TKO skrev:Jag noterar att signaturen "Enceladus" DUCKAR för frågan vilken turtäthet som krävs för att den inte skall betraktas som usel!
Frågan har diskuterats i många trådar. Det finns flera aspekter att ta hänsyn till. I turtäthetstråden har signaturen "Lars_L"
skrivit att "man aldrig bör planera för mer än 75 procent av sittplatserna utanför högtrafik". Det är en bra utgångspunkt. Trafiken utanför högtrafik är inte kostnadsdrivande i lika stor utsträckning. Därför är det rimligt att erbjuda sittplatsstandard då. På grund av variationer från dag till dag är det skäligt att inte planera för mer än 75 procents beläggning. Resenärerna är långt ifrån nöjda med nuvarande standard (se ovanstående inlägg):
Lars_L skrev:Ser man på hur kunderna ser på trängseln i pendeln, så är ju 49 procent nöjda. Under 50 brukar vara ett riktmärke när det börjar påverka kundnöjdheten i spårtrafik. I busstrafik kan man knappt ha sådana siffror utan att få bottenbetyg. Ofta kopplas ju också trängsel ihop med turtäthet. Är det dålig turtäthet och trängsel så brukar kundnöjdheten vara riktigt låg, medan då högre turtäthet kan kompensera att det är mer trängsel. Medan 63 procent är nöjda med turtätheten på pendeln, så är ju kundnöjdheten med turtätheten mellan 76-79 procent på tunnelbanan (lägst på röda linjen). Så ska man komma upp ytterligare ca 5 procent i kundnöjdhet, så måste man nog öka turtätheten i systemet, framförallt utanför högtrafik.
En annan aspekt är "den kloka principen om korta tåg", vilken tillämpas i bland annat Köpenhamn. Den går ut på att inte använda långa tåg förrän det blir fullt på spåren. Principen är klok eftersom den ökade driftskostnaden är ganska liten jämfört med den ökade samhällsnyttan, om än inte helt försumbar. I praktiken behövs långa tåg endast i högtrafik. För några år sedan hade blå linjen korta tåg även i vardagarnas mellantrafik.
Slutligen är en stor del av kostnaderna för spårtrafik så kallade "fasta kostnader". Utökad trafik är förhållandevis billig. Därför är det ofta motiverat att ha ett generöst minimiutbud på linjer med många resenärer, även om det inte finns någon risk för trängsel. I sitt svar på Trafikförvaltningens remiss har Huddinge
skrivit att "det är många som arbetar nätter och kvällar på Huddinge sjukhus, varför kvartstrafik för pendeltågen under helgmornar skulle öka attraktiviteten att resa kollektivt".
En bra början är att utgå från tunnelbanans utbud. Numera har alla pendeltågsgrenar minst lika många resenärer som blå linjens grenar. Det finns egentligen ingen anledning att pendeltågen ska ha ett sämre utbud utanför högtrafik, speciellt med tanke på hur snabbt resandet ökar. Här talar vi ju om trafikförändringar inför T21. I så fall krävs 15-minuterstrafik som standard och 10-minuterstrafik under större delen av dygnet. Det är dock inte orimligt att kräva 7,5-minuterstrafik på de tunga grenarna som har nästan lika många resenärer som tunnelbanans Mörbygren, vilken har 5-minuterstrafik. 10-minuterstrafik skulle faktiskt fortfarande vara sämre än i Köpenhamn, och där har ju grenarna mindre än hälften så många resenärer!
Sedan är trafiken i Stockholms tunnelbana inte heller perfekt. Mellantrafiken slutar tidigare än i flera andra städer. Exempelvis har pendeltågen i Hamburg 10-minuterstrafik ända till klockan halv 24. Som bekant har signaturen "bda157" krävt att "införa 10-minutstrafik sju dar i veckan fram till kl 23". Kravet är fullt rimligt sett till antalet resenärer per gren! Med 7,5-minuterstrafik skulle det däremot inte vara lika motiverat att förlänga mellantrafiken så mycket, utan då är det skäligt att gå över till 15-minuterstrafik redan klockan 22. Valet mellan 10-minuterstrafik och 7,5-minuterstrafik är således inte självklart.
Det tidiga trafikslutet på vardagar och avsaknaden av nattrafik på helger är fullständigt usla. Vid jämförelser med andra trafiksystem i Norden går det inte alls att motivera de stora bristerna i nattrafiken. Det är något som inte fungerar i trafikplaneringen. Om det beror på tjänstemännen på Trafikförvaltningen eller på politikerna i Trafiknämnden är en annan fråga.