Forum - Spårvägssällskapet.se

Hechtwagen skrev:Ett exempel på märkligt färgval är insidan på spårvägsmuseets metropolbuss! Den var redan grön före renoveringen så hur man kunde misslyckad så totalt med att få till en snarlik grön nyans är för mig ett mysterium!

Minns han som erbjud spårvägsmuseet att få massa delar som saknades i inredningen på metropolen, han bemöttes mästrande och arrogant och fick förklarat för sig att de hade alla delar till bussen.

Än i denna dag kan man konstatera att de delar han erbjöd fortfarande saknas på bussen.

Notera att jag inte kommenterar den märkligt felmaskade fronten på metropolen!

Är den? Hade jag ingen aning om. Men, ta mig tusan, när jag kollar min egen bild av den så ser jag det också. Något mer som ser det? Vad jag själv tycker mig se har jag skrivit sist i inlägget, men tjuvkika inte där omedelbart, utan försök kom på själv först!



När jag var i Spårvägsmuseet innan de stängde, försökte jag ta några bilder. Men jag hade då skräpblixtfunktion på då medhavd mobil, och belysningen var för eländigt mörk. I befintligt ljus blev det mesta svart när man försökte ta helhetsbilder på fordon. Man kan tycka att det är lite märkligt med dålig belysning, just i ett museum där många önskar ta bilder på stora fordon typ 10-20 m långa. Hoppas det blir bättre i nya museet!

En närbild på innanmätet av en grön förarhytt blev något ljusare än mörk, även om det tyvärr är en eländig bild (jämför med bildkvaliteten på Metropolen som togs med samma mobilkamera i dagsljus). Jag tycker mig faktiskt se olika gröna färgnyanser på den gröna plåten upptill och plåten i mitten. Men oavsett om det beror på att det är målat med olika nyanser, eller på att belysningen avgör hur nyansen upplevs, så illustrerar det svårigheten att avgöra RAL-koder med hjälp av bilder man betraktar på en skärm. En annan av mina källor har sagt mig att om man vill ha helt korrekt färgåtergivning på en skärm, så får man köpa en extremt dyr sådan. Räkna med femsiffrigt belopp.

Bilden är tagen för alldeles för länge sedan för att jag ska minnas fotograferingssituationen, men om bilden är av en vagn som rullat i trafik och blivit renoverad och ommålad, så får man ta med det i färgkalkylen.



Tråkigt också med mannen som blev avvisad när han ville hjälpa till. Ett exempel på hur mästrande kan få olyckliga konsekvenser, även för den mästrande. Man får hoppas att han gör ett försök till när Spårvägsmuseet återöppnar, och att de då har en mer lyssnande och ödmjuk attityd. Ju mer vi kan göra för att historiskt dokumentera och bevara innan det går ohjälpligt förlorat, desto bättre förstås.

För den som tjuvkikar: På andra bilder av Metropolen, ser man att det ljusa fältet har spets nedtill. Och kurvorna har en något annat form (kanske därför man hamnade fel nedtill). Som synes på bilden ovan är det ingen spets utan en rak avhuggen trubbig sak nedtill.

...och som vanligt finns det många tusen bilder på hur det SKA vara! Men prestigen går före...

Hechtwagen skrev:RAL är inte på något vis ett färgsystem som täcker alla nyanser och det finns inga belägg för att SS använde RAL-färger på tunnelvagnarna. Men RAL är användbart, tex Londons Routemaster anses allmänt kunna målas i nyansen RAL 3002.

RAL Classic (som dess fullständiga namn är) är inte ens ett färgsystem i egentlig mening, utan "bara" en färgprovsamling (vilket naturligtvis inte hindrar att det varit framgångsrikt ändå). En sådan bygger helt och hållet på att färgprovkartan kan reproduceras på ett stabilt sätt och att jämförelser sker under standardiserade belysningsförhållanden.

