Kapaciteten på Lidingöbanan...

[twr]

Når man bruker mange hundre millioner på å oppruste Lidingöbanan så er det helt uforståelig at man ikke bygde dobbelspor med det samme. Da hadde man fått en funksjonell bane der man kan kjøre med den frekvensen man vil. Broen hadde også en gang dobbeltspor, men der er det ene sporet blitt borte. Oslos siste enkeltspor var 50 m på Sæter. Der brukte man et stort millionbeløp for å bygge 50 meter dobbeltspor. Man måtte rive et hus og bygge en ny bro, men det tok man seg råd til fordi man ikke ville ha enkeltspor.

Det som begränsar kapaciteten på Lidingöbanan är inte primärt enkelspåren utan antalet vagnar som finns att köra med, samt kapaciteten i vagnhallen. Mer dubbelspår skulle göra livet lättare för trafikledaren men det blir ingen besparing. I och för sig är de nya dubbelspåren anlagda där det var billigt att anlägga dubbelspår snarare än där det behövs dubbelspår, men det spelar ingen större roll med nuvarande förhållanden i övrigt.

Vad har du för belägg för den uppfattningen? Var anser du att dubbelspåren skulle ha behövts?

[Nils Carl Aspenberg]

Hele Lidingøbanan burde hatt dobbeltspor. Det er en tanke for fremtiden. Stockholmsregionen har en meget sterk befolkningsvekst, og det vil også føre til en sterk vekst også på Lidingø. Ekebergbanen i Oslo kjører med 5-minutters intervall. I "gamle dager" gikk det en enkelvogn hvert 20. minutt. Langs Ekebergbanen var det mange store gamle villaer fra da banen åpnet i 1917. En del villaer er blitt revet for å gi plass til blokker. Andre villatomter har fått flere nye hus i tillegg til det opprinnelige. Lidingø har mye plass og der vil folketallet stige sterkt.

[dr Cassandra Nojdh]

Når man bruker mange hundre millioner på å oppruste Lidingöbanan så er det helt uforståelig at man ikke bygde dobbelspor med det samme. Da hadde man fått en funksjonell bane der man kan kjøre med den frekvensen man vil. Broen hadde også en gang dobbeltspor, men der er det ene sporet blitt borte. Oslos siste enkeltspor var 50 m på Sæter. Der brukte man et stort millionbeløp for å bygge 50 meter dobbeltspor. Man måtte rive et hus og bygge en ny bro, men det tok man seg råd til fordi man ikke ville ha enkeltspor.

Det som begränsar kapaciteten på Lidingöbanan är inte primärt enkelspåren utan antalet vagnar som finns att köra med, samt kapaciteten i vagnhallen. Mer dubbelspår skulle göra livet lättare för trafikledaren men det blir ingen besparing. I och för sig är de nya dubbelspåren anlagda där det var billigt att anlägga dubbelspår snarare än där det behövs dubbelspår, men det spelar ingen större roll med nuvarande förhållanden i övrigt.

Vad har du för belägg för den uppfattningen? Var anser du att dubbelspåren skulle ha behövts?

Det är enligt min mening på de längsta enkelspårssträckorna som man skulle ha behövt bygga ut. Skärsätra-Högberga och Käppala-Brevik. På den förstnämnda sträckan har man ju kortat av enkelspåret lite genom att bygga ut upp till Kottla, men jag tvivlar på att det ger några avgörande effekter. Högberga-Brevik är enkel att bygga ut, där snålade man ju som vi redan tidigare konstaterat bort en viktig utbyggnad.

Om vi tittar på kvarvarande enkelspårssträckor så är sträckan Baggeby-Torsvik (ja, jag vet att den numera är dubbelspårig ned till Baggeby Gårds väg men den borde ha dragits ända ned till försignal 151 ungefär) ) besvärlig när den passerar nedanför Millesgården, där måste man antingen spränga sig in i berget (tvivlar på att det går att få tillräcklig bergtäckning) eller fylla ut i Värtan (svårt med tanke på rasrisken). Aga-Skärsätra har tillgång till väldigt lite mark och det kan bli fråga om markinlösen och/eller flytt av S. Kungsvägen. Käppala-Brevik kräver omfattande schaktningsarbeten för att bredda banvallen.

