Sida 2 av 3

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: tisdag 12 februari 2013 8:25
av 2763
Sven Blomberg skrev:Varför tyder vagnar av typ M06 i Norrköping på "spårvagnskultur", men vagnar av typ A34 i Stockholm brist på "spårvagnskultur?
Det är en tolkning som du gör, inte något jag har sagt.

Norrköping har en lång kultur av att ha och driva spårväg för komerciell trafik. 1904-2013, nästan 110 år!

Stockholm har en brokig historia där man hade en spårvägskultur mellan 1877-1967 (Sorry Daniel, även om den framåtdrivande andan dog decenniet innan så fortlevde kulturen om än på dekis ända till 67). Att Nockebybanan fortlevde får ses som en parantes, mängden gatutrafik är väldigt begränsad. Så byggde man Spårväg City, Etapp 0 (fast då hette den visst "Djurgårdslinjen" eller "Museispårvägen") 1991 med bistånd från Göteborg. Och så småningom även Snabbspårvägen c:a 10 år senare. Tvärbanan särskiljer sig från landets övriga spårvägar, den är mer som en tunnelbana med plankorsningar än som en spårväg - vilket i sig är lite motsägelsefullt, eftersom en tunnelbana är definierad som en spårväg utan plankorsningar. Detta är dock inte så konstigt, eftersom Stockholm har en tunnebanekultur, vilket väl då saknas i övriga svenska städer (av förklarlig anledning).

Djurgårdslinjen har under nästan hela sin livstid fram till 2009 varit en särling, ett museiföremål. Ibland har man säkert betraktat det som något "katten släpat in" även om man inte erkänner det. Den var ju ganska bra på att frakta folk. Tyvärr blir det ingen kultur på det (Även om äkta spårvägarkultur kunde insupas på den saligen insomnade "Döda Svanen").

Låt oss i stället hoppas att det som vi nu ser med Spårväg Citys utveckling och förestående sammanbindning till Lidinögbanan är en nysatt Surdeg, som kommer att växa till en god och näringsriktig spårvägskultur, vad det lider. Innan vi är där befarar jag dock att det är några år kvar.

//T

Kulturantropologi

Postat: tisdag 12 februari 2013 9:37
av CS
2763 skrev:
Sven Blomberg skrev:Varför tyder vagnar av typ M06 i Norrköping på "spårvagnskultur", men vagnar av typ A34 i Stockholm brist på "spårvagnskultur?
Det är en tolkning som du gör, inte något jag har sagt.

Norrköping har en lång kultur av att ha och driva spårväg för komerciell trafik. 1904-2013, nästan 110 år!

Stockholm har en brokig historia där man hade en spårvägskultur mellan 1877-1967 (Sorry Daniel, även om den framåtdrivande andan dog decenniet innan så fortlevde kulturen om än på dekis ända till 67). Att Nockebybanan fortlevde får ses som en parantes, mängden gatutrafik är väldigt begränsad. Så byggde man Spårväg City, Etapp 0 (fast då hette den visst "Djurgårdslinjen" eller "Museispårvägen") 1991 med bistånd från Göteborg. Och så småningom även Snabbspårvägen c:a 10 år senare. Tvärbanan särskiljer sig från landets övriga spårvägar, den är mer som en tunnelbana med plankorsningar än som en spårväg - vilket i sig är lite motsägelsefullt, eftersom en tunnelbana är definierad som en spårväg utan plankorsningar. Detta är dock inte så konstigt, eftersom Stockholm har en tunnebanekultur, vilket väl då saknas i övriga svenska städer (av förklarlig anledning).

Djurgårdslinjen har under nästan hela sin livstid fram till 2009 varit en särling, ett museiföremål. Ibland har man säkert betraktat det som något "katten släpat in" även om man inte erkänner det. Den var ju ganska bra på att frakta folk. Tyvärr blir det ingen kultur på det (Även om äkta spårvägarkultur kunde insupas på den saligen insomnade "Döda Svanen").

Låt oss i stället hoppas att det som vi nu ser med Spårväg Citys utveckling och förestående sammanbindning till Lidinögbanan är en nysatt Surdeg, som kommer att växa till en god och näringsriktig spårvägskultur, vad det lider. Innan vi är där befarar jag dock att det är några år kvar.