Ett riktigt färgsystem https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rgsystem bygger på att färgerna definieras som koordinater i ett flerdimensionellt rum, en färgrymd https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rgrymd
Det finns flera sådana system, NCS och CIELAB är bland de mer kända. RAL har f.ö. på senare tidutvecklat ett riktigt färgsystem, RAL Design, baserat på CIELAB. RAL Classic och RAL Design överlappar inte.

RAL Classic innehåller fn. 213 färger https://www.ralfarger.se/ral-classic

Coppas skrev:Om jag inte missminner mig så är det inte så långt från det som används på SL:s bussar. Där gäller RAL 3000 som röd kulör medan 5017 finns på blåbussarna.

Orsaken till att jag antog att man på tunneltågen utgått från någon grön RAL-kod/kulör är mest för att RAL ju är ett tyskt system från 1925. I Sverige följde vi ju fram till VK 2 och strax efter ofta just det tyskarna gjorde. Likaså brukar ändå detta med färger på trafikfordon vara hårt styrt initialt... även om kulörerna efter ett tag varierar pga. slitage etc.

Om herrn tittar i det dokument jag tidigare länkat till så ser herrn att den röda bussfärgen där är definierad som RAL 3002. Den blå bussfärgen anges mycket riktigt som RAL 5017.

Spårfordonens färger är däremot definierade i NCS, ex.vis den blå NCS 2852-R93B.

Ah! SL har alltså samma nyans som Transport for Lobdon på bussarna!

dr Cassandra Nojdh skrev:

Coppas skrev:Om jag inte missminner mig så är det inte så långt från det som används på SL:s bussar. Där gäller RAL 3000 som röd kulör medan 5017 finns på blåbussarna.

Orsaken till att jag antog att man på tunneltågen utgått från någon grön RAL-kod/kulör är mest för att RAL ju är ett tyskt system från 1925. I Sverige följde vi ju fram till VK 2 och strax efter ofta just det tyskarna gjorde. Likaså brukar ändå detta med färger på trafikfordon vara hårt styrt initialt... även om kulörerna efter ett tag varierar pga. slitage etc.

Om herrn tittar i det dokument jag tidigare länkat till så ser herrn att den röda bussfärgen där är definierad som RAL 3002. Den blå bussfärgen anges mycket riktigt som RAL 5017.

Spårfordonens färger är däremot definierade i NCS, ex.vis den blå NCS 2852-R93B.

Verkar finnas flera bud även här. https://www.slideshare.net/KanalSL/ab-s ... -identitet

Det dokument jag i min tur länkar till verkar vara en tidigare variant, men är daterad senare. I detta manual anges RAL 3000. Däremot tror jag att du har rätt för när du nämnde det så låter 3002 mera rätt.

SLs diverse dokument är dock en soppa i sig.

SL:s samlade tekniska arkiv åkte i en sopcontainer men räddades i sista stund

Hittade en bild från Högdalen 1997 på Bussmickes hemsida där tre olika gröna nyanser kan ses på tunnelvagnar som målats i olika epoker:
http://bussmicke.se/Bildgalleri/T-bana/ ... 970315.jpg

C2:an mitt i bild är förmodligen den mest nymålade vagnen på bilden. Eventuellt är det en av de C2:or som under 1990-talets första år målades blå för att sedan återfå grön färg. Kulören är med all sannolikhet inte den som C2 hade vid leverans, utan en senare tillkommen nyans. Till höger om C2:an syns en C4 med en betydligt kallare grön kulör som jag tror ligger närmare den ursprungliga tunnelbanegröna kulören. Längst till vänster är en svårbestämd vagn med en mer olivgrön kulör. Att bägge fönstren i bild ser ut att vara öppningsbara får mig att tänka på C6, men det fanns väl knappast några gröna C6 kvar 1997? Kan det vara C12/C13?

