Odenplan
Postat: onsdag 26 oktober 2016 22:36
Stämmer uppgiften ovan att Odenplan redan är utsprängd för fyra spår? Detta var det ursprungliga förslaget men det prutades väl bort vid utförandet?
Hela Sveriges spårvägsajt sedan 1996
https://forum.sparvagssallskapet.se/
Kan ju göra ett försök iaf att föreslå en "lösning".TKO skrev:Det är ju bra att Ban/Trafikverket tänker framtidssäkert, men frågan är hur mycket detta skall styra en eventuell ombyggnad i Årstaberg? Jag tror det kommer att dröja mycket länge innan t ex Södra station byggs om så att fjärrtågen leds in på de gamla godstågsspåren...Ute och åker skrev: KLIPP
Återstår Årstaberg. Där har man bara EN plattform. Ska man få den där något utökade kapaciteten för framtida pendeltåg, så måste förstås ALLA stationer ha 4 spår och flera plattformar, annars får man en "getingmidja" på "flaskhalsen".
Alltså måste man hålla det yttre uppspåret i reserv för en eventuell (mer troligt sannolik) utanförliggande pendeltågsplattform i framtiden.
KLIPP
Men om detta nu är en del i Trafikverkets oomkullrunkeliga framtidsbild så får till och med jag acceptera detta, och försöka hitta lösningar som är tillräckligt goda utan att kräva en breddad pendeltågsplattform!
KLIPP
Även om man prutade i utförandet så prutade man inte bort MÖJLIGHETEN att i ett senare skede utan alltför stora komplikationer utöka till 4 pendeltågsspår vid station Odenplan. Men ska det vara någon mening med det så får man som sagt inte pruta bort MÖJLIGHETEN till 4 pendeltågsspår utan alltför stora komplikationer vid station Årstaberg heller. Även om det kan dröja, som nämndes tidigare. Men det kan ju också bli så att det dröjer mindre än man anar nu.Karlaplan 1948 skrev:Stämmer uppgiften ovan att Odenplan redan är utsprängd för fyra spår? Detta var det ursprungliga förslaget men det prutades väl bort vid utförandet?
Okej! Men då har jag ett förslag på 2 etapper för en årstabergsstation med 4 spår och 2 plattformar. Min lösning baseras på att man bygger en ny plattform på det yttre uppspåret så som du har nämnt, men att man därefter bygger ytterligare ett spår norr om det. På så sätt används dagens plattform för södergående tåg, medan den nya norra plattformen används för norrgående tåg. Dessa arbeten kan påbörjas när citybanan är klar, kanske paralellt med omläggningen av fjärrtågsspåren vid Stockholms södra?Ute och åker skrev:Då svarar jag på det. OBS! Ingen spekulation utan jag VET! Svaret på första frågan är NEJ, svaret på andra frågan är JA.ADDE skrev:En tanke gällande Årstabergs smala plattform.
När fjärrtågen väl har letts över till den gamla Årstabron, finns då inget utrymme att bredda plattformen så pendeltåget stannar vid plattform på det spår som idag är det yttre uppspåret?
Någon form av omläggning borde ju gå att göra, eller ska det spåret ha andra uppgifter?
Kan väl försöka motivera svaret också. Trafikverket anser att man får NÅGOT högre kapacitet med 4 spår (2 eller flera plattformar) på pendeltågsstationerna än med endast 2 spår och 1 plattform,, vilket man har tagit höjd för I FRAMTIDEN. Stockholm City får det från början, Odenplan får 2 spår från början men har tunnlar utsprängt för 4 spår. Stockholm Södra har redan 6 spår (2 plattformar) även om 2 av spåren döljs bakom en vägg och annat i vägen som måste tas bort om man ska köra fjärrtåg där. Älvsjö har redan en massa spår och 2 plattformar så där räcker det också till.
Återstår Årstaberg. Där har man bara EN plattform. Ska man få den där något utökade kapaciteten för framtida pendeltåg, så måste förstås ALLA stationer ha 4 spår och flera plattformar, annars får man en "getingmidja" på "flaskhalsen".
Alltså måste man hålla det yttre uppspåret i reserv för en eventuell (mer troligt sannolik) utanförliggande pendeltågsplattform i framtiden. Visst, det blir samma något bökiga variant som i Älvsjö med 2 olika plattformar för norrgående pendeltåg, men man kan i alla fall med en sådan lösning garanterat öka kapaciteten till 4 spår på alla pendeltågsstationer då!