[daniel_s]

Når man bruker mange hundre millioner på å oppruste Lidingöbanan så er det helt uforståelig at man ikke bygde dobbelspor med det samme. Da hadde man fått en funksjonell bane der man kan kjøre med den frekvensen man vil. Broen hadde også en gang dobbeltspor, men der er det ene sporet blitt borte. Oslos siste enkeltspor var 50 m på Sæter. Der brukte man et stort millionbeløp for å bygge 50 meter dobbeltspor. Man måtte rive et hus og bygge en ny bro, men det tok man seg råd til fordi man ikke ville ha enkeltspor.

Det som begränsar kapaciteten på Lidingöbanan är inte primärt enkelspåren utan antalet vagnar som finns att köra med, samt kapaciteten i vagnhallen. Mer dubbelspår skulle göra livet lättare för trafikledaren men det blir ingen besparing. I och för sig är de nya dubbelspåren anlagda där det var billigt att anlägga dubbelspår snarare än där det behövs dubbelspår, men det spelar ingen större roll med nuvarande förhållanden i övrigt.

Vad har du för belägg för den uppfattningen? Var anser du att dubbelspåren skulle ha behövts?

På en grafisk tidtabell är det lätt att se var mötena vill lägga sig vid 10-minuterstrafik. Ska man köra oftare så blir det en lite annan historia, fast jag skulle ju förstås hellre börja med att förlänga tågen.

[Lennart Petersen]

Hele Lidingøbanan burde hatt dobbeltspor. Det er en tanke for fremtiden. Stockholmsregionen har en meget sterk befolkningsvekst, og det vil også føre til en sterk vekst også på Lidingø. Ekebergbanen i Oslo kjører med 5-minutters intervall. I "gamle dager" gikk det en enkelvogn hvert 20. minutt. Langs Ekebergbanen var det mange store gamle villaer fra da banen åpnet i 1917. En del villaer er blitt revet for å gi plass til blokker. Andre villatomter har fått flere nye hus i tillegg til det opprinnelige. Lidingø har mye plass og der vil folketallet stige sterkt.

Av vilken anledning skulle Stockholmsregionens tillväxt , vilket i sig är troligt, med någon automatik leda till "sterk vekst" också på Lidingö.
Vilka stora omfattande bostadsprojekt har du på Lidingö ??
Dubbelspår är alltid önskvärt av den som är trafikledare men dessvärre är det så att det kostar pengar, mycket stora pengar.
Som skattebetalare i Stockholm tycker jag nog man ska vara försiktig med hur man bygger ut och prioritera där det gör mest nytta.

[Nils Carl Aspenberg]

Jeg personlig har ingen boligprosjekter på Lidingö. Men i en region i sterk vekst er det lite trolig at et lite område kan holdes utenfor selv om de som bor der ønsker det. Lidingö har litt til felles med Bærum. Begge er kommuner for de rike og vellykkede. Bærum ønsker ikke å ha fortetting, men ønsker å bevare villaområdene som de er. Men i Bærum kommer stadig nye utbyggere som kjøper villaer og bygger tettere. Det er pengene som rår og det er en utvikling som er svår å holde igjen.

[Lennart Petersen]

Jeg personlig har ingen boligprosjekter på Lidingö. Men i en region i sterk vekst er det lite trolig at et lite område kan holdes utenfor selv om de som bor der ønsker det. Lidingö har litt til felles med Bærum. Begge er kommuner for de rike og vellykkede. Bærum ønsker ikke å ha fortetting, men ønsker å bevare villaområdene som de er. Men i Bærum kommer stadig nye utbyggere som kjøper villaer og bygger tettere. Det er pengene som rår og det er en utvikling som er svår å holde igjen.

Titta nu på Lidingö så går det kanske an att beakta att just sträckan längs Lidingöbanan är det mest bebyggda på Lidingö och det i stor utsträckning med flerfamiljshus.
Ska man ta sig till med att bygga på Lidingö så blir det nog på andra ställen.
Och vi har kommunalt självstyre här som fastställer detaljplanerna för bebyggelse och beviljar eller avslår byggnadslov.
Vad man gör i Baerum eller någon annanstans i världen är rätt ointressant i samband med Lidingöbanan.