//T

Äntligen glider vi in på kulturantropologi och vad som egentligen styr beslutsprocesser och tänkande kring spårvagnar :!: Vilket iofs kan sägas vara en av portaluppgifterna för Svenska Spårvägssällskapet "..studium av Lokaltrafiken.."
Tyvärr glider jag genast in på kvantifiering och katalogisering av kulturerna

Således:

Vad krävs för att Spårvagnskultur ska anses föreligga
En viss mängd spårvagnsförare, trafikbefäl och inkrökta pausrum?
En viss mängd konsulter som har projekterat tekniska system på anläggningar som juridiskt kallas för spårväg?
kvaliteten på och känsla av resultatet som byggts
En viss mängd museal spårvangstrafik?
En viss mängd (landstings)kommunala byråkrater som arbetar med spårväg?
Förekomsten av udda spårlayout, med västertrafikinslag
Förekomst av hittepå-lösningar för signaler, gärna aningens osystematiskt i genomförandet



Kan lokalbanekultur/Privatbane kultur anses vara relaterad till spårvagnskultur?

Finns det relation mellan olika städers/systems spårvagnskultur
Finns det inom diskursen några slags hierarkier mellan olika spårvagnskulturer? Hur avgörs detta?
Kan kvaliteten på spårvagnskulturen mätas utifrån dess prestationer?
-i lobbying
-i förmåga att leverera spårvagnstrafik under svåra omständigheter
-i förmåga att fostra framstående personligheter inom branschen


Eller kan spårvagnskultur snarare anses föreligga då fenomenet uppfattas som något naturligt för verksamma utanför spårvägsskrået, exempelvis landskapsarkitekter, sjukvårdspolitiker, affärsidkare


För att återgå till ursprungsinlägget tror jag att Stockholm vid något tillfälle lånade ut en metropolbuss från Scania till GS som körde den på direktlinje D1 något år på 1950-talet. Sedan skulle ju några av X11/X12/X14-motorvagnarna som körs i pendeltågen därstädes ursprungligen vara ägd/framtagen/beställd av SL.

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: tisdag 12 februari 2013 10:52
av Hechtwagen
Spårvägskultur anses åter föreligga i Stockholm när spårvägspersonalen spelar kortspelet kille i dagrummen!

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: tisdag 12 februari 2013 15:23
av leifd
Hechtwagen skrev:Spårvägskultur anses åter föreligga i Stockholm när spårvägspersonalen spelar kortspelet kille i dagrummen!
Icke... sånt har inte med spårvägskultur att göra, då det spelas även av förarpersonal på andra trafikslag, såsom busstrafik tex

Re: Kulturantropologi

Postat: tisdag 12 februari 2013 15:35
av leifd
CS skrev:
2763 skrev:
Sven Blomberg skrev:Varför tyder vagnar av typ M06 i Norrköping på "spårvagnskultur", men vagnar av typ A34 i Stockholm brist på "spårvagnskultur?
Det är en tolkning som du gör, inte något jag har sagt.

Norrköping har en lång kultur av att ha och driva spårväg för komerciell trafik. 1904-2013, nästan 110 år!

Stockholm har en brokig historia där man hade en spårvägskultur mellan 1877-1967 (Sorry Daniel, även om den framåtdrivande andan dog decenniet innan så fortlevde kulturen om än på dekis ända till 67). Att Nockebybanan fortlevde får ses som en parantes, mängden gatutrafik är väldigt begränsad. Så byggde man Spårväg City, Etapp 0 (fast då hette den visst "Djurgårdslinjen" eller "Museispårvägen") 1991 med bistånd från Göteborg. Och så småningom även Snabbspårvägen c:a 10 år senare. Tvärbanan särskiljer sig från landets övriga spårvägar, den är mer som en tunnelbana med plankorsningar än som en spårväg - vilket i sig är lite motsägelsefullt, eftersom en tunnelbana är definierad som en spårväg utan plankorsningar. Detta är dock inte så konstigt, eftersom Stockholm har en tunnebanekultur, vilket väl då saknas i övriga svenska städer (av förklarlig anledning).

