2763 skrev:Erik Sandblom skrev:Den polariserade debatten uppstår delvis genom dålig cykelinfra, vilken försämrar samspelet mellan trafikanterna. Därför kan debatten hyfsas om trafikkontoren bygger välfungerande infra, alltså enligt den kommunala cykelhandbok som Krister Isaksson refererar till i sitt inlägg:
Nu gör du precis det som gör att det blir polariserat.
Dvs du tar inte ditt ansvar som cyklist utan du lägger ansvaret på en annan instans. Det kallas för att projicera. Dvs i stället för att anpassa dig efter verkligheten lägger du ansvaret på "Trafikkontoren". Det är fel ände att börja även om man självfallet måste ha en bra infrastruktur och även om det är så att det är väghållaren som ansvarar för det - men det är en helt annan diskussion än "till alla er som inte gillar cyklister".
Cykelinfrans betydelse framgår väl med all önskvärd tydlighet av oproportionerligt många som har negativa åsikter om cyklister har erfarenhet från just Stockholm med sin erkänd tåliga cykelinfra. Visst finns det säkert folk som ogillar cyklister även i Göteborg, Linköping, Lund, Malmö eller liknande, men trots många cyklister på dessa orter så uttrycks sällan så starkt negativa åsikter.
(Sidospår: I Malmö verkar däremot nån slags cykelhat uttryckas på tjänstemannanivå genom att man först bygger för få cykelparkeringsplatser och sedan nitiskt bortforslar varje parkerad cykel utöver planerat antal, med hänvisning till räddningsvägar, utan att faktiskt mäta upp en "räddningsvägbredd" och bara flytta de cyklar som befinner sig inom denna bredd (och då bara flytta dem till plats i närheten)).
Odd skrev:Men oavsett om det är långa rödljustider, varför skall man cykla mot rött? Det bevisar ju inget annat än att cyklisterna i fråga är enfaldiga, egoistiska eller korkade, möjligen en kombination. Att danskar har bättre cykelvett motiverar ju inte att man inte skall få tycka att Stockholmscyklister inte har det, eller är cyklister heliga och att man inte får kritisera ett sådant beteende?
Finns det någon "forskning" på rödljuskörningar med cykel? Då avser jag inte de populistiska varianterna där någon bara räknar antalet rödljuskörningar, utan snarast en seriös bedömning av risker vid varje enskilt fall (inräknat att en cyklist som har huvudet en halvmeter högre än bilister har avsevärt bättre uppsikt vid korsningar). Förekommer det rödljuskörningar där cyklisten har mer än försumbar risk att krocka med annan trafikant just på grund av rödljuskörningen?
Verspieder skrev:2763 skrev:Dvs du tar inte ditt ansvar som cyklist utan du lägger ansvaret på en annan instans. Det kallas för att projicera. Dvs i stället för att anpassa dig efter verkligheten lägger du ansvaret på "Trafikkontoren". Det är fel ände att börja även om man självfallet måste ha en bra infrastruktur och även om det är så att det är väghållaren som ansvarar för det - men det är en helt annan diskussion än "till alla er som inte gillar cyklister".
Precis. Som vägtrafikant och förare av ett fordon är man skyldig att ta hänsyn till vägens utformning och omgivningen. Det är bara att jämföra det med att köra bil t.ex ute i Roslagsskogarna där vägarna är smala och kuperade. Där kan man inte ånga på i skyltade 70 km/t, utan man måste ta hänsyn till mötande och hålla koll på var mötesplatserna är. Här går det inte att skylla på stat, kommun eller väghållare. Och detta kan man heller inte göra som cyklist i städer.
Man kan heller inte strunta i vissa röda trafikljus bara för att de inte passar en. Skulle även majoriteten av moped- och MC-förarna ständigt köra mot rött inne i tätorterna och ständigt köra för fort på 30-sträckor, så skulle även denna grupp förare bli avskydda av bilister och gående.
Sidospår: Det här med hastighetsskyltning verkar skilja sig rätt rejält mellan olika länder. Åtminstone på lite större vägar så verkar standard i Tyskland vara att man skyltar vad som verkligen är lämpligt. Det kan komma som en överraskning med en 40-skylt direkt på avfarten från en motorväg (med 100-gräns på själva motorvägen), men då är det verkligen en tvär kurva som inte är lämplig att köra fortare än 40 i. Jag förstår poängen med 70 på småvägar eftersom hastigheten är rätt självreglerande där, men att man i Sverige inte ens kan skylta vettigt på sånt som motorvägsavfarter är svagt. (Prova att försöka hålla maximal tillåten hastighet vid avfart från södergående E20 påväg in mot köpcentrumområdet Marieberg (vid Ikea, om det är lättare att hitta på karta) strax söder om Örebro, som ett exempel.