[Nils Carl Aspenberg]

Hvis man ser på et kart over Lidingö, så er det mange ledige områder langs banen, selv om det er mange flere ledige tomter andre steder i kommunen. At disse ledige tomtene kommer til å bli bebygd i fremtiden er jeg ganske sikker på. Kommunen kan holde igjen, men neppe i all fremtid. Sentrale deler av Cairo har 100 ganger flere innbyggere pr. kvadratkm enn Lidingö, så øen har fortsatt god plass. Men så lenge det er så stort press på Stockholm, så vil også Lidingö få sin andel. Jeg undrer fortsatt på hvorfor man ikke bygde dobbeltspor.

[dr Cassandra Nojdh]

På en grafisk tidtabell är det lätt att se var mötena vill lägga sig vid 10-minuterstrafik. Ska man köra oftare så blir det en lite annan historia, fast jag skulle ju förstås hellre börja med att förlänga tågen.

Rätt! Däremot måste signalsystemet, som framhållits på annan plats, projekteras om en del vid vissa hållplatser, annars kan man inte få inte 60 m-tåg vid plattformarna.

[twr]

I och för sig är de nya dubbelspåren anlagda där det var billigt att anlägga dubbelspår snarare än där det behövs dubbelspår, men det spelar ingen större roll med nuvarande förhållanden i övrigt.

Vad har du för belägg för den uppfattningen? Var anser du att dubbelspåren skulle ha behövts?

På en grafisk tidtabell är det lätt att se var mötena vill lägga sig vid 10-minuterstrafik. Ska man köra oftare så blir det en lite annan historia, fast jag skulle ju förstås hellre börja med att förlänga tågen.

Det beror ju på hur långa vändtiderna är. Kan du inte berätta vilka sträckor det är du syftar på?

[dr Cassandra Nojdh]

Cassandra har rätt om att det är kostsamt och onödigt med längre vagnar på 12:an men....men....är inte A32 och A34 lika långa?

Nu är det jag som får be herr Gädda om ursäkt. Det stod ju tydligt "A32 till Lidingo och A34 till Nockebybananan" men man läser som man tycker, t.ex. "A32 till Lidingö och A36 till Nockebybanan", men det var ju Odd som föreslog det. Men jag dissar ändå förslaget. A34 är för liten och för trång (även i sin nuvarande tillämpning på Spårväg City) för Nockebybanan. Det skulle bli ett -la liv om man ersatte A32 med A34 där. Ska då Spårväg City få A36-orna från Lidingö? Jag tycker inte att detta triangeldrama låter så lovande.

Tilläggas kan att A34-orna ju är leasade, och att leasingavtalet löper ut om knappt två år. Trafikförvaltningen har av allt att döma
(se vidare http://www.sll.se/Global/Politik/Politi ... D-2017.pdf sid. 12) inte för avsikt att köpa in dessa vagnar, utan istället ersätta dem med nyanskaffade A35-or. Oavsett vad man tycker om det kommer A34-orna i så fall inte längre att vara tillgängliga i Stockholm. En gissning är att leasinggivaren erbjuder Norrköping vagnarna till ett bra pris. Det är väl egentligen bara att riva bort strajpningen.

[Lennart Petersen]

Hvis man ser på et kart over Lidingö, så er det mange ledige områder langs banen, selv om det er mange flere ledige tomter andre steder i kommunen. At disse ledige tomtene kommer til å bli bebygd i fremtiden er jeg ganske sikker på. Kommunen kan holde igjen, men neppe i all fremtid. Sentrale deler av Cairo har 100 ganger flere innbyggere pr. kvadratkm enn Lidingö, så øen har fortsatt god plass. Men så lenge det er så stort press på Stockholm, så vil også Lidingö få sin andel. Jeg undrer fortsatt på hvorfor man ikke bygde dobbeltspor.

Nu blir det allt fler absurda jämförelser. Jo jag har varit i Kairo och tror inte det är något föredöme för stadsplanering.
Och du undrar varför man inte byggde dubbelspår, det beror helt enkelt på att det inte behövdes dubbelspår och det kostar för mycket.
Så enkelt är det, jag är med och betalar för det här och önskar faktiskt att man prioriterar rätt.
Den dag trafiken ökar , när du på något sätt fått igenom ditt byggande eller av annan anledning så finns inga hinder att man kompletterar med utbyggnad av dubbelspår på lämpliga ställen. Kommer vi upp i Kairos täthet på Lidingö så är det med viss självklarhet utbyggd tunnelbana som är att föredra.
Och det är Lidingöborna som bestämmer över hur deras ö ska gestalta sig, det tillkommer inte dig och inte mig heller för den delen eftersom jag inte är mantalsskriven där.

