Kraftig isbildning på kontaktledning

[dr Cassandra Nojdh]

Ja men då ska vi komma ihåg att det man inte ens kan byta ut en glödlampa på A35/A36 utan en stor komplicerad process!

Vadå. Räcker det inte att man gör en riskanalys och dokumenterar den?

Jo ur säkerhetstillståndsmässig synpunkt är det mer än tillräckligt. Men det finns ju andra svårigheter att övervinna också.

Ja, som t.ex. att det inte finns några glödlampor på A35/A36

[daniel_s]

Ja men då ska vi komma ihåg att det man inte ens kan byta ut en glödlampa på A35/A36 utan en stor komplicerad process!

Vadå. Räcker det inte att man gör en riskanalys och dokumenterar den?

Jo ur säkerhetstillståndsmässig synpunkt är det mer än tillräckligt. Men det finns ju andra svårigheter att övervinna också.

Ja, som t.ex. att det inte finns några glödlampor på A35/A36

Jodå, några finns det. Men okej, strålkastarna som jag främst tänkte på är ju faktiskt båglampor (vilket är en del av problemet) om man ska vara petig.

[dr Cassandra Nojdh]

Ja, som t.ex. att det inte finns några glödlampor på A35/A36

Jodå, några finns det. Men okej, strålkastarna som jag främst tänkte på är ju faktiskt båglampor (vilket är en del av problemet) om man ska vara petig.

Det är inte fråga om klassiska båglampor (sådana används knappast någonstans numera), https://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A5glampa
utan sk. xenonlampor https://sv.wikipedia.org/wiki/Xenonlampa

De sistnämnda har ju sina för- och nackdelar.

[dr Cassandra Nojdh]

På tal om trådens huvudämne sökte jag på ordet "glycerin" och hittade följande intressanta tråd:
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 1&start=20

[gek]

På bergsspårvägen Pöstlingbergbahn i Linz (Österrike) har man installerat en särskild värmetråd ovanpå kontaktledningen. Leverantör av systemet är ett danskt företag. Kanske en användbar lösning på vissa sträckor med extrema förhållanden?

http://www.hc-electric.com/sites/defaul ... rgbahn.pdf

http://www.linz.at/presse/2009/200912_49382.asp

[643]

Jag kommer ihåg när Stockholms Spårvägar (Det gamla) hade en diesellastbil med trådbusspröt på som åkte runt på trådbussnätet på morgnarna då det var frost. Är det någon här som har en bild på den?

Några av SS´ extremt korta Scania-Vabis bogserbilar hade trådbusströmavtagare för detta ändamål. Tidigare användes en halvhyttsbuss.

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q= ... Gg&cad=rja

Sidan 80 - 81 i denna skrift behandlar såväl kontaktledningsuppvärmning (som tydligen fanns redan före 1941) som andra sätt att rengöra
körtrådarna.

[Hechtwagen]

Jag kommer ihåg när Stockholms Spårvägar (Det gamla) hade en diesellastbil med trådbusspröt på som åkjte runt på trådbussnätet på morgnarna då det var frost. Är det någon här som har en bild på den?

Några av SS´ extremt korta Scania-Vabis bogserbilar hade trådbusströmavtagare för detta ändamål. Tidigare användes en halvhyttsbuss.

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q= ... Gg&cad=rja

Sidan 80 - 81 i denna skrift behandlar såväl kontaktledningsuppvärmning (som tydligen fanns redan före 1941) som andra sätt att ren
körtrådarna.

Nej 643! Nu börjar du bli gaggig! De korta lastbilarna med trådbusspröt du tänker på var kooperationens trådlastbilar!

[Lars_J]

Nej
Eric är inte gaggig. Det är skilda bilar - "trådlastbilarna", som blev ombyggda till elektriska dragbilar, är inte detsamma som de dieseldrivna lastbilar, mkt korta, som dåvarande AB Stockholms Spårvägar hade som bogserbilar. Den sista (?) var verksam internt i Brommahallen till inte allt för länge sedan (omkring 10-15 år sedan, tror jag). En (?) av dessa hade försetts med spröt för avisning av trådbusskontaktledning, den uppgiften har jag givetvis inget minne av men jag har läst om det många gånger förr. Och - det är alltså skilda bilar som omtalas.

