Forum - Spårvägssällskapet.se

Vi kan ju följa sign. LeifD:s uppmaning och titta under vagnarna. PÅ CAF:s färgglada bilder ser man ett hjulpar med Urbos 100:s axellösa hjulupphängning
(axelföljd Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' Lund: L1)



Jämfört med Urbos AXL
(axelföljd Bo'Bo'Bo'Bo' Stockholm: A35)

Tack alla för intressanta svar! Jag noterar dock att ingen har berört mina huvudfrågor, så jag tar dem igen:

- Hur många stå- resp sittplatser har respektive vagntyp?

TF har ju länge jobbat med begreppet praktisk kapacitet, och det finns uppgifter om att SLs spårvagnar har 105 ståplatser och 80 sittplatser (Källa: Riplan, PLAN – Rapport 2006:10). Antar att det handlar om A32?

Tacksam för all input i frågan. Traktionstekniska detaljer är jag mindre intresserad av:)

Ulrik Berggren skrev: ↑onsdag 23 april 2025 13:15 Tack alla för intressanta svar! Jag noterar dock att ingen har berört mina huvudfrågor, så jag tar dem igen:

- Hur många stå- resp sittplatser har respektive vagntyp?

TF har ju länge jobbat med begreppet praktisk kapacitet, och det finns uppgifter om att SLs spårvagnar har 105 ståplatser och 80 sittplatser (Källa: Riplan, PLAN – Rapport 2006:10). Antar att det handlar om A32?

Tacksam för all input i frågan. Traktionstekniska detaljer är jag mindre intresserad av

Kan så vara. Men om ingenjörn följer länkarna ovan om axelföljd, så leder dessa Spårvägssällskapets Vagnhalls specfikationssidor för resp. vagntyp. För enkelhets skull återger jag de efterfrågade uppgifterna här (utan att gå i god för deras riktighet):

• Lund L1: Antal passagerare: 40 sittande + 160 stående = 200 passagerare
  Skånetrafiken uppger samma siffror: https://www.skanetrafiken.se/aktuellt/sparvagn/fakta/ även om de inte kan stava "Urbos" rätt
• Stockholm A35: Antal passagerare: 72 sittande + 143 stående = 215 passagerare (troligtvis beräknat på 5 stående/m2, om man ska få ihop siffrorna).
  I sitt eget datablad för A35 uppger CAF antal passagerare vid 7 stående/m2 (total 203 stående då), vilket är helt orealistiskt som mått:
  https://api.environdec.com/api/v1/EPDLi ... c6965/Data

Eftersom vagn A32 nämns här så återger samma källa dess kapacitet som
Antal passagerare: 78 sittande + 133 stående = 211 passagerare (troligtvis vid 5 stående/m2)
Thomas Johanssons Tvärbanebok uppger däremot 78 sittande + 106 stående, det senare vid 4 stående/m2. Men det kan vara trängre än så, tydligen. Tillverkarens datablad uppger båda siffrorna: https://www.yumpu.com/de/document/read/ ... bombardier

Där fick ingenjörn ganska mycket serverat!

Nils Carl Aspenberg skrev: ↑onsdag 23 april 2025 11:35 Antall CAF Urbos 100 nærmer seg 1200 vogner i 40 steder. Den er vel nr 2 i antall leverte moderne lavgulvvogner etter Alstom Citadis

Vill nog gärna ifrågasätta den uppgiften. Berätta gärna om källa eller hur du räknat.
På denna länk kan vi räkna till 462 levererade Urbos 100.
Inte ens om man räknar ihop alla fordon som levererats under namnet Urbos, kommer man upp till 1200 vagnar. Jag får det till 1042 vagnar av 7 olika modeller. Här finns fler länkar för att hitta uppgifter.

Räknar man på samtliga 17 Alstom Citadis modeller kommer man upp i 2363 levererade vagnar.

Nu kanske man ska ta uppgifter från Urban Electric Transit med en viss nypa salt, men tycker din upp uppgift om 1200 Urbos 100 är väl kryddad.

Thomas Lange skrev: ↑onsdag 23 april 2025 11:48 Analyserna för Saltsjöbanans konvertering till spårväg visade på problem med kapaciteten om man inte körde fortare än med de ganmla tunnelvagnarna, minst 90 km/h.

Högre hastighet höjer inte kapaciteten på trafik i en riktning snarare tvärtom eftersom man måste öka avståndet mellan tågen. Det bör alltså ha varit tiden mellan möjliga möten som var kritisk. Det borde ha kunnat lösas med fler mötesspår. På en bana med så täta uppehåll har man inte mycket användning för en sth på 90 km/h. Det är väl bara mellan Saltsjö-Duvnäs och Östervik som man hinner köra någon längre sträcka i 90 innan det är dags att börja bromsa.

Det finnes ulike kilder som oppgir ulike tall om antall vogner. Min kilde er tysk wikipedia. Kilder med lavere tall er sikkert eldre kilder. Hcia man går langt nok tilbake fantes Urbos 3 eller 100 i endast 2 steder.

Hur många älgkrockar i 70 km/h eller högre hastighet har det varit på Saltsjöbanan de senaste 130 åren?

Och som sagt så undrar man vad definitionen på "klarar" är om man frontar en älg i 90 km/h med en A35, den vagnen lär vi inte se på ett halvår efter det.

Hechtwagen skrev: ↑torsdag 24 april 2025 8:48 Hur många älgkrockar i 70 km/h eller högre hastighet har det varit på Saltsjöbanan de senaste 130 åren?

Och som sagt så undrar man vad definitionen på "klarar" är om man frontar en älg i 90 km/h med en A35, den vagnen lär vi inte se på ett halvår efter det.

Tur att det är ont om älg i Skåne.

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 23 april 2025 13:33
Där fick ingenjörn ganska mycket serverat!

Det tackar vi så hjärtligt doktorn för

Harald skrev: ↑onsdag 23 april 2025 21:16

Thomas Lange skrev: ↑onsdag 23 april 2025 11:48 Analyserna för Saltsjöbanans konvertering till spårväg visade på problem med kapaciteten om man inte körde fortare än med de ganmla tunnelvagnarna, minst 90 km/h.

Högre hastighet höjer inte kapaciteten på trafik i en riktning snarare tvärtom eftersom man måste öka avståndet mellan tågen. Det bör alltså ha varit tiden mellan möjliga möten som var kritisk. Det borde ha kunnat lösas med fler mötesspår. På en bana med så täta uppehåll har man inte mycket användning för en sth på 90 km/h. Det är väl bara mellan Saltsjö-Duvnäs och Östervik som man hinner köra någon längre sträcka i 90 innan det är dags att börja bromsa.

Det var också detta som småningom ledde fram till att man inte beslutade konvertera Saltsjöbanan till spårväg. Även omfattande ombyggnader av hållplatserna skulle leda till oönskade kostnader liksom den komplicerade situationen vid det som kallades Danviks lösen, där man skulle flytta in bilarna i tågtunneln och flytta ut spåren runt berget. Sic.