Spårvägsplaner i Skåne

[twr]

http://www.lund.se/sparvagn

Nu finns förstudien för spårväg på Lundalänken att läsa.

[M_M]

Intressant!

Är jag eller de färgblinda? På sid 30 hävdar de att spårytan är gul på spårvägen i Bergen. Jag tycker den är tegelröd...

På sidan 9 framgår att de ser spår till Dalby som etapp 2 och spår mot Staffanstorp (inkl sträckan inom Lund) som etapp 3. Är det en bra prioritering?

Dessutom skriver man (om etapp 2 och 3): "I väntan på spår kan sträckorna trafikeras av högvärdig regional busstrafik". Det stämmer väl inte helt, åtminstone etapp 2 är ju ritad så att det - vad jag kan se - inte finns vägbana och man då väl lika gärna kan bygga spårväg om man ska bygga nåt alls?

[2763]

SCB har officiella definitioner av tätorter och då ingår Angered i Göteborg. Däremot utgör Brevik en egen tätort.

Snarare än "kommersiell" skulle jag vilja säga "reguljär trafik". Malmö och Malmköping är ju musiespårvägar som förstås är väldigt trevliga men knappast motsvarar något trafikbehov. Utan snarare är attraktioner i sig.
Djurgårdslinjen är lite annorlunda, eftersom den faktiskt kan anses sköta en del av trafiken till Djurgården.

Djurgårdslinjen är inte alls annorlunda. Den bedrivs på en spårväg med kommersiell trafik, nämligen spårväg city.

//Tony

[twr]

http://www.malmo.se/Nyheter/Forvaltning ... orjas.html

[bruse]

SCB har officiella definitioner av tätorter och då ingår Angered i Göteborg. Däremot utgör Brevik en egen tätort.

Snarare än "kommersiell" skulle jag vilja säga "reguljär trafik". Malmö och Malmköping är ju musiespårvägar som förstås är väldigt trevliga men knappast motsvarar något trafikbehov. Utan snarare är attraktioner i sig.
Djurgårdslinjen är lite annorlunda, eftersom den faktiskt kan anses sköta en del av trafiken till Djurgården.

Djurgårdslinjen är inte alls annorlunda. Den bedrivs på en spårväg med kommersiell trafik, nämligen spårväg city.

//Tony

Ska vi märka ord så är Djurgårdslinjen numera ett registrerat varumärke, och är namne på den museala trafiken som går på linje 7N. Den reguljära trafiken på kommersiella grunder kallas för Spårväg City med linjenummer 7.

Läs mer här: http://www.ss.se/fragor-och-svar

[TKO]

Kan vi inte sluta vara så stockholmscentrerade och återvända till ämnet för tråden: Malmö?

Vet någon om beslutet i nämnden var enhälligt? Folkpartiet har ju tidigare varet emot...

med vänlig hälsning
Thomas K Ohlsson

[bruse]

Näe, tråden handlar initialt om Lund.

[M_M]

Näe, tråden handlar initialt om Lund.

Jag anmäler mig som deltagare nummer två i ordmärkarklubben, som du verkar ha startat, och påpekar att trådens första inlägg handlar om Malmö, Lund och Helsingborg utan inbördes ordning

Kan vi inte sluta vara så stockholmscentrerade och återvända till ämnet för tråden: Malmö?

Vet någon om beslutet i nämnden var enhälligt? Folkpartiet har ju tidigare varet emot...

Förhoppningsvis dyker protokollet upp här snart.

[bruse]

Hm host, slarvigt av mig. Såg bara den här sidan...



Sent from my iPhone using Tapatalk

[TKO]

Jag vill bara ha till protokollet att jag för en gångs skull inte var tjafsig utan hade överseende!

Det du Bruse...

med vänlig hälsning
Thomas K Ohlsson

[twr]

Den här tråden handlar mycket om Stockholm och mycket om vad tråden ska handla om (så kallade meta-inlägg).
Det här är följaktligen ett meta-meta-inlägg.

Någon som har några tankar om spårvägsplanerna i Skåne?

http://www.skanskan.se/article/20111001 ... kjuts-fram

[spårlasse]

Den här tråden handlar mycket om Stockholm och mycket om vad tråden ska handla om (så kallade meta-inlägg).
Det här är följaktligen ett meta-meta-inlägg.