Men vad blev det av de elektriska dragbilarna från Kvarnholmsbolaget?

såvitt jag vet och funderar/Lars J

[leifd]

På tal om trådens huvudämne sökte jag på ordet "glycerin" och hittade följande intressanta tråd:
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 1&start=20

På bergsspårvägen Pöstlingbergbahn i Linz (Österrike) har man installerat en särskild värmetråd ovanpå kontaktledningen. Leverantör av systemet är ett danskt företag. Kanske en användbar lösning på vissa sträckor med extrema förhållanden?

http://www.hc-electric.com/sites/defaul ... rgbahn.pdf

http://www.linz.at/presse/2009/200912_49382.asp

Lite märkligt egentligen att man inte kan hitta en lösning för att få moderna vagnar att tåla lite avbrott i strömtillförseln. Båda ovan nämnda metoder är ju två olika sätt att komma runt problemet, ett problem som inte fanns förr då spårvagnar var analoga. Idag då digitalteknik och datorer regerar i vagnarna, så får dessa fnatt av ständiga små avbrott i strömtillförseln. Drar man parallellen till tågfordon, så har man ju inte samma problem där, trotts att samma frost finns på dessa kontaktledningar.

Säker finns här kunniga personer som kan förklara skillnaderna mellan spårvagnar och järnvägsfordon i detta avseende. En stor skillnad är ju likström kontra växelström, med 6-700 VDC och 15-16 kVAC...

Passar väl på att visa hur detta är löst i Norrköping...


Glyserinbehandling av kontaktledning, foto 2011-12-30 Leif D.

[Hechtwagen]

Det är ju samma sak med X2 på ditt jobb som med de nya spårvagnarna, har inte så mycket med datorerna att göra utan snarare högspänningsugrustningen. Det är väl mellanledet som inte tål att matningen bryts uta att det är nedstyrt vilket sker när det är frost på tråden. Men märkligt är det att teknikerna inte lyckats lösa detta!

[leifd]

Det är ju samma sak med X2 på ditt jobb som med de nya spårvagnarna, har inte så mycket med datorerna att göra utan snarare högspänningsugrustningen. Det är väl mellanledet som inte tål att matningen bryts uta att det är nedstyrt vilket sker när det är frost på tråden. Men märkligt är det att teknikerna inte lyckats lösa detta!

Vill nog påstå att just frosten inte är något problem för X2, då skulle vi mycke mycke mer störningar. Problemet ligger i mellanledet, men problemet uppstår främst av bygelstutsar allra värst i multipeldrift och i farter över 180. Dessa studsar ger mycke längre avbrott än vad frosten åstadkommer. Möjligen kan den dubbla kolskenan på strömavtagaren underlätta tillräckligt för bra strömavtagning även vid frost.

[Hechtwagen]

Precis Leif D! Fel av mig att inte nämna bågstudsproblematiken! Men det borde väl gå att konstruera ett bättre toppstycke för spårvagnarna som rensar frosten effektivare? Eller som jag alltid tjatar: Dubbla elektriskt sammankopplade strömavtagare!

[leifd]

Precis Leif D! Fel av mig att inte nämna bågstudsproblematiken! Men det borde väl gå att konstruera ett bättre toppstycke för spårvagnarna som rensar frosten effektivare? Eller som jag alltid tjatar: Dubbla elektriskt sammankopplade strömavtagare!

Kanske skulle någon våga sej på att testa de stora dubbla toppstycken som används på järnvägsfordon även på spårvagnar.
Skulle kanske kräva en del förändring av strömavtagarna, men det skulle de väl vara värt om man kan lösa problemet.

[Harald]

Precis Leif D! Fel av mig att inte nämna bågstudsproblematiken! Men det borde väl gå att konstruera ett bättre toppstycke för spårvagnarna som rensar frosten effektivare? Eller som jag alltid tjatar: Dubbla elektriskt sammankopplade strömavtagare!

Kanske skulle någon våga sej på att testa de stora dubbla toppstycken som används på järnvägsfordon även på spårvagnar.
Skulle kanske kräva en del förändring av strömavtagarna, men det skulle de väl vara värt om man kan lösa problemet.

Det krävs väl ingen förändring alls eftersom de redan har sådana.





