Wennerholm talar ut i Svenskan

[Henrik Schütz]

SL, politiskt lett av Wennerholm, arbetar för att i närtid öka från 54 till 66 tåg per timme å fysrpåret över norrstöm. detta ger rätt mycket fler platser i deedan halvtomma tågen som gårpåsträckan idag imorgonrusningen.

Snabba pendeltåg Odenplan Södermalm, i femminuterstrafik minskar även de trycket på sträckan.

Den påstådda trängseln är en myt, som beror på oregelbunden trafik, det ärbara att ställa sig och kontrollera "trängseln" så ser man att efterfyra minuter så kommer ett sardinaskfyllt tåg, följt av ett halvfullt, följt av ett halvtomt, sedan kommer ingenting på fyra minuter, sedan upprepasatt medvissa variationer. Eftersom 90 % av ent maematiska skäl knöat in sig i det fulla tåget, så tycker 90% att det är riktigt trångt i tunnelbanan i rusningen (vilket det inte är)

Om det var överullt på Röda injen så skulle det inte gå att köra tiominuterstrafik hela rusningen, vilket inträffar påfallande ofta, utan att det blir kaos. rots halverat utbud kommer alla med tågen och trafiken hackar sig fram hjäpligt.

HS

[spårsnoken]

Kungsträdgården-Nacka under Saltsjön är ganska okomplicerat. Borde inte bli alltför dyrt och man behöver faktiskt inga mellanstationer, beror lite på vart i Nacka man vill lägga slutstationen (i avvaktan på att man bygger vidare mot Orminge).

En ny tunnelbana via Odenplan och KS blir dock bra mycket dyrare. Det finns förberedelsearbeten gjorda vid Odenplan men de gäller ju för om man grenar av en bana från Gröna Linjen vid Odenplan. Om det överhuvudtaget går att få in fler tunnlar vid Odenplan; vi har ju pendeltågstunneln där också.

Skaffa i stället fram pengar nu så man kan komma igång med Nackaförlängningen innan 2021 som är Chr W:s horisont. Det påverkar ju också utformningen av Slussen (behövs inte så stor bussterminal).

mvh/spårsnoken

[TKO]

SL, politiskt lett av Wennerholm, arbetar för att i närtid öka från 54 till 66 tåg per timme å fysrpåret över norrstöm. detta ger rätt mycket fler platser i deedan halvtomma tågen som gårpåsträckan idag imorgonrusningen.

Snabba pendeltåg Odenplan Södermalm, i femminuterstrafik minskar även de trycket på sträckan.

Den påstådda trängseln är en myt, som beror på oregelbunden trafik, det ärbara att ställa sig och kontrollera "trängseln" så ser man att efterfyra minuter så kommer ett sardinaskfyllt tåg, följt av ett halvfullt, följt av ett halvtomt, sedan kommer ingenting på fyra minuter, sedan upprepasatt medvissa variationer. Eftersom 90 % av ent maematiska skäl knöat in sig i det fulla tåget, så tycker 90% att det är riktigt trångt i tunnelbanan i rusningen (vilket det inte är)

Om det var överullt på Röda injen så skulle det inte gå att köra tiominuterstrafik hela rusningen, vilket inträffar påfallande ofta, utan att det blir kaos. rots halverat utbud kommer alla med tågen och trafiken hackar sig fram hjäpligt.

HS

OM det är som du säger skulle man kunna ha vakter (fast vi kallar dom nåt gulligare, kanske trafikvärdar) som står vid strategiskt belägna stationer och ser till att trafikanterna inte försöker klämma in sej på dom sardinburksfyllda tågen utan istället väntar tills det kommer ett som är halvtomt...

/TKO

[TKO]

Att skrota Förbifarten skulle ge pengar till både tunnelbana och spårväg.

Förvisso, men det är väl ändå inget som Wennerholm styr över! Och det finns ändå en bred politisk majoritet för att bygga förbifart Stockholm. Dessutom kan den möjliggöra trängselavgifter på Essingeleden etc. och därmed förbättra miljön i stockholm. Nu säger en del att bilvägar alltid ökar trafiken - och visst - även om det finns få vetenskapliga belägg för att det måste förhålla sig så - är det en vanlig konsekvens, men detta kan ju motverkas genom just miljöavgifter...