Persson skrev:Hittade en bild från Högdalen 1997 på Bussmickes hemsida där tre olika gröna nyanser kan ses på tunnelvagnar som målats i olika epoker:
http://bussmicke.se/Bildgalleri/T-bana/ ... 970315.jpg

C2:an mitt i bild är förmodligen den mest nymålade vagnen på bilden. Eventuellt är det en av de C2:or som under 1990-talets första år målades blå för att sedan återfå grön färg. Kulören är med all sannolikhet inte den som C2 hade vid leverans, utan en senare tillkommen nyans. Till höger om C2:an syns en C4 med en betydligt kallare grön kulör som jag tror ligger närmare den ursprungliga tunnelbanegröna kulören. Längst till vänster är en svårbestämd vagn med en mer olivgrön kulör. Att bägge fönstren i bild ser ut att vara öppningsbara får mig att tänka på C6, men det fanns väl knappast några gröna C6 kvar 1997? Kan det vara C12/C13?

Tack!
Bilden är väl det definitiva beviset för att den gröna kulören på tunnelvagnarna var inte enhetlig, utan varierade, som nämnts flera gånger i tråden.

Den vänstraste gröna vagen har ett oläsligt vagnsnummer. Däremot kan man se att det visuellt ser ut att vara ganska kort. Enligt Vagnhallen så har C12 vagnsnummer 1001-1165 och C13 1166-1269. Och om man tänker sig en vagn med de två första siffrorna 11 följt av ytterligare två siffror, så bör ju "längden" på det numret bli ganska kort, jämfört med exempelvis vagnsnummer 2225 på den mittersta vagnen. Åtminstone om man inte har bestämt enhetligt avstånd mellan siffrorna. Men det hade man inte, menar jag. Tittar man på en annan av Bussmickes förnämliga sidor, så ser man på ganska många bilder att siffrorna 11 stod ganska tätt på många vagnar. Så C12/C13 kan jag hålla med om.
Länk: http://www.bussmicke.se/Bildgalleri/T-b ... index.html

Det ser ut att ha varit en solig dag då bilden togs. En matt yta jämfört med exempelvis en halvmatt yta reflekterar ljuset olika, även om de har samma kulör (färger kan ju också beställas med olika grad av blankhet/matthet), så ljuset spelar roll för hur färgerna upplevs. Om man tänker på lystern i en nyvaxad bil så kan den ju te sig ljusare efter vaxning, jämfört med före, även om den grundläggande kulören är samma. I ett genomsnittligt tunneltåg var väl färgen på de olika vagnarna mer eller mindre nymålad och blank. Det behöver inte vara helt fel alltså att om man vill bygga en modell av ett tunneltåg, så kan man ha små skillnader i färgnyans och matthet mellan olika vagnar, för att få det att se mer realistiskt ut.

Dessutom kommer man ju då ifrån problemet med att försöka hitta den "perfekta" färgkulören för ett helt tunneltåg. De olika färgnyanserna i sig, bidrar till att få den realistiska looken. Kanske något man borde fundera över också för museitåget? Även om det är enklare att byta lysrören först. Åtminstone i EN vagn, så kan de som vill uppleva det "mysiga kallvita lysrörsljuset" samlas i den vagnen. x)

Jag vill i det sammanhanget passa på att slå ett slag för Stockholm-Saltsjöns Museiförening, som på ett föredömligt sätt förstår att man kan renovera vagnar till olika tidsepoker. Rent av så djärvt som till olika tidsepoker i samma vagn. Eller som de skriver om XCo15: "Vagnen har två kupéer, en renoverad till originalskick och en till ~1940-utseende." Länk: http://www.ssnj.se/vara-vagnar/


x) I den händelse det var så 2014 då museitåget stod uppställt för att titta på (inte åka med), ber jag om ursäkt. Jag är inte säker på att jag var inne i alla vagnar och tittade. Men spelar roll. Som jag minns det, flyttade man på sin tid lysrörsplatserna i samband med att man gick över till 230 V AC och varmare ljus. Varmvita lysrör på de kallvita lysrörsplatserna är en anakronism, bör man absolut inte ha i ett museitåg, menar jag (om det nu verkligen var så, tänk vad synd att jag inte tog bilder). Däremot kan man alltså tänka sig olika vagnar i museitåget (tunneltåget alltså) renoverade till skilda tidsepoker. Men det är ju en helt annan diskussion, som väl bäst tas i de forumavdelningar där man kanske lämpligast diskuterar aktuella åtgärder för museitåget. Länkförslag: https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... m.php?f=25

