörde ju inte dessa båda ställen samma trafikföretag. Sedan alltihop blivit SL fick man trebokstavsförkortningar på alla hållplatser och stationer på alla SL:s spårnät och då blev Näsbypark Nbp. En kul grej med detta var ju Rö (mellan Kårsta och Rimbo) som då fick en "förlängning" snarare en förkortning, nämligen Rös (uttolkat som Rö station) för att det skulle vara konsekvent. När Nybroplan sedan fick en spårvagnshållplats igen så blev det i stället Nyp. Denna utläggning har inte så mycket med trådens rubrik att göra,men eftersom det kommenterats i vissa inlägg så klargör jag detta här.
Stefan Widén skrev:Men i framtiden när det går fler linjer så blir det som i GBG att man försöker lägga ut bussarna på egna hållplatser. På den sträckan som byggs nu är det bara vid Nbp som det blir för kort med både och. Detta är ett långsiktigt arbete att jobba fram nya standarder och det är bra att man provar som i kungsan även i innerstaden. Vad jag förstår kommer man att bygga om vissa hållplatser på Tbv till att halva/halva.
Stefan
I Göteborg är det väl i stort sett bara Kungsportsplatsen som man skiljer på buss och spårvagn helt bortsett från när man åker på särskild banvall.
I Göteborg är plattformshöjden anpassad efter buss.
Vad är det du gör ute vid näsbypark (nbp) förresten? Där går väl ingen spårvagn?????
/T
Fick för mig det var fler platser än Kungsportsplatsen men OK
Nbp är förkortningen som användes 1991 för Nybroplan och Jag vet inte när det byttes om det verkligen har det. I vår tillståndsansökan till J 1994 är det Nbp som gäller.
De som vill ha ett Nyp ska väl inte till Nybroplan eller?
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Stefan Widén skrev:Nbp är förkortningen som användes 1991 för Nybroplan och Jag vet inte när det byttes om det verkligen har det. I vår tillståndsansökan till J 1994 är det Nbp som gäller.
Det byttes till Nyp 2003 för spårvägens del.
Stefan Widén skrev: De som vill ha ett Nyp ska väl inte till Nybroplan eller?
Aha. Det var alltså först när SL tog över Djurgårdslinjens spår från stiftelsen som det blev Nyp för att särskilja Nybroplan från Näsbypark. Alltid lär man sig något nytt. Hur blir det med hållplatsen utanför PK-Huset? Ska den heta Kungsträdgården? Men då ska den antagligen inte ha samma förkortning (Ktg) som t-banestationen, som ju ändå ligger en bit därifrån. De båda Universitetet (Tub och RB) är ju Unv respektive Unt.
Så länge det inte är samma spåranläggning, eller åtminstone inte samma spårförvaltare, så spelar väl det ingen roll om samma förkortningar används. Ktg finns ju annars på minst 2 ställen i sverige...
Stefan Widén skrev:Nbp är förkortningen som användes 1991 för Nybroplan och Jag vet inte när det byttes om det verkligen har det. I vår tillståndsansökan till J 1994 är det Nbp som gäller.
Det byttes till Nyp 2003 för spårvägens del.
Stefan Widén skrev: De som vill ha ett Nyp ska väl inte till Nybroplan eller?
På Djurgårdslinjen är allt möjligt
Attans hur kan det ha ungått mig!!! OK får väl leta efter Nypet då på Nybroplan.
Får trösta mig med att det är fler som anser att det heter NBP i helt nya dokument sprungna från de som verkligen borde veta det.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Stefan Widén skrev:Nbp är förkortningen som användes 1991 för Nybroplan och Jag vet inte när det byttes om det verkligen har det. I vår tillståndsansökan till J 1994 är det Nbp som gäller.
Det byttes till Nyp 2003 för spårvägens del.
Stefan Widén skrev: De som vill ha ett Nyp ska väl inte till Nybroplan eller?
På Djurgårdslinjen är allt möjligt
Attans hur kan det ha ungått mig!!! OK får väl leta efter Nypet då på Nybroplan.
Får trösta mig med att det är fler som anser att det heter NBP i helt nya dokument sprungna från de som verkligen borde veta det.