Vad gäller ytterligare ett södergående pendeltågsspår (och plattform) vid Årstaberg och när/var/hur den skulle byggas har jag tyvärr ingen information om, utan får i så fall spekulera, vilket jag avstår i detta fall! Jag konstaterar dock att det finns gräs, sly och annat skräp på några meters bredd öster om det nuvarande yttre nedspåret. Hur sistnämnda mening ska tolkas står dessvärre skrivet i stjärnorna!
Det är också en variant.ADDE skrev:Okej! Men då har jag ett förslag på 2 etapper för en årstabergsstation med 4 spår och 2 plattformar. Min lösning baseras på att man bygger en ny plattform på det yttre uppspåret så som du har nämnt, men att man därefter bygger ytterligare ett spår norr om det. På så sätt används dagens plattform för södergående tåg, medan den nya norra plattformen används för norrgående tåg. Dessa arbeten kan påbörjas när citybanan är klar, kanske paralellt med omläggningen av fjärrtågsspåren vid Stockholms södra?Ute och åker skrev:Återstår Årstaberg. Där har man bara EN plattform. Ska man få den där något utökade kapaciteten för framtida pendeltåg, så måste förstås ALLA stationer ha 4 spår och flera plattformar, annars får man en "getingmidja" på "flaskhalsen".
Alltså måste man hålla det yttre uppspåret i reserv för en eventuell (mer troligt sannolik) utanförliggande pendeltågsplattform i framtiden. Visst, det blir samma något bökiga variant som i Älvsjö med 2 olika plattformar för norrgående pendeltåg, men man kan i alla fall med en sådan lösning garanterat öka kapaciteten till 4 spår på alla pendeltågsstationer då!
Vad gäller ytterligare ett södergående pendeltågsspår (och plattform) vid Årstaberg och när/var/hur den skulle byggas har jag tyvärr ingen information om, utan får i så fall spekulera, vilket jag avstår i detta fall! Jag konstaterar dock att det finns gräs, sly och annat skräp på några meters bredd öster om det nuvarande yttre nedspåret. Hur sistnämnda mening ska tolkas står dessvärre skrivet i stjärnorna!
Jo.Inge skrev:Om man lägger ner Älvsjö godsbangård finns det spår så det räcker. Det är ju redan sex idag.
Fyrspårsstationer gör att man kan tillåta sig längre uppehåll. Då kan man även tillåta sig tvåvåningståg. Det ökar kapaciteten. Man kan också köra något tätare.
TKO började tråden med mitt förslag att man sänker tvärbanan och ger den en mittenplattform med trappor på östra och västra sidan av järnvägen för att separera gångflöden till och från pendeln. Sedan får man till planfri korsning för bussar ovan tvärbanan, så dagens busslösning kan förbättras. Fast någon tydlig idé om bättre busslösning har jag inte än. Man vill väl dessutom ha mer av en exploateringsplan runt Svärdlångsplan för att försvara de stora kostnaderna att bygga om.GustavS skrev:Med svagheter jag såg redan då:
1. Tvärbanans östergående sida har fortsatt att alla som ska på/av måste korsa TvB spåren (dvs ej planskilda gångbanor).
2. exakt detta upplägg gör att norra pendelentrén kanske behöver två spärrlinjer. Lägga gången från TvB på sidan istället för mellan perrongerna?
Nu har vi ju redan lösningen med fyra plattformsspår på en tvåspårig bana vid centralen, och kan/verkar väl få det vid södra, och det pratas om förberedelser vid Odenplan. I princip är det väl inte fel att även ha så vid Årstaberg, även om nyttan kanske inte är så hög. Det är ju just nyttan som är den intressanta frågan.Ute och åker skrev:Men... att ha fyra spår med plattformar vid alla stationer och två spår mellan stationerna, ökar väl kapaciteten bara marginellt jämfört med två spår med plattformar på stationerna? Och ärligt talat, så är det väl inte en speciellt vanlig lösning världen över för att öka kapaciteten? För pendeltåg/tunnelbanor/lokalbanor, är bäst att jag tillägger för ordningens skull! Man brukar väl hellre vilja bygga två helt nya spår hela sträckan även mellan stationerna för att få en rejäl kapacitetsökning? Och i så fall är det väl mer näraliggande och önskvärt att närmare studera en ny "Västbana" över Kungsholmen-Liljeholmen för pendeltåg (och eventuellt regionaltåg), som det ju står mycket om nu i intilliggande trådar?