Man kan drömma om olika tunnelbanelinjer i Stockholm, men om det knappt gick att få loss pengarna till Citybanan, tror jag alla förstlår att Wennerholm själv inte kan få loss pengar till att bygga tunnelbanor kors och tvärs genom staden. Problemet är ju också att för att egentligen lösa kapacitetsproblemet på gröna och snart röda linjen (den senare har mer kapacitet att ta av), räcker det ju inte med en ny tunnelbanelinje i Stockholms innerstad, utan egentligen krävs det två + antagligen en förlängning av blåa linjen till Nacka. Då handlar det inte om summor som motsvarar en förbifart, utan om kanske 50 miljarder. Detta kan vara sig Wennerholm eller någon annan politiker rulla fram i rockärmen. Sedan kan man vara ärlig som Wennerholm och säga att pengarna inte finns, eller vara populist och låtsas som att de finns...

Man kan ju också presentera ett förslag till landstingsbudget som går ihop trots högre utgifter.... genom att föreslå en högre landstingsskatt. Men det är väl också populism i din värd?

För övrigt kan man också minska landstingets utgifter genom att inte så vara så otroligt blåögda och korkade som allianspolitikerna varit förra mandatperioden. På den punkten verkar det faktiskt ha blivit bättre - även om det är på tok för tidigt att utvärdera hela mandatperioden!

På ett lite högre plan kan man också diskutera varför vi idag inte skulle ha råd att bygga tunnelbana när vi hade det på 50-talet? Den relativa kostnaden har snarare minskat än ökat, även om en del vill få det att verka annorlunda. Men jag antar att det är fåfängt att föra en sådan debatt - då blir man väl också beskylld för att vara populist!

/TKO

[twr]

På ett lite högre plan kan man också diskutera varför vi idag inte skulle ha råd att bygga tunnelbana när vi hade det på 50-talet? Den relativa kostnaden har snarare minskat än ökat, även om en del vill få det att verka annorlunda. Men jag antar att det är fåfängt att föra en sådan debatt - då blir man väl också beskylld för att vara populist!

/TKO

Du är säkert mer insatt än jag är. Men jag har hört att hela tunnelbanenätet byggdes ut för en kostnad som motsvarar 25 miljarder i dagens penningvärde. Det är svårt att tro att det skulle kosta så lite idag.
Men utveckla gärna ditt resonemang, det låter mycket intressant.

[TKO]

På ett lite högre plan kan man också diskutera varför vi idag inte skulle ha råd att bygga tunnelbana när vi hade det på 50-talet? Den relativa kostnaden har snarare minskat än ökat, även om en del vill få det att verka annorlunda. Men jag antar att det är fåfängt att föra en sådan debatt - då blir man väl också beskylld för att vara populist!

/TKO

Du är säkert mer insatt än jag är. Men jag har hört att hela tunnelbanenätet byggdes ut för en kostnad som motsvarar 25 miljarder i dagens penningvärde. Det är svårt att tro att det skulle kosta så lite idag.
Men utveckla gärna ditt resonemang, det låter mycket intressant.

Jag tycker man bör relatera kostnaden till vilka resurser ("hur mycket pengar") man hade på den tiden. Till exempel i förhållande till BNP vid aktuell tidpunkt. Då får vi en mer rättvisande uppfattning om vilken "uppoffring" som var nödvändig för den tidens samhällsmedborgare när tunnelbanan skulle byggas!
(och jag har inga siffror på detta - men jag ska försöka ta fram det)

/TKO

[Claes Thure Moberg]

Man kan ju också presentera ett förslag till landstingsbudget som går ihop trots högre utgifter.... genom att föreslå en högre landstingsskatt. Men det är väl också populism i din värd?

Grundproblemet med att höja skatterna för att skapa mer pengar till goda ändamål är att det är tvivelaktigt om medborgarna accepterar högre skattetryck. Visst var skattetrycket högre under "BetongSossarnas" dagar men man får inte heller glömma att det var "De Pragmatiska Sossarna" under Göran Persson som insåg att "skattebetalarna" inte godtog det skattetrycket längre. Skattesänkningarna och "besparingarna" i form av privatisering och avreglering började under den perioden.

Alliansen har fortsatt på samma linje och har åstadkommit att var och en som arbetar har en rejält större summa att disponera var månad. Något som aldrig facket har klarat av. Jag tror inte att det är möjligt att reversera de reformerna och samtidigt vinna val. Bland annat därför att det man kan kalla "folk flest" inte har förtroende för att sådana pengar verkligen går till "goda ändamål". Snarare räknar man med att de åker med i "det stora sluket". Den tiden när medborgarna hade fullt förtroende för sina politiker försvann under "BetongSossarnas" tidevarv.

På ett lite högre plan kan man också diskutera varför vi idag inte skulle ha råd att bygga tunnelbana när vi hade det på 50-talet? Den relativa kostnaden har snarare minskat än ökat, även om en del vill få det att verka annorlunda. Men jag antar att det är fåfängt att föra en sådan debatt - då blir man väl också beskylld för att vara populist!