Bilderna nedan tog jag för några år sedan och slarvade visst med att skriva upp vilka olika strömavtagare det är. Den första är i alla fall den äldsta typen Stemmann.



Nedan tror jag det är en Schunk (M31)



Då skulle uteslutningsmetoden ge att detta är M32:

[leifd]

Att det är dubbla kolskenor på många spårvagnar, är ju inte direkt någon nyhet för mej, jag bor ju lixom i en spårvägsstad...

På järnvägsfordon har man dock större avstånd mellan kolskenorna, vilken möjligen kan ha viss betydelse, vad vet jag.


HectorRail 142.209 i Hagalund. Foto 2015-06-29, Leif D.


Tillhörande Green Cargo, hos Euromaint i Gävle. Foto 2014-07-16, Leif D.


På X40. Foto 2013-04-01, Leif D.

[dr Cassandra Nojdh]

Det är ju samma sak med X2 på ditt jobb som med de nya spårvagnarna, har inte så mycket med datorerna att göra utan snarare högspänningsugrustningen. Det är väl mellanledet som inte tål att matningen bryts uta att det är nedstyrt vilket sker när det är frost på tråden. Men märkligt är det att teknikerna inte lyckats lösa detta!

Vilket mellanled är det som avses? I en asynkrondriven spårvagn finns egentligen inget annat mellanled än div. linjefilter som ska skydda maskinströmriktarna från linjetransienterna. I motsvarande järnvägsapplikation finns både transformatorsteg och likriktarsteg framför maskin strömriktarna.

[leifd]

Det är ju samma sak med X2 på ditt jobb som med de nya spårvagnarna, har inte så mycket med datorerna att göra utan snarare högspänningsugrustningen. Det är väl mellanledet som inte tål att matningen bryts uta att det är nedstyrt vilket sker när det är frost på tråden. Men märkligt är det att teknikerna inte lyckats lösa detta!

Vilket mellanled är det som avses? I en asynkrondriven spårvagn finns egentligen inget annat mellanled än div. linjefilter som ska skydda maskinströmriktarna från linjetransienterna. I motsvarande järnvägsapplikation finns både transformatorsteg och likriktarsteg framför maskin strömriktarna.

För enkelhetens skull då så får de bli en liten bild. Det rätta namnet är ju dessutom "Likspänningsmellanled", men "mellanled" är väl det som används till vardags.

[Harald]

För enkelhetens skull då så får de bli en liten bild. Det rätta namnet är ju dessutom "Likspänningsmellanled", men "mellanled" är väl det som används till vardags.

Fast det där var ju inte svar på dr Nojdhs fråga. Att fordon för växelspänning har ett mellanled framgår av det hen skrev. Det hen frågar är vad Gäddvagnen menar med mellanledet för likströmsfordon. De behöver ju inget "likspänningsmellanled" eftersom de får likspänningen från kontaktledningen.

[dr Cassandra Nojdh]

Jag kallar alla sådana där mellanled för linjefilter, något förenklat. Bifogar i min tur en ytterst schematisk framställning av vagn A32:s drivsystem. Var man lägger systemgränsen kan man ju ha synpunkter på, här räknas linjefiltren in i maskinströmriktaren. Den sistnämnda matas med likström från den sk. högspänningslådan, men den innehåller mest olika säkringar och kontaktorer - högre spänning än 750 V DC är ju inte aktuell här.

[daniel_s]

Jag vet inte om ordet "mellanled" är vetenskapligt reserverat för någonting, men det blir väl vad man gör det till.

Jag ser det som att en A32 har samma principuppbyggnad som en X2, men med följande ändringar:
- Matningsspänningen är 11 kV 50 Hz (eller 33 kV 50 Hz) i stället för 15 kV 16 2/3 Hz
- Huvudtransformatorn är placerad i ett (eller två) hus i stället för inne i vagnen
- Mellanledet består till stor del av trådar som är uppspända lite drygt 5 m över banan

Just dessa skillnader innebär ju dock vissa skillnader i förhållande till isproblematiken. Är det ens mellanledet som det blir problem med på X2? Jag har uppfattat det som att det är redan på växelströmssidan i den första strömriktarmodulen som det blir problem. Men det kan jag ha missuppfattat.