Ute och åker skrev:Däremot kvarstår problemet med att den nuvarande enda plattformen vid Årstaberg är fortsatt trång! Den är så trång så man kan inte ha trapporna mellan biljetthall och plattform bredvid de nuvarande endast två rulltrapporna, utan man får förskjuta dem i längsled längre bort bredvid hissen. Trots att eftersom uppgången ligger i änden av plattformen så kan hela bredden mellan spåren utnyttjas för uppgångsändamål! Vilken den förstås inte kan av naturliga skäl för uppgångar som läggs en bit in på plattformen. Trängseln som uppstår på denna enda smala plattform och vid dess också smala och trånga uppgång, skulle behöva åtgärdas långt, långt före man ens börjar tänka på att bygga fyrspårsstationer för pendeltågen! Helst närmare i tiden än snart!
En lösning på både trängsel och att det blir än trängre om det byggs trappor och liknande skulle kunna vara att helt enkelt besluta att det nuvarande norrspåret inte längre används för pendeltåg och bygga en ny plattform vid dagens norrgående fjärrspår och ha befintlig plattform endast för ett södergående spår och den nya plattformen endast för ett norrgående spår. Det ökar inte kapaciteten men löser trängseln och gör det möjligt att få klart smidigare byten.Ute och åker skrev:Skulle man få för sig att bygga en mer näraliggande uppgång från tvärbaneplattformarna måste man genombryta den nuvarande plattformen på flera ställen (förmodligen minst 4) för att få plats. För att få ett hum om hur det kan se ut, kan man studera nuvarande nedre plattformen för grön/röd tunnelbanelinje vid T-Centralen, eller hur plattformen vid tunnelbanestation Odenplan numera är genombruten på flera ställen med rulltrappor och hissar i längsled. Hur man rent tekniskt ska koppla ihop alla sådana förbindelser med tvärbanans i förhållande till pendeltågsplattformen vinkelräta plattformar, återstår att visa! Önsketänkande löser sällan reella problem!
Frågan är väl då om det är okej att bygga en gångväg som inte betraktas som utrymningsväg? Enda orsaken till akut utrymningsbehov som jag kan komma på är väl något problem med godståg med farligt gods, eller att någon galning får frispel på plattformen eller liknande. Idag finns det mig veterligen bara en reguljär utgång och i absolut nödfall torde spårområdena kunna agera nödutgång.BSB101 skrev:Då en ingång/utgång även får betraktas som en utrymningsväg går det inte att bygga hur smalt som helst. Det är heller inte önskvärt med köbildning på plattformen så att bygga en smal trappa är bara dumsålt. Hur lätt eller svårt det är att lägg om GC-vägen går det att få ett uppfattning om genom ett platsbesök eller genom att studera valfri karttjänst.
Uppgångar här och var på de ställen där det passar att ansluta?Christian Spår skrev:Om det blir av att bygga en tunnelbana mellan fridhemsplan och liljeholmen som sedan fortsätter förbi årstaberg mot årstafältet och västberga, hur skulle ni integrera den?
De tyckte väl att det vore bra om man kunde cykla eller gå upp på viadukten i stället för att klättra. Om du tittar på gatubilden också så ser du att det är en anlagd backe som utjämnar höjdskillnaden.M_M skrev:Det syns ju för övrigt på ett flygfoto att det var "för dyrt" att liksom "göra färdigt" gång&cykelbron som idag korsar motorvägen men inte den fyrfiliga lokalvägen och Tvärbanan. Inte nog med att den inte "blev klar", det verkar vara en rätt tvär nittograderssväng mitt på dessutom.
På något märkligt sätt lyckas fotgängarna ta sig upp till pendeltågsspårens plattformar, så att övervinna höjdskillnaden för dem är knappast svårt. Utrymmet till höger om pendeltågstationen norr om Tvärbanan är stort nog att rymma ramper som fungerar både för cyklister och t.ex. rörelsehindrades hjälpmedel.daniel_s skrev:De tyckte väl att det vore bra om man kunde cykla eller gå upp på viadukten i stället för att klättra. Om du tittar på gatubilden också så ser du att det är en anlagd backe som utjämnar höjdskillnaden.M_M skrev:Det syns ju för övrigt på ett flygfoto att det var "för dyrt" att liksom "göra färdigt" gång&cykelbron som idag korsar motorvägen men inte den fyrfiliga lokalvägen och Tvärbanan. Inte nog med att den inte "blev klar", det verkar vara en rätt tvär nittograderssväng mitt på dessutom.
