Så infekterad är väl inte frågan? I utredningsalternativet "Spår plus med ytterligare trafik" för Östlig förbindelse (sidan 30) föreslås linjerna Gåshaga–Ropsten–Odenplan–Solna C samt AGA–Ropsten–Gullmarsplan–Älvsjö. Med ett spårvägsnät är det ganska enkelt att undvika parallellkörning. Spårvägar är inte tunnelbanor och borde inte ses som enskilda linjer utan som ett sammanhängande nät. Det här tänket är speciellt tydligt för linje 4 som egentligen består av flera överlappande linjer. En spårvägskonvertering av "linjen" borde även inkludera grenar till Solna, Stora Essingen och Liljeholmen för att möjliggöra ett flexiblare upplägg. I Liljeholmen har spårvägen en uppenbar fördel jämfört med bussar för resor till innerstan. Här har Stockholm mycket att lära med sina många isolerade system.Odd skrev:Hur som helst, om man nu vill kunna öka kapaciteten utan att bygga om själva banan med fler dubbelspår, så är nog det enda sättet att just öka kapaciteten per tåg. Så här i efterhand så kanske man inser att dubbelspår överallt skulle ha varit bästa alternativet, men det är inte det enda alternativet.
Egentligen tycker jag inte det är optimalt att Lidingöbanan går just till Centralen, parallelldrift med befintlig kollektivtrafik är inte optimalt, se bara på sträckan Odenplan-Solna Station där man i onödan bygger två parallella spårsträckningar. Jag tycker det skulle vara bättre att den gick över till Odenplan och till lämplig målpunkt som jag inte vill diskutera här eftersom just den frågan är väldigt infekterad (en lösning som f ö skulle innebära en hopkopplingsmöjlighet till Tvärbanan). Med en sådan variant så kan 60-meters tåg kanske fungera för Lidingöbanans linjeförlängning.
När vi ändå talar om innerstadsspårväg så vill jag även understryka vikten av tillgänglighet. En spårväg mellan Norrmalmstorg och Djurgården är ganska otillgänglig för vanligt folk. Båda platserna är stora målpunkter, men det är inte många som gör resor mellan dem, förutom kanske de som bor där. Därav öknamnet "NK-expressen". Det är inte bra om ett trafikslag associeras med en samhällsklass, och därför är förlängningen till T-Centralen viktig. Då blir spårvägen användbar för allmänheten som reser både till Norrmalmstorg och Djurgården, men inte emellan. För att bygga Östlig förbindelse, vilket många politiker och invånare vill, kommer det att vara politiskt nödvändigt att satsa ungefär lika mycket pengar på kollektivtrafik. En bättre tillfälle för innerstadsvägen finns inte, och då gäller det att utforma den så att så många som möjligt kan ha nytta av den.
(Vändslingan vid Norrmalmstorg skulle kanske kunna användas av en framtida förlängning av "fyran" via Sofia och Slussen. Då täcker spårvägsnätet de viktigaste delarna av alla stomlinjer. Men inga turer österifrån borde vända där.)