[Nils Carl Aspenberg]

Da må man bygge om banen en gang til med nye hundrevis av millioner. Det beste hadde vært å gjort banen moderne med en gang. Det er ikke mitt problem.

[Lennart Petersen]

Da må man bygge om banen en gang til med nye hundrevis av millioner. Det beste hadde vært å gjort banen moderne med en gang. Det er ikke mitt problem.

Nej man behöver inte bygga om utan man kompletterar med att bygga ut mer dubbelspår där det behövs.
Och som redan nämnts så finns en avsevärd potential för mer kapacitet i längre tåg

[daniel_s]

Det beror ju på hur långa vändtiderna är. Kan du inte berätta vilka sträckor det är du syftar på?

Förlåt, jag trodde att det hade framgått redan. Det är Kottla och Käppala som ligger lite för långt ifrån varandra, så att säga.

[BSB101]

Ska man ta sig till med att bygga på Lidingö så blir det nog på andra ställen.
Och vi har kommunalt självstyre här som fastställer detaljplanerna för bebyggelse och beviljar eller avslår byggnadslov.

Kommunerna må ha självstyre och planmonopol. Gällande villaområden finns det dock gått om områden i många kommuner med generösa planer som tillåter bebyggelse av flerbostadshus på två till tre våningar (oftast med indragen översta våning). Om någon vill bygga ett flerbostadshus med tre våningar på en sådan fastighet kan kommunen inte neka bygglov. Nu vet jag inte hur vanligt det är med denna typ av områden på Lidingö men det förekommer säkert.

[Lennart Petersen]

Ska man ta sig till med att bygga på Lidingö så blir det nog på andra ställen.
Och vi har kommunalt självstyre här som fastställer detaljplanerna för bebyggelse och beviljar eller avslår byggnadslov.

Kommunerna må ha självstyre och planmonopol. Gällande villaområden finns det dock gått om områden i många kommuner med generösa planer som tillåter bebyggelse av flerbostadshus på två till tre våningar (oftast med indragen översta våning). Om någon vill bygga ett flerbostadshus med tre våningar på en sådan fastighet kan kommunen inte neka bygglov. Nu vet jag inte hur vanligt det är med denna typ av områden på Lidingö men det förekommer säkert.

Men oavsett det så är det fortfarande kommunen som har planmonopol och fastställer vilka regler som gäller för byggande.

[BSB101]

Ska man ta sig till med att bygga på Lidingö så blir det nog på andra ställen.
Och vi har kommunalt självstyre här som fastställer detaljplanerna för bebyggelse och beviljar eller avslår byggnadslov.

Kommunerna må ha självstyre och planmonopol. Gällande villaområden finns det dock gått om områden i många kommuner med generösa planer som tillåter bebyggelse av flerbostadshus på två till tre våningar (oftast med indragen översta våning). Om någon vill bygga ett flerbostadshus med tre våningar på en sådan fastighet kan kommunen inte neka bygglov. Nu vet jag inte hur vanligt det är med denna typ av områden på Lidingö men det förekommer säkert.

Men oavsett det så är det fortfarande kommunen som har planmonopol och fastställer vilka regler som gäller för byggande.

Jag har aldrig påstått något annat och planmonopolet nämner jag till och med. Kommunen kan dock inte neka bygglov som följer gällande plan och gamla planer är oftast generösa. Detta har både en och annan villaägare fått känna på. Med andra ord finns det oftast möjlighet att förtäta i äldre villaområden oavsett vad kommunen eller andra tycker.

[Lennart Petersen]

Jag har aldrig påstått något annat och planmonopolet nämner jag till och med. Kommunen kan dock inte neka bygglov som följer gällande plan och gamla planer är oftast generösa. Detta har både en och annan villaägare fått känna på. Med andra ord finns det oftast möjlighet att förtäta i äldre villaområden oavsett vad kommunen eller andra tycker.

Det är fortfarande kommunen som avgör huvudinriktningen och volymen på vad som ska byggas. Och även om en enstaka villaägare kan bygga om till något större flerfamiljshus eller stycka av sin tomt för ett småhus till så är det så ytterst små tillskott att det inte förändrar bilden nämnvärt för Lidingöbanan. För det krävs massivt byggande av områden med stora flerfamiljshus och det är nog tveksamt om det kommer att ske.