Jag tror att den avgörande skillnaden när det gäller stora infrastrukturbeslut för 50-60-70 år sedan och i dag är att den gången räckte det med att politikerna i "Det dominerande partiet" snackade sig samman och fick stöd av något oppositionsparti så kunde man fatta beslut. Så var det bara för oppositionen att "gilla läget". En sådan politik situation har inte rådit på många år och det är inte något som talar för att det kommer att bli så i framtiden heller.

Dessutom stördes inte beslutsfattarna av att den okunniga "Allmänheten" lade sig i det hela. Det fanns nästan inte någon debatt utan saker och ting avgjordes i slutna rum mellan en handfull pampar. Den allmänna debatten kring hur staden skall utvecklas började inte föras i bredare form förrän efter "Almstriden" och "Mullvaden" och då är vi inne på 1970-talet. Men den allmänna debatten har också en baksida - det blir nästan omöjligt att fatta beslut. Samtidigt finns det alltid starka krafter som vill riva upp fattade beslut. Vilket leder till att det tar oändlig tid att genomföra något som helst.

[LÅ1]

Man kan ju också presentera ett förslag till landstingsbudget som går ihop trots högre utgifter.... genom att föreslå en högre landstingsskatt. Men det är väl också populism i din värd?

Grundproblemet med att höja skatterna för att skapa mer pengar till goda ändamål är att det är tvivelaktigt om medborgarna accepterar högre skattetryck. Visst var skattetrycket högre under "BetongSossarnas" dagar men man får inte heller glömma att det var "De Pragmatiska Sossarna" under Göran Persson som insåg att "skattebetalarna" inte godtog det skattetrycket längre. Skattesänkningarna och "besparingarna" i form av privatisering och avreglering började under den perioden.

Alliansen har fortsatt på samma linje och har åstadkommit att var och en som arbetar har en rejält större summa att disponera var månad. Något som aldrig facket har klarat av. Jag tror inte att det är möjligt att reversera de reformerna och samtidigt vinna val. Bland annat därför att det man kan kalla "folk flest" inte har förtroende för att sådana pengar verkligen går till "goda ändamål". Snarare räknar man med att de åker med i "det stora sluket". Den tiden när medborgarna hade fullt förtroende för sina politiker försvann under "BetongSossarnas" tidevarv.

Man kan väl enkelt uttrycka det så här: Varför skall jag behöva dra åt svångremmen medan politikerna bara fortsätter att strö pengar omkring sig?
Naturligtvis mycket förenklat.

Ett annat sätt att se på det är detta: Varför klarade sig kommunen med 20% av alla innevånares intjänade löner en gång i tiden (tidigt 1970-tal?) men anser sig behöva ta 35% av kommuninnevånarnas samlade inkomster i dag?

[TKO]

Man kan ju också presentera ett förslag till landstingsbudget som går ihop trots högre utgifter.... genom att föreslå en högre landstingsskatt. Men det är väl också populism i din värd?

Grundproblemet med att höja skatterna för att skapa mer pengar till goda ändamål är att det är tvivelaktigt om medborgarna accepterar högre skattetryck. Visst var skattetrycket högre under "BetongSossarnas" dagar men man får inte heller glömma att det var "De Pragmatiska Sossarna" under Göran Persson som insåg att "skattebetalarna" inte godtog det skattetrycket längre. Skattesänkningarna och "besparingarna" i form av privatisering och avreglering började under den perioden.

Alliansen har fortsatt på samma linje och har åstadkommit att var och en som arbetar har en rejält större summa att disponera var månad. Något som aldrig facket har klarat av. Jag tror inte att det är möjligt att reversera de reformerna och samtidigt vinna val. Bland annat därför att det man kan kalla "folk flest" inte har förtroende för att sådana pengar verkligen går till "goda ändamål". Snarare räknar man med att de åker med i "det stora sluket". Den tiden när medborgarna hade fullt förtroende för sina politiker försvann under "BetongSossarnas" tidevarv.

Man kan väl enkelt uttrycka det så här: Varför skall jag behöva dra åt svångremmen medan politikerna bara fortsätter att strö pengar omkring sig?
Naturligtvis mycket förenklat.

Ett annat sätt att se på det är detta: Varför klarade sig kommunen med 20% av alla innevånares intjänade löner en gång i tiden (tidigt 1970-tal?) men anser sig behöva ta 35% av kommuninnevånarnas samlade inkomster i dag?

