Forum - Spårvägssällskapet.se

Odd skrev:Det är ju inte alls säkert att det lönar sig med en linje i relativt gles trafik med tråd, då är det nog bättre med diesel eller liknande bränsle. Men så fort som det handlar om lite tätare trafik med flera linjer på samma sträckor så blir det helt klart mer fördelaktigt med tråddrift. I vissa fall skulle det nog fungera utmärkt med trådladdhybrid där bussen kan köra en sträcka utan tråd, exempelvis vid ändstationer eller vid avstickare från de mer trafikerade stråken. Lidingö är ju ett ställe som jag tror skulle fungera alldeles utmärkt att utrusta med tråddrift på trunksträckorna och ackumulatordrift på ytterdelarna.

Finns det något utrymme för trådbussar mellan spårvagnar och batteribussar? Just Lidingö skulle väl bättre betjänas av en andra spårvägslinje eller en tunnelbanestation i Lidingö centrum som matas av flexibla batteribussar.

Enceladus skrev:

Odd skrev:Det är ju inte alls säkert att det lönar sig med en linje i relativt gles trafik med tråd, då är det nog bättre med diesel eller liknande bränsle. Men så fort som det handlar om lite tätare trafik med flera linjer på samma sträckor så blir det helt klart mer fördelaktigt med tråddrift. I vissa fall skulle det nog fungera utmärkt med trådladdhybrid där bussen kan köra en sträcka utan tråd, exempelvis vid ändstationer eller vid avstickare från de mer trafikerade stråken. Lidingö är ju ett ställe som jag tror skulle fungera alldeles utmärkt att utrusta med tråddrift på trunksträckorna och ackumulatordrift på ytterdelarna.

Finns det något utrymme för trådbussar mellan spårvagnar och batteribussar? Just Lidingö skulle väl bättre betjänas av en andra spårvägslinje eller en tunnelbanestation i Lidingö centrum som matas av flexibla batteribussar.

Den linje som jag länge velat se som trådbuss-pilot är 117. Vet inte varför, men jag tycker den passar bra. Men varför inte som batteribuss?

Vad säger att "flexibla batteribussar" inte kan matas med tråd på gemensamma sträckor?
-Per

Hela diskussion om tråd vs. batteri är lite märklig, när det finns en alldeles utmärkt kombo. Tråd på tunga centrala sträckor. Bussen drivs med el från tråden samtidigt som batterierna laddas. På glesare yttersträckor (eller för den delen på centrala historiska platser där man av estetiska skäl vill undvika trådar) används batterierna. Man slipper långa stilleståndstider för laddning och batterierna kan vara mindre och lättare än om de ska räcka ett helt pass. Samtidigt kan trådnätet göras kortare och mindre komplicerat. En typisk win-win-lösning.

Odd skrev:Det talas ju ibland om miljöproblemen i samband med brytning av de ämnen som är nödvändiga för batteriframställning. Det talas mindre om den "svarta massa" som blir kvar av kasserade batterier, en substans man idag inte har någon industriell hantering av. Så dessa bussar som införskaffas till Göteborg är inte bara miljöfarliga vid tillverkning utan även vid avslutad livscykel. Energi och klimat hänger ihop till stor del och all energi som går bort till den extra dubbelkonvertering som det innebär att lagra och använda energi från en batteribank, innebär en klimatpåverkan utan nytta. Därför skall man sikta på minimalt med batteridrift.

Jag tror att mycket av trådbusskräcken i Sverige beror på att man förknippar trådbuss med östblocket så mycket. Man tänker dock inte på att trådbussar används även i stora delar av västvärlden. Det är beprövad och driftsäker teknik.

Tja, jag tillåter mig att påminna om den period när SL under ledning av "Ruggiga Ragge" satte sprätt på okänt antal hundratals mille i "Plågsamma Drivsystem" för bussar.

Där den enda gemensamma faktorn var att till varje pris undvika att välja det enklaste och billigaste sättet att överföra drivströmmen, nämligen ett par trådar i luften.