Någon som har några tankar om spårvägsplanerna i Skåne?

http://www.skanskan.se/article/20111001 ... kjuts-fram

Det är väl så på sådana här forum att det först blir någon diskussion när någon är emot det. Här lär vi nog inte hitta några sådana åsikter. Tycker förstudien verkar väl genomförd och kostnadsberäkningen rätt rimlig. Att skrapa fram 1 miljard för en relativt liten (om än välmående) kommun är ju dock inte så lätt. Det intressanta här är ju att kommunen förväntas betala en hel del för det - inte som i Stockholm där SL betalar allt...Lund har ju en årlig budget på 5 miljarder i kommunen...Inte helt lätt att då bära en sådan tung investering. Finansieringsformerna verkar ju också vara det som hänger i luften.

[august]

Att skrapa fram 1 miljard för en relativt liten (om än välmående) kommun är ju dock inte så lätt.

Hur lång tid brukar en sån här investering betalas över? Byggtiden? 2–3 år? Hur funkar det?

[M_M]

Som bonusfråga så bör man väl titta på hur lång tid man avskriver anläggande av vägar på?

[daniel_s]

Att betala fakturor är en sak, att göra avskrivningar är en annan. Fakturorna betalar man när de ska betalas (när är det då? Ja tänk dig att du är t ex en utredningskonsult eller en betongleverantör, när vill du ha betalt för ditt jobb?), eventuellt med lånade pengar som man i så fall har en kostnad för att låna, en periodisk kostnad som inte ska blandas ihop med avskrivningarna.

Den färdiga anläggningen är en tillgång som ska skrivas av. Avskrivningstiden skall i princip motsvara den ekonomiska livslängden på anläggningen. Man skriver kanske av en grusväg på 10 år och en mer avancerad väg på längre tid. För en spårväg kan kanske 33 år eller något sådant komma i fråga (jag vet inte så noga, korrigera gärna). Det betyder i så fall att varje år minskar anläggningens värde med 1/33 av anskaffningsvärdet (vid linjär avskrivning), vilket redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

[august]

Att betala fakturor är en sak, att göra avskrivningar är en annan. Fakturorna betalar man när de ska betalas (när är det då? Ja tänk dig att du är t ex en utredningskonsult eller en betongleverantör, när vill du ha betalt för ditt jobb?), eventuellt med lånade pengar som man i så fall har en kostnad för att låna, en periodisk kostnad som inte ska blandas ihop med avskrivningarna.

Det var ungefär det jag tänkte – likviditetsmässigt alltså. Jag antar att spårvägen alltså betalas när respektive entreprenad är klar, alternativt med à conto även under processens gång...

[2763]

Det var ungefär det jag tänkte – likviditetsmässigt alltså. Jag antar att spårvägen alltså betalas när respektive entreprenad är klar, alternativt med à conto även under processens gång...

Rekommenderar att du läser igenom AB och ABK för att få mer exakt svar.

/T

[Ulrik Berggren]

Det var ungefär det jag tänkte – likviditetsmässigt alltså. Jag antar att spårvägen alltså betalas när respektive entreprenad är klar, alternativt med à conto även under processens gång...

Rekommenderar att du läser igenom AB och ABK för att få mer exakt svar.

/T

Inte heller där får han svar, det beror helt på hur avtalet mellan konsulten och beställaren ser ut... (löpande/fastpris med utan budget mm)

F ö lär avskrivningskostnader för järnväg vara 60 år, men tror den är 20 år för själva spåret. (sök på ASEK 4 så hittar ni exakta värden).

[2763]

Inte heller där får han svar, det beror helt på hur avtalet mellan konsulten och beställaren ser ut... (löpande/fastpris med utan budget mm)

F ö lär avskrivningskostnader för järnväg vara 60 år, men tror den är 20 år för själva spåret. (sök på ASEK 4 så hittar ni exakta värden).

Något absolut svar får du naturligtvis inte, men en ganska god fingervisning. Förutsatt att avtalet åberopar ABK (för konsult) eller AB/ABT (för entreprenad) så finns det i ABx ickedispositiva styrmedel. Och visst förekommer entreprenader/konsulttjänster utan ABx men det är väl knappast det som är vanligast.

/T

[Sten J]

Som jag uppfattar det så är den springande punkten i sammanhanget att väl varken staten eller kommunerna har vare sig balans- eller resultaträkning. Alltså torde avskrivningstid för dem vara rent akademisk, dvs kostnaden tas i och med att man betalar.
Man kan ju förvisso göra bedömningar av lönsamhet, men resultat av dylika kommer ju inte in i budget eller redovisning.