C4 på Bussmickes bild har den vita markeringen kvar och har långbalken i samma gröna färg som resten av vagnen, så den bör väl vara målad så någon gång under 1970-talet? Sedan är förstås ändå inte färgen likadan efter 20 års blekning av solen m m.

2225 är mycket riktigt tillbakamålad till grön efter en kort tid som blå.

Det märkliga mischmaschet med blå och gröna vagnar fram och tillbaka var ju typisk under en period i slutet av 1900-talet. När det gäller C4, var det inte så att de som hann renoveras och därmed målas om innan skrotning blev blå, medan de som inte hann med det fördes gröna bortom sista växeln?

Om man tar Bussmickes bild till ett bildbehandlingsprogram, och för ett fyrkantigt fält från vardera av de tre vagnarna intill varandra, så ser man tydligt hur olika de tre gröna nyanserna är.

Eftersom vi ändå varit så pedantiska med färgrymder och annat i den här tråden, så kan det vara värt (för den som tycker det) ytterligare en liten reflexion om färgförändringar över tid.

Om man försöker tidsbestämma tillverkningsår för C12/C13 med inledande siffror 11, så får jag från Vagnhallen fram att de tillverkades under åren 1979-1983 (endast vagnsnr 1100 år 1979).

Om vi utgår ifrån att C4-vagnen målades om under 1970-talet och C12/C13-vagnen tillverkades 1979-1983, har färgen påverkats olika under de ca 15-25 år fram till 1997 då bilden togs? Har påverkan varit större eller mindre, beroende på om vagnen huvudsakligen rullat på gröna linjen (med sin större andel utomhussträckor) jämfört med röda linjen (med större andel tunnelsträckor)? Jag har förstås inget svar på det, men det är en reflexion man kan tillåtas göra.

Ibland kan man ana på taket om vagnen är relativt nymålad eller har rullat ett antal år under periodvis surt regn eller glad sol. Man kan se att de tre vagnarna på Bussmickes bild visar större eller mindre spår av missfärgning på det grå taket. Jämför man även taken i ett bildbehandlingsprogram så tycker jag att de har mindre variationer i färgnyans än vagnssidorna. Men det kanske är lättare att blanda till grått än grönt?

Fortfarande tycker jag att det kan vara värt att överväga ha lite olika färgnyanser i ett tunneltåg som ska verka "realistiskt". Men med "olika färgnyanser" menar jag förstås inte att det ska likna ett lapptäcke eller en trasmatta. Man kan vara lika subtil då man målar i färger som då man målar i ord.

Apropå olika färgnyanser hittade jag ytterligare en intressant bild på en C12:a som tycks ha fått bättringsmålning eller kanske tillfällig kl-tt-rsanering med en avvikande gön kulör, inte den olivgröna som annars var standard på C12 och senare vagntyper. Den avvikande färgen tycker jag ligger ganska nära den klassiska tunnelbanegröna.
http://www.bussmicke.se/Bildgalleri/T-b ... 981121.jpg

Här syns också att C12 mycket riktigt hade två öppningsbara fönster i bakre änden på vänster sida (samma sak gäller C13–C15, av övriga bilder att döma). Vagnen till vänster om C2:an på bilden från Högdalen är alltså sannolikt av någon av typerna C12–C15, inte C6.