I närminnet har jag ju också det försök man gjorde i Stockholm, vilket startade med pamp och ståt samt därefter ytterst diskret stoppades ner i glömskans sopsäck.

Visst kan batteridrivna bussar göra god tjänst på kortare linjer med begränsat trafikutbud. Och törhända ingår i driftskalkylerna också förhoppningen på en fortsatt global uppvärmning så att bussarnas energiåtervinning vid bromsning kan användas till luftkonditionering och uppvärmning. Två rätt krävande system som annars torde knapra en hel del av batterikapaciteten.

Visst är jag med ålderns rätt en gnällspik, men när jag studerade pressinformationen från Volvo, fick jag en känsla av att ansvariga drabbats av ett "Freudiansk Illustrationsurval" där de placerat 19 batteribussar utanför Volvo-muséet. Den här tråden känns verkligen bra, då den i stort sett på ett korrekt sätt belyser de dubier jag har inför stora batteridrivna bussar i tung stadstrafik. Tyvärr har jag bara "halv siktsträcka till yttersta växeln" och känner mig förhindrad att ingå vadslagning. Men nog upplever jag att satsningen i Göteborg renderar en självskriven plats i det aktuella muséet.

Jag kan inte frigöra mig från känslan att Bussindustrin, med för dem lönsamma produkter, styr politiker att välja mindre lämpliga driftsystem.

Säkerligen är det bara en dröm eller missuppfattning; men visst har Volvo en snikisvariant där man skippat 10 ton batterier och bara satt två spröt på taket på en standard el-buss.

Men den talar man tyst om; enkel teknik och underhåll samt lång teknisk och ekonomisk livslängd. Men den ger självklart inget klirr i kassan. Kanske inte fullt så allvarlig / Lena

Numero Uno, vilken stad med vänstertrafik huserar dom där trådbussarna i?

Yupp det stämmer, SL vill till vilket pris som helst med dyra försök som rinner ut i asfalten undvika att trådbussen med kommer tillbaka trots att flera städer har duobussar, vill dom inte åka långt finns närmaste stad en båtresa härifrån - Riga. Vill dom se en underbar stad med 1 linje finns Prag. Finns säkert flera städer att nämna med duobussar.

C12C3C3C12 skrev:Numero Uno, vilken stad med vänstertrafik huserar dom där trådbussarna i?

Gissar på Wellington.

daniel_s skrev:

C12C3C3C12 skrev:Numero Uno, vilken stad med vänstertrafik huserar dom där trådbussarna i?

Gissar på Wellington.

New Zeeland?

daniel_s skrev:

C12C3C3C12 skrev:Numero Uno, vilken stad med vänstertrafik huserar dom där trådbussarna i?

Gissar på Wellington.

Jepp! Till min tunga, men angenäma börda av upplevelser; tillhör att äfvenledes ha kört trådbuss i tät stadstrafik utan att "spåra av" en enda gång. Vänligen notera användandet av korrekt preposition:
- Om ett spårfordon hoppar av spåret "spårar den ur"
- Förlorar trådbussen kontakten med matningsledningen är det en "avspårning"

Något som resulterade i att Kungsgatans trådbusslinjer kördes med H15 diesel under Nyårsnätterna. Anledningen var att skojfriska ungdjä----lar stod på korsande broar och släppte ner vattenfyllda plastpåsar i uppsåt att roa F3:ornas betjäning med att i nattmörkret samt bländad av gatubelysning försöka träffa kontaktledningarna med strömskon.

Förresten; betr. "Duo". Redan i Stockholms en gång stora trådbussnät, hade bussarna en sats vanliga blyackar man kunde använda för att rulla i och för sig långsamt, men ändå en förvånansvärt lång sträcka och ta sig förbi spänningslösa sektioner.

Hälsar / Lena - avd. obsolet information

Harald skrev:Ja, givetvis får man låg bärighet om man bygger primitivt, men man måste ju inte bygga primitivt.