Djurgårdslinjen har under nästan hela sin livstid fram till 2009 varit en särling, ett museiföremål. Ibland har man säkert betraktat det som något "katten släpat in" även om man inte erkänner det. Den var ju ganska bra på att frakta folk. Tyvärr blir det ingen kultur på det (Även om äkta spårvägarkultur kunde insupas på den saligen insomnade "Döda Svanen").

Låt oss i stället hoppas att det som vi nu ser med Spårväg Citys utveckling och förestående sammanbindning till Lidinögbanan är en nysatt Surdeg, som kommer att växa till en god och näringsriktig spårvägskultur, vad det lider. Innan vi är där befarar jag dock att det är några år kvar.

//T

Äntligen glider vi in på kulturantropologi och vad som egentligen styr beslutsprocesser och tänkande kring spårvagnar :!: Vilket iofs kan sägas vara en av portaluppgifterna för Svenska Spårvägssällskapet "..studium av Lokaltrafiken.."
Tyvärr glider jag genast in på kvantifiering och katalogisering av kulturerna

Således:

Vad krävs för att Spårvagnskultur ska anses föreligga
En viss mängd spårvagnsförare, trafikbefäl och inkrökta pausrum?
En viss mängd konsulter som har projekterat tekniska system på anläggningar som juridiskt kallas för spårväg?
kvaliteten på och känsla av resultatet som byggts
En viss mängd museal spårvangstrafik?
En viss mängd (landstings)kommunala byråkrater som arbetar med spårväg?
Förekomsten av udda spårlayout, med västertrafikinslag
Förekomst av hittepå-lösningar för signaler, gärna aningens osystematiskt i genomförandet



Kan lokalbanekultur/Privatbane kultur anses vara relaterad till spårvagnskultur?

Finns det relation mellan olika städers/systems spårvagnskultur
Finns det inom diskursen några slags hierarkier mellan olika spårvagnskulturer? Hur avgörs detta?
Kan kvaliteten på spårvagnskulturen mätas utifrån dess prestationer?
-i lobbying
-i förmåga att leverera spårvagnstrafik under svåra omständigheter
-i förmåga att fostra framstående personligheter inom branschen


Eller kan spårvagnskultur snarare anses föreligga då fenomenet uppfattas som något naturligt för verksamma utanför spårvägsskrået, exempelvis landskapsarkitekter, sjukvårdspolitiker, affärsidkare


För att återgå till ursprungsinlägget tror jag att Stockholm vid något tillfälle lånade ut en metropolbuss från Scania till GS som körde den på direktlinje D1 något år på 1950-talet. Sedan skulle ju några av X11/X12/X14-motorvagnarna som körs i pendeltågen därstädes ursprungligen vara ägd/framtagen/beställd av SL.
Spårvägskultur, det finns i en stad, där de första man förknippar med staden, brukar vara spårvagnarna.
Precis så är det numera i Norrköping. Ett sådant tecken är ju att Norrköpings Tidningar sätter betyg på sker och ting (som alla andra tidningar gör)
i just antal spårvagnar...
Sen spårvägskultur... De är då man har en lång tradition av att driva sin spårväg framåt i alla tänkbara riktningar, alltså inte bara fysiskt utan framåt i samhället, på ett positivt sätt för staden och dess befolkning.
Men de finns säkert hundratals andra sätt att säga vad spårvägskultur är... Möjligen är de en känsla, en positiv känsla, känsla för sin spårväg.
De sista, vill ja nog ändå påstå är ganska dåligt om i Stockholm iallafall, utom möjligen bland de redan frälsta.

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: tisdag 12 februari 2013 17:48
av Stefan Widén
Största problemet i sthlm är att spårvagnarna fortfarande är anonyma utom för de som dagligen använder sig av dem. Bommaborna har alltid haft sin spårvägskultur trots försöket med nytt nummer. Detsamma när det gäller lidingöbanan. De som bor i Sjöstaden har säkerligen fått samma känsla för sin livsnerv. Liksom de på Djurgården som nu har sin linje.

Men det som är det slående, och som många kontuktörer kan bekräfta, är att många "urstockholmare" inkl de från kranskomunerna blir väldigt överraskade att det går spårvagn till Djurgården!!! Att det gått museitrafik i 20 år har man inte haft en aning om, trots att man säkerligen vart på Djurgården att par gånger under denna period.

Slutsatsen är alltså att spårvägskulturen kommer när man byggt fler linjer så att alla i hela sthlm har sin egna linje.