LÅ1 skrev:- När cyklisten står vid rött för att svänga höger och plötsligt kastar upp cykeln på trottoaren och cyklar på den en bit för att sedan, fortfarande på trottoaren cykla i den nya riktningen tills det blir lugnt i cykelfilen så han eller hon kan styra in på denna, gör man så för att infrastrukturen är dålig? I så fall är bristen att det inte finns något staket mellan trottoaren och cykelfilen. Men det hade nog fått cyklisten att cykla ännu längre på trottoaren är jag rädd.
Att ha ett rödljus som gäller för högersvängande cyklister är ett direkt fel i infrastrukturen. Det räcker gott och väl med markerade övergångsställen som korsar cykelbanan för att cyklister ska väja för korsande fotgängare (man skulle kunna tänka sig cykeltrafikljus med fast grönt som övergår till blinkande gult när korsande fotgängare har grön gubbe).
Jämför att på en hel del ställen i USA är det generellt tillåtet att göra högersväng mot rödljus med samtliga fordon (eller åtminstone med personbil). De har mig veterligen ingen större mängd olyckor relaterat till detta.
LÅ1 skrev:- När cyklisten cyklar på trottoaren för att rätt cykelbana ligger på andra sidan gatan, eller för att gatan är enkelriktad, kan cyklisten då skylla på att det är fel på infrastrukturen?
Enkelriktad gata där det skulle få plats möjlighet att cykla åt båda hållen är ett infrastrukturfel.
Om någon cyklar mot trafiken men på cykelbanan så torde det vara ett internt problem mellan cyklister och något som ickecyklister i princip inte borde behöva lägga sig i
LÅ1 skrev:- När cyklisten kör genom ett torg för att slippa köra runt, är det då brist i infrastrukturen? (Paradexemplet är genom hålet i Kulturhuset i Stockholm.)
Hålet genom kulturhuset är ett praktexempel på ett ställe där det borde finnas en cykelbana. Att cyklande inte tillåts på sådana platser ser jag som ett direkt förakt mot cyklister från de som utformar platserna i fråga. Om det nu är så rackarns många fotgängare just där att cyklister över huvud taget inte kan få plats så kan man fråga sig hur det samtidigt får plats dessa bilvägar, varav minst två fyrfiliga, som ansluter till den dubbelfiliga rondellen runt obelisken? Är dessa bilister verkligen samhällsekonomiskt mer lönsamma än cyklister i detta område?
LÅ1 skrev:När cyklisten cyklar upp på trottoaren för att komma till ett cykelställ, då är det en brist i infrastrukturen. Cykelställen skall inte ligga på trottoaren! Eller så skall de finnas nära kantstenen med staket mot ytan för fotgängare. (Men då skulle folk låsa fast cyklar i staketet också, så det skulle inte hjälpa.)
Vad är egentligen problemet med cyklar fastlåsta i ett staket? Ja, förutom att de tar upp viss yta (som man lämpligtvis projekterar plats för).
LÅ1 skrev:Samma sak när man placerar en "luft-station" för cyklister flera meter från cykelbanan. (T.ex. på Nybroplan.)
Där ser jag dock inte ett så stort problem, man måste ändå kliva av cykeln för att kunna pumpa den och man kan trots allt leda cykeln någon meter. (Jag har inte sett hur det ser ut på Nybroplan, det är kanske galet långt). Däremot är det en bra idé att placera dessa pumpar så att sträckan mellan cykelbana och pump inte korsar större fotgängarströmmar.
================
Två stora anledningar till att inte kräva lika hårt regelföljande av cyklister som av andra fordonsförare är:
1: En kollision med cykel är i princip alltid lindrigare än kollision med något annat fordon i jämförbara hastigheter
2: Den som cyklar istället för att färdas med vilket annat fordon som helst gör samhället och miljön en tjänst, och så j-la roligt är det inte att cykla. Alla som slipper ytterligare en person att trängas med på bussen, ytterligare en bilist att trängas med på vägen och ytterligare avgaser (från både bilar och bussar) bör vara tacksamma att några faktiskt cyklar.
Det är till största del direkt samhällsekonomiskt lönsamt att folk cyklar istället för att åka kollektivt eller med eget motorfordon. Incitamentet för att cykla är inte särskilt starkt, därför bör hela samhället vara tacksamma för att såpass många faktiskt cyklar.