Nä men det kan bli väldigt billigt att bygga primitiva spårvägsspår. Djurgårdslinjen 1991 är väl praktexemplet.

C12C3C3C12 skrev:

daniel_s skrev:

C12C3C3C12 skrev:Numero Uno, vilken stad med vänstertrafik huserar dom där trådbussarna i?

Gissar på Wellington.

New Zeeland?

Språkpolisen rycker ut!

Du måste välja mellan Nya Zeeland eller New Zealand, inte ta hälften av varje!

Pax för den vänstra vagnen!

Hechtwagen skrev:Pax för den vänstra vagnen!

För sent! Nr 1 har ju redan tagit den.

1 skrev:

daniel_s skrev:

C12C3C3C12 skrev:Numero Uno, vilken stad med vänstertrafik huserar dom där trådbussarna i?

Gissar på Wellington.

Jepp!

img594-x.jpg

Till min tunga, men angenäma börda av upplevelser; tillhör att äfvenledes ha kört trådbuss i tät stadstrafik utan att "spåra av" en enda gång.

img595-x.jpg

Vänligen notera användandet av korrekt preposition:
- Om ett spårfordon hoppar av spåret "spårar den ur"
- Förlorar trådbussen kontakten med matningsledningen är det en "avspårning"

Något som resulterade i att Kungsgatans trådbusslinjer kördes med H15 diesel under Nyårsnätterna. Anledningen var att skojfriska ungdjä----lar stod på korsande broar och släppte ner vattenfyllda plastpåsar i uppsåt att roa F3:ornas betjäning med att i nattmörkret samt bländad av gatubelysning försöka träffa kontaktledningarna med strömskon.

Förresten; betr. "Duo". Redan i Stockholms en gång stora trådbussnät, hade bussarna en sats vanliga blyackar man kunde använda för att rulla i och för sig långsamt, men ändå en förvånansvärt lång sträcka och ta sig förbi spänningslösa sektioner.

Hälsar / Lena - avd. obsolet information

Prepositonen var rätt men en äkta stofil skriver urspåring / avspåring.

Hechtwagen skrev:

1 skrev: Vänligen notera användandet av korrekt preposition:
- Om ett spårfordon hoppar av spåret "spårar den ur"
- Förlorar trådbussen kontakten med matningsledningen är det en "avspårning"

Prepositonen var rätt men en äkta stofil skriver urspåring / avspåring.

En riktig ärkestofil skulle väl dock inte ens kalla det för preposition, i alla fall inte i uttryck som ”spåra ur”, utan hellre adverbial eller kanske verbpartikel?

Vilket uttryck bör man använda när en tråd om trådbussar spårar ur, tillfälligt trådlöst tillstånd?

daniel_s skrev:

Hechtwagen skrev:

1 skrev: Vänligen notera användandet av korrekt preposition:
- Om ett spårfordon hoppar av spåret "spårar den ur"
- Förlorar trådbussen kontakten med matningsledningen är det en "avspårning"

Prepositonen var rätt men en äkta stofil skriver urspåring / avspåring.

En riktig ärkestofil skulle väl dock inte ens kalla det för preposition, i alla fall inte i uttryck som ”spåra ur”, utan hellre adverbial eller kanske verbpartikel?

Vilket uttryck bör man använda när en tråd om trådbussar spårar ur, tillfälligt trådlöst tillstånd?

Det är bara att koppla in ackarna samt krypa vidare...

Odd skrev:

Harald skrev:

Odd skrev:Av energi-, klimat-, effekt-, kostnads- och miljöskäl har direktdrivna elfordon fördel över batteridrivna. Det borde om något vara motivation nog.

Finns det någon beräkning på batterier versus kontaktledningsanläggning? Jag gissar att den blir beroende av hur tät trafiken är.