Stefan

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: tisdag 12 februari 2013 22:28
av M_M
Stefan Widén skrev:Största problemet i sthlm är att spårvagnarna fortfarande är anonyma utom för de som dagligen använder sig av dem. Bommaborna har alltid haft sin spårvägskultur trots försöket med nytt nummer. Detsamma när det gäller lidingöbanan. De som bor i Sjöstaden har säkerligen fått samma känsla för sin livsnerv. Liksom de på Djurgården som nu har sin linje.

Men det som är det slående, och som många kontuktörer kan bekräfta, är att många "urstockholmare" inkl de från kranskomunerna blir väldigt överraskade att det går spårvagn till Djurgården!!! Att det gått museitrafik i 20 år har man inte haft en aning om, trots att man säkerligen vart på Djurgården att par gånger under denna period.

Slutsatsen är alltså att spårvägskulturen kommer när man byggt fler linjer så att alla i hela sthlm har sin egna linje.

Stefan
Ja, och det här är en alldeles förträfflig anledning till att det är så bra att Spårväg City förlängs ända fram till T-centralen (och tidigare förlängts till Sergels Torg). "Alla" ser spårvagnarna och många fler åker med dem, och får en känsla av hur spårvagnar faktiskt är istället för att tro på nån antipropaganda från Handelskammaren, SvD eller liknande!

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: tisdag 12 februari 2013 22:58
av Lars_J
Som vagnmänniska så hoppar jag tillbaka till vagnfrågan, och om Göteborg införskaffat några begagnade vagnar.

Ulricehamnsvagnen räknar jag inte in, den torde vara anskaffad för att ta hand om dess användbara detaljer, såsom motorer och körkontroller. En ren och skär gissning som också styrktes av T om jag minns rätt.

De tre från Gävle - ja det är ju riktigt men det var inte de jag tänkte på. Lustigt att just dessa tre, alla! tre, finns kvar varav två i prima skick.

Det jag tänkte på var en bild jag vill minnas jag sett i MfSS för många år sedan. Jag har bestämt för mig att jag sett en bild på en eller sannolikt flera grusvagnar från Stockholm, ev nr 9018 (kompisvagn nr 9022 finns i Mkp för övrigt). Jag har för mig att de införskaffades inför eller under bygget av Angeredsbanan. Är det någon från Götet som kan bekräfta, dementera eller i övrigt komma med mer info om detta? Jag har inte letat i efter denna gamla MfSS själv nu, det får bli en annan gång. Årgången torde vara 1972 eller möjligen 1973.

/Lars J

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: onsdag 13 februari 2013 7:16
av 2763
Det torde stämma. Har för mig att bild finnes i ZLoM.

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: onsdag 13 februari 2013 7:45
av Stefan Widén
2763 skrev:Det torde stämma. Har för mig att bild finnes i ZLoM.

Härligt!!

Kan man då på goda grunder sätta rubriken

" Stockholm på väg att ta över Göteborgs spårväg"

:D :D :D :D

Stefan

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: onsdag 13 februari 2013 9:35
av Henrik Schütz
Snarare

"Stockholmare Grusar Göteborgs Spårvägsplaner" :lol:

HS

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: onsdag 13 februari 2013 18:46
av Harald
Arbetsfordon finns ytterligare några inköpta från annat håll. De nämnda grusvagnarna drogs av en lokomotor som köpts begagnad, från SJ antar jag. Det har även funnits en makadamvagn som köpts från någon järnväg. Och så har vi ju vagn 143, en SM83 från Oslo som byggts om till kontaktledningsinpsektionsvagn.

Re: Kulturantropologi

Postat: torsdag 14 februari 2013 6:20
av 2763
CS skrev: Äntligen glider vi in på kulturantropologi och vad som egentligen styr beslutsprocesser och tänkande kring spårvagnar :!: Vilket iofs kan sägas vara en av portaluppgifterna för Svenska Spårvägssällskapet "..studium av Lokaltrafiken.."
Tyvärr glider jag genast in på kvantifiering och katalogisering av kulturerna
Jag har funderat en del över ovanstående. Är kultur kvantifierbar? Den enda kultur jag känner till som är kvantifierbar är väl den som finns i typ mjölkprodukter av olika art, antalet mikrober är ju faktiskt kvantifierbart.