Persson skrev:Här syns också att C12 mycket riktigt hade två öppningsbara fönster i bakre änden på vänster sida (samma sak gäller C13–C15, av övriga bilder att döma). Vagnen till vänster om C2:an på bilden från Högdalen är alltså sannolikt av någon av typerna C12–C15, inte C6.

Det är bombsäkert en C12 eller C13. SL-märkena vid dörrarna fanns inte på C6, de fanns iofs på C15 (som fortfarande var gröna 1997) men dessa är ju parkopplade. (C14 är också parkopplade och 1997 var alla blå.)

(C6 har f ö ”aldrig” gått på bana 1. Jo enstaka gånger, men det var liksom inget man slängde in i ett godtyckligt tåg 1997!)

daniel_s skrev:

Persson skrev:Här syns också att C12 mycket riktigt hade två öppningsbara fönster i bakre änden på vänster sida (samma sak gäller C13–C15, av övriga bilder att döma). Vagnen till vänster om C2:an på bilden från Högdalen är alltså sannolikt av någon av typerna C12–C15, inte C6.

Det är bombsäkert en C12 eller C13. SL-märkena vid dörrarna fanns inte på C6, de fanns iofs på C15 (som fortfarande var gröna 1997) men dessa är ju parkopplade. (C14 är också parkopplade och 1997 var alla blå.)

(C6 har f ö ”aldrig” gått på bana 1. Jo enstaka gånger, men det var liksom inget man slängde in i ett godtyckligt tåg 1997!)

Nej precis, det hade varit bra märkligt med en C6:a i detta tåg (och ja, C14/C15 är ju parkopplade, det bortsåg jag från i hastigheten). Bana 1 erbjöd ju hur som helst en ganska intressant vagnpark under sent 90-tal. Jag åkte hyfsat ofta då och minns att C4 ibland dök upp som udda fåglar i tågen. Jag minns också att man i något skede började frångå den typiska sammansättningen med C12/C13 vända ”akter mot akter” och att riktningen på vagnarna ofta kunde te sig ganska slumpmässig. Vet inte om det hade att göra med att tågen inte längre delades i lågtrafik på samma sätt som tidigare och att hytternas riktning inte spelade så stor roll. Ett annat roligt inslag i tågen var förstås de få kvarvarande C2/C3, som jag brukade ta chansen att åka med.

Persson skrev:Bana 1 erbjöd ju hur som helst en ganska intressant vagnpark under sent 90-tal. Jag åkte hyfsat ofta då och minns att C4 ibland dök upp som udda fåglar i tågen. Jag minns också att man i något skede började frångå den typiska sammansättningen med C12/C13 vända ”akter mot akter” och att riktningen på vagnarna ofta kunde te sig ganska slumpmässig. Vet inte om det hade att göra med att tågen inte längre delades i lågtrafik på samma sätt som tidigare och att hytternas riktning inte spelade så stor roll. Ett annat roligt inslag i tågen var förstås de få kvarvarande C2/C3, som jag brukade ta chansen att åka med.

Ja när C4 skulle avvecklas som ledarvagnar fick ett antal C4 och C12 byta plats med varandra. Jag tror att det först var 18 och sedermera 34 vagnar av vardera typen som bytte bana med varandra. C4 gick på bana 1 i princip bara som V2-V3 och V6-V7 och kunde då vara vända hur som helst liksom övriga vagnar i dessa positioner. Däremot var V4 och V5 i princip alltid ”rättvända”. Ledarvagnsförbud blev vanligare under andra halvan av 90-talet och när Siemens-systemets införande närmade sig urartade det fullständigt och kvällskopplingen fick avskaffas under flera år med början någon gång under 1997 (det skulle bli över ett decennium innan ordningen återställdes), under den perioden fick man vara glad om åtminstone två vagnar i tåget fick gå som ledarvagn...

På bana 2 var däremot alla vagnar rättvända även om de hade ledarvagnsförbud och är så än idag, och det är väl motiverat bl a med hänsyn till önskemålet att kunna utrymma vagnarna parvis.