Det finns det säkert. Det är ju inte alls säkert att det lönar sig med en linje i relativt gles trafik med tråd, då är det nog bättre med diesel eller liknande bränsle. Men så fort som det handlar om lite tätare trafik med flera linjer på samma sträckor så blir det helt klart mer fördelaktigt med tråddrift. I vissa fall skulle det nog fungera utmärkt med trådladdhybrid där bussen kan köra en sträcka utan tråd, exempelvis vid ändstationer eller vid avstickare från de mer trafikerade stråken. Lidingö är ju ett ställe som jag tror skulle fungera alldeles utmärkt att utrusta med tråddrift på trunksträckorna och ackumulatordrift på ytterdelarna.

Det talas ju ibland om miljöproblemen i samband med brytning av de ämnen som är nödvändiga för batteriframställning. Det talas mindre om den "svarta massa" som blir kvar av kasserade batterier, en substans man idag inte har någon industriell hantering av. Så dessa bussar som införskaffas till Göteborg är inte bara miljöfarliga vid tillverkning utan även vid avslutad livscykel. Energi och klimat hänger ihop till stor del och all energi som går bort till den extra dubbelkonvertering som det innebär att lagra och använda energi från en batteribank, innebär en klimatpåverkan utan nytta. Därför skall man sikta på minimalt med batteridrift.

Jag tror att mycket av trådbusskräcken i Sverige beror på att man förknippar trådbuss med östblocket så mycket. Man tänker dock inte på att trådbussar används även i stora delar av västvärlden. Det är beprövad och driftsäker teknik.

Man måste ju har klart för sig vad det är för miljöproblem som eldrivna bussar ska lösa. Det är förstås - i stadstrafik - de lokala miljöproblemen, med avgasutsläpp från förbränningsmotordrivna fordon. Därför är det rena snurran att påstå att "då är det nog bättre med diesel eller liknande bränsle". Dieselmotordriften har nått vägs ände, om man inte går över till ett annat bränsle som DME, som möjligen är ett "liknande bränsle", men kräver nya, anpassade dieselmotorer, men ger framför allt lägre partikelutsläpp genom att ämnet saknar C - C -bindningar. Det råder delade meningar om syntetisk diesel (FT eller HVO) ger faktiskt lägre partikelutsläpp. Filtertekniken kan naturligtvis utvecklas, men har ändå begränsningar.

Den omtalade svarta massan är såvitt jag förstår ett problem vid återvinningen av alkaliska batterier. Någon storskalig återvinning av litium-jonbatterier förekommer ännu inte, bl.a. beroende på små materialflöden, de flesta li-jon-batterier är ännu i drift. Stena Recycling jobbar i ett forskningsprojekt om återvinning av denna batterityp: https://www.stenarecycling.se/hallbar-a ... batterier/

Största problemet med återvinning idag verkar vara att branschen invaderas av kriminella, som i stort sett får hållas ostörda pga. av dålig tillsyn och ett förvridet marknadstänk. Think Pink är ett exempel på detta, de här skurkarna ett annat: https://www.expressen.se/nyheter/klimat ... -olagligt/

I Tallinn håller man på att utrota trådbussen linje för linje medans man i Riga utökar man nätet med användning av duobussar där tråden tar slut.

C12C3C3C12 skrev:I Tallinn håller man på att utrota trådbussen linje för linje medans man i Riga utökar man nätet med användning av duobussar där tråden tar slut.

Samtidigt rycker bränslecellsbussarna fram. Trådbussen förefaller vara ett trafikslag med mer historia än framtid...

Att bränslecellstekniken snart kommer i stor skala har jag hört sedan 90-talets början. Med tilltagande (eller i alla fall begynnande) mognad börjar jag inse att det antagligen sades ofta redan innan dess, men det var först när jag som 10-åring blivit informerad om energiprincipen som jag lade märke till forskarnas tjat om hur nära förestående bränslecellernas kommersiella användning är.

O ja, bränsleceller har varit det nya sedan 1960-talet minst, fast det har väl gått lite upp och ned. Då var det våra supersvenska superubåtar som skulle drivas med dem.