Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
dr Cassandra Nojdh skrev:...
Det verkar som du räknar "rakt av", men som du själv var inne på i ditt inlägg från 2017 så kan man i regel inte räkna med att ladda ur kondensatorbatteriet till mer än 50 %. Du måste alltså fördubbla den nödvändiga kapacitansen. Om det är rimligt i någon mening vet jag inte. Finns det ens någon tillverkare som erbjuder sådana produkter? Gunnar nämnde här ovan att man prövat tekniken i Tyskland. Vore intressant att få veta mer om detta.
Jag räknade med att kunna gå ner till 20-30%. Eftersom det är modern kraftelektronik så kan man utnyttja ett större spann än med gammal teknik.
Kanske, men du kommer inte undan det faktum att en kondensators utspänning sjunker, betydligt mer än för t.ex. ett elektrokemiskt batteri, allt eftersom den lagrade energin avges. Det blir någon form av DC-DC-konverter då, och då har man infört mer komplexitet i konstruktionen. 20 - 30 % tror jag är ett alltför optimistiskt antagande.
Alltså, det är så som dagens fordonsmonterade kondensatorbanker används.
Kondensatorbatterier är på sätt och vis farliga genom att de klarar av att ladda ur en extrem effekt, jämfört med kemisk lagring som får en inbyggd begränsning. Om en kondensator kortsluts så finns det ingen teoretisk gräns för hur mycket energi som kan laddas ur i en stöt. De ingående komponenternas resistans är det enda som begränsar. Det är en anledning till att jag anser att de skall vara stationära.
Kondensatorbatterier är på sätt och vis farliga genom att de klarar av att ladda ur en extrem effekt, jämfört med kemisk lagring som får en inbyggd begränsning. Om en kondensator kortsluts så finns det ingen teoretisk gräns för hur mycket energi som kan laddas ur i en stöt. De ingående komponenternas resistans är det enda som begränsar. Det är en anledning till att jag anser att de skall vara stationära.
Självklart är det så, ett kondensatorbatteri kopplas naturligtvis inte direkt mot kontaktledningen. Har du någon referens som visar att man praktiskt skulle kunna ta ut så stor andel som 80% av energiinnehållet så visa gärna upp den.
Kondensatorer saknar mycket riktigt inre resistans. Det är därför där det går att ta ut så stora effekter. Om man kortsluter ett sådant batteri så blir det en -la smäll, men det är tveksamt om det skulle börja brinna som ett litium-jon-batteri.
Alltnog, det existerar faktiskt en del mer eller mindre kommersiella produkter för WERS (Wayside energy recovery systems), här är en översikt över olika teknologier (allt får man ta reda på själv): https://www.sciencedirect.com/science/a ... 6819300013
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
Bra dokument. Det fyller i lite luckor.
Banken är alltså på ca 5.5kWh. Jag sköt lite från höften med energiantagandet, men principen finns och fungerar alltså.
Det visar ju klart på att det är för stationärt bruk som dessa kondensatorbatterier lämpar sig bäst för.
Nån som är smart på beräkningar, vad kan man tänka sig att en sådan anläggning kan ge för besparingar (eller fördyringar) om man räknar med allt och en avskrivningstid på apparaturen?
Odd skrev:Bra dokument. Det fyller i lite luckor.
Banken är alltså på ca 5.5kWh. Jag sköt lite från höften med energiantagandet, men principen finns och fungerar alltså.
Det visar ju klart på att det är för stationärt bruk som dessa kondensatorbatterier lämpar sig bäst för.
Nån som är smart på beräkningar, vad kan man tänka sig att en sådan anläggning kan ge för besparingar (eller fördyringar) om man räknar med allt och en avskrivningstid på apparaturen?
Nog svårt att räkna fram den tekniska energibesparingen. Om man ser på de referenser som fanns i den tidigare referensen: https://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1808/1808.05938.pdf
så uppges 30% energibesparing som något slags takvärde. Sedan verkar man ju använda den här tekniken för olika syften, ibland för energibesparing (lagra återmatad bromsenergi), ibland för spänningsstabilisering, Siemens marknadsför tydligen systemet Sitras SES, som förstås finns bla. i Tyskland (Dresden, Köln, Bochum). Det är förmodligen dessa som Gunnar åsyftade tidigare. Här är en amerikansk referensinstallation: https://press.siemens.com/global/en/pre ... -rail-line
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
Det är upplyftande med en diskussion som inte handlar om epedmiologiska frågor - även om den tekniska nivån i denna ligger lite över min kunskapshorisont.
Men en fråga som kan vara svår eller enkel att besvara - vad vet jag - är om användandet av "uppladdningsmojänger" skulle kunnat få till följd att spårvägen i Göteborg inte behövt bygga nya likriktarstationer?
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
TKO skrev:Det är upplyftande med en diskussion som inte handlar om epedmiologiska frågor - även om den tekniska nivån i denna ligger lite över min kunskapshorisont.
Men en fråga som kan vara svår eller enkel att besvara - vad vet jag - är om användandet av "uppladdningsmojänger" skulle kunnat få till följd att spårvägen i Göteborg inte behövt bygga nya likriktarstationer?
/TKO
Helt klart har ju användandet av vattentorn underlättat dimensioneringen av pumpar för vattenledningsändamål. Så ur ett visst teoretiskt perspektiv borde det vara busenkelt - energilagring är jättebra. I praktiken finns det dock många brister i jämförelsen med vattenledningar.
Möjligen skulle det vara lättare om man hade tillgång till högupplösta ström/tid-diagram som visar hur belastningen egentligen ser ut sektion för sektion. Jag har aldrig fått se något sådant och vet inte om ens de modernaste ls:erna har sådan loggning att man kan se detta utan att koppla in särskild mätutrustning.
Det totalt sett mest samhällsekonomiskt lönsamma kan eventuellt vara att helt enkelt dra på lite mindre med vagnarna under rusningstid. Om man vill kan man göra denna begränsning mer eller mindre automatisk, så att det inte är beroende av att förarna utövar den. Men det svarar inte på den fråga du egentligen ställde.
Det intressanta i detta sammanhang är att även en så gammalmodig teknologi för energilagring som svänghjul nämns i referenserna ovan för WERS.
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
-la smäll, men det är tveksamt om det skulle börja brinna som ett litium-jon-batteri.