Men i övrigt? Det är nog en fråga om diffusa indicier som tyder på om det finns "kultur" eller inte och vi kan nog ha olika syn på när det inträffar. Ett sådant indicium kan vara hur utomstående betraktar frågan. Dvs jag är egentligen diskvalificerad att ur den aspekten påstå att Göteborg har spårvägskultur.

CS skrev: Vad krävs för att Spårvagnskultur ska anses föreligga
En viss mängd spårvagnsförare, trafikbefäl och inkrökta pausrum?
Föreligger teaterkultur enbart på förekomsten av skådespelare och loger? Eller är det något mer magiskt som kanske till och med händer på scenen som styr det?
CS skrev: En viss mängd konsulter som har projekterat tekniska system på anläggningar som juridiskt kallas för spårväg?
kvaliteten på och känsla av resultatet som byggts
Det är en svårare fråga eftersom konsulternas boendeort ofta inte är samma som de orter där de verkar.
CS skrev: En viss mängd museal spårvangstrafik?
I min välrd har den museala trafiken inte med kulturen att göra. Däremot kan den museala trafiken ingå i en historisk förankring som förstärker känslan av att det är ett naturligt inslag i staden.
CS skrev: En viss mängd (landstings)kommunala byråkrater som arbetar med spårväg?
Ju mindre spårvägskultur, desto fler byråkrater i så fall.
CS skrev: Förekomsten av udda spårlayout, med västertrafikinslag
Påverkar inte kulturen skulle jag säga. Norrköping har som sagt spårvägskultur - men inte så många udda spårlayoter med vänstertrafikinslag.
CS skrev: Förekomst av hittepå-lösningar för signaler, gärna aningens osystematiskt i genomförandet
Borde inte få förekomma, men gör det allt för ofta.
CS skrev: Kan lokalbanekultur/Privatbane kultur anses vara relaterad till spårvagnskultur?
Det torde finnas en relation mellan alla trafikkulturer.
CS skrev: Finns det relation mellan olika städers/systems spårvagnskultur
Solklart, det är samma sandlåda och vi har väl hittils alltid hjälpt varandra.
CS skrev: Finns det inom diskursen några slags hierarkier mellan olika spårvagnskulturer? Hur avgörs detta?
Ja, det finns hierarkier, de är godtyckliga och vad som kommer först avgörs lika godtyckligt. Ingen har rätt och alla anser sig själv ha rätt.
CS skrev: Kan kvaliteten på spårvagnskulturen mätas utifrån dess prestationer?
-i lobbying
Nej, lobbyister jobbar ofta för organisationer med ett uttalat syfte. Organisationen som sådan kan ha spårvägskultur, men dess yttringar i staden har inte med stadens kultur att göra. Förekomsten av lobbyister i frågan är väl snarare ett bevis på att kultur inte förekommer - då är det inte naturligt med spårväg.
CS skrev: -i förmåga att leverera spårvagnstrafik under svåra omständigheter
Här har vi ett möjligt indicium faktiskt, möjligen skall det kombineras med hur media rapporterar kring omständigheten. Jämför med den pågående skandalen kring Göteborgs "Gevaliavagnar" (Lättrostat).
CS skrev: -i förmåga att fostra framstående personligheter inom branschen
Svårt att svara på. Här är kan nog Stockholm vara mer framstående än Göteborg tror jag. Det i sin tur beror väl på att det i Göteborg är en lite för liten krets som är bra på frågorna.
CS skrev: Eller kan spårvagnskultur snarare anses föreligga då fenomenet uppfattas som något naturligt för verksamma utanför spårvägsskrået, exempelvis landskapsarkitekter, sjukvårdspolitiker, affärsidkare
Det däremot är nog väldigt nära sanningen.
CS skrev: För att återgå till ursprungsinlägget tror jag att Stockholm vid något tillfälle lånade ut en metropolbuss från Scania till GS som körde den på direktlinje D1 något år på 1950-talet. Sedan skulle ju några av X11/X12/X14-motorvagnarna som körs i pendeltågen därstädes ursprungligen vara ägd/framtagen/beställd av SL.
Det har förekommit förflyttningar av oxblodsrött materiel, vilket maskerats under blå folie långt senare. Vet att det för ett år sedan gick minst en buss som bar tydliga SL-spår i ordinarie trafik på bl.a. linje 74. Men även det är långt från ursprungsämnet som gällde spårvagnar.