Frånsett att 35% inte är riktigt korrekt så har du naturligtvis en poäng...
/TKO

[Mick Dundee]

Ett annat sätt att se på det är detta: Varför klarade sig kommunen med 20% av alla innevånares intjänade löner en gång i tiden (tidigt 1970-tal?) men anser sig behöva ta 35% av kommuninnevånarnas samlade inkomster i dag?

Svaret stavas "Vård, skola och omsorg".

Cheers,

[LÅ1]

Ett annat sätt att se på det är detta: Varför klarade sig kommunen med 20% av alla innevånares intjänade löner en gång i tiden (tidigt 1970-tal?) men anser sig behöva ta 35% av kommuninnevånarnas samlade inkomster i dag?

Svaret stavas "Vård, skola och omsorg".

Cheers,

Jodå, det finns många områden där kommunerna gör mer i dag än de gjorde för 40 år sedan. Visserliggen fanns vård, skola och omsorg även då, och i vissa fall var den bättre, i andra sämre. Att man låter offentlig verksamhet växa betyder samtidigt att man minskar de enskilda individernas valmöjlighet och (i många fall) levnadsstandard. Ett exempel på det är att en lön räckte för att försörja en familj hyggligt. I dag lever en familj med en försörjare ofta i vad som politikerna kallar fattigdom.

Det finns många aspekter på detta.

Men nu är vi långt från ämnet!

[Kantorn]

Ett annat sätt att se på det är detta: Varför klarade sig kommunen med 20% av alla innevånares intjänade löner en gång i tiden (tidigt 1970-tal?) men anser sig behöva ta 35% av kommuninnevånarnas samlade inkomster i dag?

Svaret stavas "Vård, skola och omsorg".

Cheers,

Jodå, det finns många områden där kommunerna gör mer i dag än de gjorde för 40 år sedan. Visserliggen fanns vård, skola och omsorg även då, och i vissa fall var den bättre, i andra sämre. Att man låter offentlig verksamhet växa betyder samtidigt att man minskar de enskilda individernas valmöjlighet och (i många fall) levnadsstandard. Ett exempel på det är att en lön räckte för att försörja en familj hyggligt. I dag lever en familj med en försörjare ofta i vad som politikerna kallar fattigdom.

Det finns många aspekter på detta.

Men nu är vi långt från ämnet!

Var inte skolan statlig förr? Nåt där kanske?

[LÅ1]

Var inte skolan statlig förr? Nåt där kanske?

Mycket möjligt.

[2763]

Var inte skolan statlig förr? Nåt där kanske?

Japp. det var den. Dessutom hade kommunerna väl tidigare rätt till företagsbeskattning. Något som någon regering ändrade på i någon skatteväxling.

//T

[TKO]

Kommunerna har även andra inkomstkällor än egna skatteintäkter, nämligen statsbidrag. När skolan blev kommunal så följde det med ett statsbidrag. När den kommunala företagsskatten avskaffades fick man ett statsbidrag... etc.

/TKO

[Mick Dundee]

Ett annat sätt att se på det är detta: Varför klarade sig kommunen med 20% av alla innevånares intjänade löner en gång i tiden (tidigt 1970-tal?) men anser sig behöva ta 35% av kommuninnevånarnas samlade inkomster i dag?

Svaret stavas "Vård, skola och omsorg".

Cheers,

Jodå, det finns många områden där kommunerna gör mer i dag än de gjorde för 40 år sedan. Visserliggen fanns vård, skola och omsorg även då, och i vissa fall var den bättre, i andra sämre. Att man låter offentlig verksamhet växa betyder samtidigt att man minskar de enskilda individernas valmöjlighet och (i många fall) levnadsstandard. Ett exempel på det är att en lön räckte för att försörja en familj hyggligt. I dag lever en familj med en försörjare ofta i vad som politikerna kallar fattigdom.

Det finns många aspekter på detta.

Men nu är vi långt från ämnet!

Under efterkrigstiden genomgick det offentliga ett paradigmskifte från att göra minimalt för den enskilde till att göra maximalt. Det är grundbulten för det socialdemokratiska folkhemsbygget. Det ledde slutligen till att ineffektiviteten var så stor att socialdemokratiska regeringar redan under 1980-talet inledde avregleringar och en saktelig reträtt från "the cradle to the grave"-samhällsbygget. Märk väl att debatten i Sverige bara börjat när det gäller hur samhället ska hantera de stora påfrestningar som ligger framför oss. Oaktat politisk pajkastning har både s- och m-ledda regeringar tydligt markerat och prioriterat vad de anser vara välfärdens kärna - vård, skola, omsorg - bl.a till priset av eftersatta infrastrukturinvesteringar och -underhåll. Allt för att säkerställa medelklassens behov av transfereringar från densamma till densamma - maxtaxa, lågt pris på kollektivtrafiken, lång föräldraledighet etc, etc. Mycket vill ha mer sägs det ... Och det är här jag surnar till, för jag tror att Wennerholm tror att han röstmaximerar när han förordar spårväg inne i stan i en fåfäng tro/förhoppning om att några trendängsliga miljöpartisympatisörer på Söder ska rösta på (m) i nästa val. Hans uppdrag är länet, inte staden.