Jo, fast nu klagade du ju på nittiograderssvängen och då förklarade jag den.M_M skrev:På något märkligt sätt lyckas fotgängarna ta sig upp till pendeltågsspårens plattformar, så att övervinna höjdskillnaden för dem är knappast svårt. Utrymmet till höger om pendeltågstationen norr om Tvärbanan är stort nog att rymma ramper som fungerar både för cyklister och t.ex. rörelsehindrades hjälpmedel.daniel_s skrev:De tyckte väl att det vore bra om man kunde cykla eller gå upp på viadukten i stället för att klättra. Om du tittar på gatubilden också så ser du att det är en anlagd backe som utjämnar höjdskillnaden.M_M skrev:Det syns ju för övrigt på ett flygfoto att det var "för dyrt" att liksom "göra färdigt" gång&cykelbron som idag korsar motorvägen men inte den fyrfiliga lokalvägen och Tvärbanan. Inte nog med att den inte "blev klar", det verkar vara en rätt tvär nittograderssväng mitt på dessutom.
Om ni menar den viadukten som går över väg 75 och går mellan Årstabergsvägen och Transportvägen så byggdes den långt efter spårvägen. Det huvudsakliga skälet till att den byggdes (eller snarare monterades upp) var att det var många som använde godsspårets bro för att ta sig den här vägen. Ett bidragande skäl till att den blev av var att de hade en bro över från något annat ställe (kommer inte ihåg var den fanns innan). Det gör att jag tror att den monterades upp efter att pendeltågsstationen öppnade, men det är jag inte lika säker på.daniel_s skrev:Jo, fast nu klagade du ju på nittiograderssvängen och då förklarade jag den.M_M skrev:På något märkligt sätt lyckas fotgängarna ta sig upp till pendeltågsspårens plattformar, så att övervinna höjdskillnaden för dem är knappast svårt. Utrymmet till höger om pendeltågstationen norr om Tvärbanan är stort nog att rymma ramper som fungerar både för cyklister och t.ex. rörelsehindrades hjälpmedel.daniel_s skrev:De tyckte väl att det vore bra om man kunde cykla eller gå upp på viadukten i stället för att klättra. Om du tittar på gatubilden också så ser du att det är en anlagd backe som utjämnar höjdskillnaden.
Nu är jag lite osäker, men jag tror inte att spårvägen fanns när den där viadukten byggdes.
Förutom spårinfrastrukturen är kapaciteten, flödena och bytestiderna för resenärerna i bytespunkterna intressanta att arbeta vidare med. Eftersom resenärerna värderar bytestid så negativt finns det samhällsekonomiska vinster att hämta i att skapa effektivare bytespunkter. Ett sådant exempel är Årstaberg där pendeltågsplattformen är smal, resenärsutrymmena på stationen är små och flödena mellan trafikslagen är onödigt långa och i vissa fall innebär trafiksäkerhetsrisker. Trängseln och fördelningen av resenärer i tågen styrs till stor del av hur stationsentréer och förbindelsegångar ser ut. Även om pendeltågssystemet är relativt gynnsamt ur den här aspekten kan det finnas optimeringspotential inom det här området.
En annan intressant sak just med Årstaberg är att jag upplever vänthallen som väldigt högljudd. Om detta beror på att rulltrapporna är högljudda eller att vänthallens utformnings försträcker rulltrappaljuden låter jag vara osagt. Det får nog dock både en och annan att hellre vänta ute på plattformen än inne i vänthallen vilket leder till dåligt kapacitetsnyttjande.Christian Spår skrev:Här är en " intressant passus om de undermåliga bytesförhållandena vid Årstaberg" i http://www.sll.se/Global/Politik/Politi ... apport.pdf som TKO hittade.
Förutom spårinfrastrukturen är kapaciteten, flödena och bytestiderna för resenärerna i bytespunkterna intressanta att arbeta vidare med. Eftersom resenärerna värderar bytestid så negativt finns det samhällsekonomiska vinster att hämta i att skapa effektivare bytespunkter. Ett sådant exempel är Årstaberg där pendeltågsplattformen är smal, resenärsutrymmena på stationen är små och flödena mellan trafikslagen är onödigt långa och i vissa fall innebär trafiksäkerhetsrisker. Trängseln och fördelningen av resenärer i tågen styrs till stor del av hur stationsentréer och förbindelsegångar ser ut. Även om pendeltågssystemet är relativt gynnsamt ur den här aspekten kan det finnas optimeringspotential inom det här området.