ADDE skrev:Men jag tänkte också om det fanns privata initiativ? Lidingöbanorna var privata spårvägslinjer som gick in i SS-nätet mot Humlegården, och jag har hört om ett initiativ av en avgrening av saltsjöbanan mot Värmdölandet, som inte blev av...
Jodå ADDE!
Visst fanns det ett tämligen välkänt privat initiativ som med början år 1903 hölls vid liv i flera år; "
Wermdö Järnvägsaktiebolag" att medelst en avgrening från Saltsjöbanan vid Järla station dra en
"elektrisk spårväg" till Ålstäket med "följande anhalter"; Ektorp, Skuru, Björknäs, Lännersta, Boo, Gustafsvik, Perstorp, Eriksvik, Kil, Snickartorp, Bölemosse (
), Gustafsberg, Sofielund, Mörtnäs och Ålstäket.
En artikel om detta publicerades i "
Världens Bästa MfSS" i nr 6 & 7 år 1960.
Man tog in en hel del pengar vid en första aktieemission och inför nästa "finansieringsrunda" byggde man faktiskt en stump spår strax efter Ålstäket (varför kommer jag plötsligt att tänka på SL/Trafikförvaltningen som byggt en "stump provspår" för Spårväg City linje 8 på Lindarängsvägen....??
).
När jag flyttade ut permanent i spenaten här ute för 34 år sedan kunde man fortfarande urskilja banvallen.
Lite kul är att busshållplatsen efter Ålstäket fortfarande heter "
Viks Central" där avsikten var bygga en elegant stationsanläggning inför planerna att dra banan vidare till Nornäs.
Man t.o.m. beställde och "
utbetalade betydande förskottsbelopp" för vagnar från "
Förenade Elektriska Aktiebolaget" (nuvarande ASEA/ABB) samt en "kraftstation" från "
Ingenjörsfirman Fritz Egnell" (som faktiskt fortfarande finns kvar med Christer
Fritz Oscar
Egnell som VD).
Nåväl, finansieringen av detta tämligen omfattande bygge med järnvägsbro över Skurusundet sprack trots att berörda kommuner tog lån för att bli stora aktieägare. En karusell av rättsliga förhandlingar inklusive skiljenämndsförfarande höll på i flera år. Stackars dåvarande Boo kommun höll på i 40 år (!) att amortera på sitt lån.
Lite kul är att detta havererade projekt nu 113 år senare åter dykt upp i tidningsspalterna. "Värmdö-Posten" (som i jämförelse med andra "gratistidningar" håller en överraskande högt klass) hade för ett tag sedan en stor artikel om järnvägen.
Själva "Ålstäket" är i själva verket en stor sand- och rullstensås. De "järnvägsrester" man har hittat i form av räls från en "
Décauvillebana" är det transportsystem som anlades för att år 1905 börja frakta ballastmateriel till den ovannämnda stumpen spårväg.
- Skanska vill bygga ytterligare 140 lägenheter vid Ålstäket. Men efter kalavverkningen har bygget stött på patrull.
Lämningar som kan vara rester från en gammal järnväg
- Värmdö Skeppslags fornminnesförening känner väl till området. Ordförande Lasse Dahlberg och ledamoten Stefan Hamilton berättar att i slutet på 1800-talet byggdes en décauvillebana, en järnväg. Järnvägen användes för att frakta sand från sand- och grustäkten ner till järnvägsbryggan
- När man skulle bygga järnväg till Viks central tog man också emot material vid bryggan vid Ålstäket, säger Stefan Hamilton.
Apropå absolut ingenting, men i dåtidens "Forum", d.v.s. de dagliga tidningarna existerade redan då "Messerschmittar" som på ett tämligen arrogant sätt sågade alla andra förslag till förmån för sina egna geniala skrivbordsprodukter. Exempelvis en herr K.L. Smith (som i alla fall hade kurage nog att framträda med sitt namn) inkom den 3 februari 1906 med en klagoskrift till kommunalstämman i Boo Socken;
- Först vill jag försvara mig mot beskyllningar att ha varit motståndare till föreliggande Jernvägsförslag, så länge det höll sig inom det tillbörligas gränser, var jag det ej, och jag har alltjämt varit villig att lämna uppriktiga råd, hvem var det till exempel som öppnade vederbörandes ögon för det listiga erbjudande att få bygga banan fram till Henriksdals station?
- Jag kunde äfven bära det tydliga förakt, ända tills vederbörande visade att de ej hade något emot att taga samma föraktade människors penningar för att använda till egen fördel
- Förra våren kunde jag konstatera att det föreliggande förslaget till Skurubro visade att det ej utarbetats av någon byggnadskunnig. Tanken att Staten skulle vara villig att bidraga till ett sådant fuskverk är ganska naiv, det är ej artigt hvarken mot Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen eller mot den penningbeviljande myndigheten
Rätt intressant att "
allt går igen"!
Vänliga Vinkningar / Lena