Cheers,

[TKO]

Dock visar alla empiriska studier att just den modellen leder till störst ekonomikst välstånd och högst upplevd livskvalitet - medan de länder där man försökt sej på annat inte riktigt kan hävda sej i längden.

Ojdå - som nationalekonomen sa när han kom ut i verkligheten!

/TKO

[Claes Thure Moberg]

Men när politiker diskuterar (oavsett parti) så skiljer man på avgifter, statlig skatt, landstingsskatt och kommunal skatt. Och framhåller att detta är skillnader som är viktiga att hålla reda på.

Men när jag gör min egen familjebudget så går allt detta på ett enda konto. Det kontot heter: "Skatt".

Där ligger en del av skillnaden. Därför att jag ger högaktningsfullt f*****n i om de pengar som samhället tar av min inkomst går till staten, landstinget eller kommun. De pengarna är borta från min ekonomi oavsett i vilken plånbok de sedan hamnar. När jag så upptäcker att jag inte får i retur det jag förväntar mig till exempel pension, åldringsvård, sjukvård, skola, socialtjänst, vägunderhåll, kollektivtrafik eller något annat så sk*****r jag i om det är staten, landstinget eller kommunen som inte gör sitt jobb. Jag bara konstaterar att jag får inte tillbaka det jag har förväntat mig av mina skattepengar. Och därmed tvivlar jag på "dem som har hand om det".

Och som "Mick Dundee" så riktigt påpekar så har vi som är barn av efterkrigstiden vant oss vid att samhället fixar allt åt oss. Därför blir besvikelsen - och misstänksamheten - extra stor när det visar sig att så funkar det inte. Där ligger också ett stort problem för "samhällsbyggarna". Dagens invånare accepterar inte ett så högt skattetryck som man gjorde för 50 år sedan.

[twr]

Ojdå - som nationalekonomen sa när han kom ut i verkligheten!

/TKO

[Stefan Widén]

[
Under efterkrigstiden genomgick det offentliga ett paradigmskifte från att göra minimalt för den enskilde till att göra maximalt. Det är grundbulten för det socialdemokratiska folkhemsbygget. Det ledde slutligen till att ineffektiviteten var så stor att socialdemokratiska regeringar redan under 1980-talet inledde avregleringar och en saktelig reträtt från "the cradle to the grave"-samhällsbygget. Märk väl att debatten i Sverige bara börjat när det gäller hur samhället ska hantera de stora påfrestningar som ligger framför oss. Oaktat politisk pajkastning har både s- och m-ledda regeringar tydligt markerat och prioriterat vad de anser vara välfärdens kärna - vård, skola, omsorg - bl.a till priset av eftersatta infrastrukturinvesteringar och -underhåll. Allt för att säkerställa medelklassens behov av transfereringar från densamma till densamma - maxtaxa, lågt pris på kollektivtrafiken, lång föräldraledighet etc, etc. Mycket vill ha mer sägs det ... Och det är här jag surnar till, för jag tror att Wennerholm tror att han röstmaximerar när han förordar spårväg inne i stan i en fåfäng tro/förhoppning om att några trendängsliga miljöpartisympatisörer på Söder ska rösta på (m) i nästa val. Hans uppdrag är länet, inte staden.

Cheers,

Staden ingår i landstinget som alla andra kommuner. Tyvärr så har många av föregångarna på trafiklandstingsrådposten som kommit från länets andra komuner haft samma tankemiss att "Staden" är så rik och har tunnelbana att där behövs inga nya satsningar. Men facit säger en annan sak. Och där tror jag vi alla är överens. Verkligheten är att invånarna i hela länet är beroende av att kollektivtrafiken fungerar även i innerstaden då många har sina arbetsplatser där eller nyttjar den för shopping, kulturevenmang, och besök på att övriga nöjesetablisemang. Ja turisterna kommer ju till och de är nu mera en ganska stor del av kolletivtrafikåkarna. Det dröjer nog inte länge innan SL kräver att innerstadens entreprenörers personal skall behärska ryska med tanke på antalet besökare därifrån.

Stefan