//T

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: torsdag 14 februari 2013 9:58
av Henrik Schütz
Två H19 A75060 och A75061 var 31 mars 1954 till 28 februari 1955 utlånade till GS, där de kördes Oregistrerade.

HS

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: torsdag 14 februari 2013 11:13
av 2763
Henrik Schütz skrev:där de kördes Oregistrerade.
Allt är möjligt i "Vilda västern"

/T

Re: Oslo-vagnar i Göteborg?

Postat: torsdag 14 februari 2013 13:10
av Roar

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: torsdag 14 februari 2013 13:34
av 218
Lars_J skrev:Som vagnmänniska så hoppar jag tillbaka till vagnfrågan, och om Göteborg införskaffat några begagnade vagnar.

Ulricehamnsvagnen räknar jag inte in, den torde vara anskaffad för att ta hand om dess användbara detaljer, såsom motorer och körkontroller. En ren och skär gissning som också styrktes av T om jag minns rätt.

De tre från Gävle - ja det är ju riktigt men det var inte de jag tänkte på. Lustigt att just dessa tre, alla! tre, finns kvar varav två i prima skick.

Det jag tänkte på var en bild jag vill minnas jag sett i MfSS för många år sedan. Jag har bestämt för mig att jag sett en bild på en eller sannolikt flera grusvagnar från Stockholm, ev nr 9018 (kompisvagn nr 9022 finns i Mkp för övrigt). Jag har för mig att de införskaffades inför eller under bygget av Angeredsbanan. Är det någon från Götet som kan bekräfta, dementera eller i övrigt komma med mer info om detta? Jag har inte letat i efter denna gamla MfSS själv nu, det får bli en annan gång. Årgången torde vara 1972 eller möjligen 1973.

/Lars J
En bild på makadamvagnarna under tjänstgöring på Bergsjölinjen finns i boken "Zeppelinare, Limpor och Mustanger" på sid 333. Åtminstone vagn 9018 är fortfarande stockholmsmärkt. Jag tror att det är samma bild som även figurerat i MfSS. Stig Hammarson har tagit bilden

Partyvagnen från Tatra tog väl vägen till Göteborg via Stockholm och Djurgårdslinjen?

218

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: torsdag 14 februari 2013 14:39
av 2763
218 skrev: Partyvagnen från Tatra tog väl vägen till Göteborg via Stockholm och Djurgårdslinjen?
Njae det begav sig 1991. Den var på säljturné i både Göteborg och Stockholm så vitt jag förstått. Ombyggnaden till partyvagn skedde senare.

/T

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: torsdag 14 februari 2013 22:26
av M_M
Sidospår: ledde den turnen till några affärer alls för CKD Tatra?

(De verkar ha haft samtida otur även annorstäders, en uddavagn från Tatra som nu körs i Strausberg var i New Orelans i USA en vända vilket slutade med att amerikanarna inte oväntat istället byggde egna vagnar...)

Re: Stockholmsvagnar i göteborg?

Postat: söndag 17 februari 2013 11:45
av ragge
2763 skrev:Tvärbanan särskiljer sig från landets övriga spårvägar, den är mer som en tunnelbana med plankorsningar än som en spårväg - vilket i sig är lite motsägelsefullt, eftersom en tunnelbana är definierad som en spårväg utan plankorsningar. Detta är dock inte så konstigt, eftersom Stockholm har en tunnebanekultur, vilket väl då saknas i övriga svenska städer (av förklarlig anledning).
Framför allt är ju gatorna ännu fullare nu än på den tiden de var så fulla att man bestämde sig för att bygga tunnelbana (och biltunnlarna i stan i och diverse andra saker). Att lägga spårväg i gata är ju på många platser i Stockholm rent idiotiskt, vill man ha fler människor som sitter fast köper man ju helt enkelt fler bussar.

Speciella bussgator är ju också en möjlighet, hade kunnat byggas i t ex Tvärbanans sträckning, men det är väl inte kostnadseffektivare än motsvarande spårväg på lång sikt, tror jag.

/ragge s