M_M skrev:Christer J skrev:M_M skrev:Nu har det alltså däremot kommit motstridiga uppgifter kring exakt vad byggnaden får användas för.
??? får användas till ??? Det har aldrig funnits några andra motiv för den byggnaden än att till en början vara nödutgång (på en station med bara en ordinarie utgång - alltså helt enligt byggnormen), och i en obestämd framtid (dvs när SL vill) vara biljetthall för en sekundäruppgång till station Universitetet. Byggnadstillståndet gavs ju under den förutsättningen. Det är idag inte fullständigt stopp på att bygga nytt inom Nationalstadsparken - speciellt inte där det redan finns bebyggelse runt om. Här rör det sig ju inte heller om att bygga nytt, utan bara att snygga upp fasaden så den är representativ, samt att sätta upp en stolpe med T-loggan.
Är du helt säker på att bygglovet (och vilka eventuella extra tillstånd som krävs i Nationalstadsparken) verkligen från början medgav användning som ordinarie in/utgång?
Att SL däremot valde att bygga allt så att det i framtiden kan göras om till en ordinarie in/utgång är väl inte så konstigt, det finns ju egentligen inget att spara på att bygga så att den INTE/svårare kan byggas om till ordinarie in/utgång.
Ja, när man bygger en ren nödutgång (som man inte har för avsikt att det skall bli en en utgång med biljetthall) så gör man som man gjort i Alby:
https://maps.google.se/?ll=59.24144,17. ... ,7.59&z=19
Nödutgången ser man mellan lyktstolpen och det lilla huset. Det är en vanlig nedklöttrad plåtport. Därbakom går det en enkel asfalterad gång på ca fem meters bredd ned till spåren öster om stationen. Från plattformens östra ände får man gå ned på en gångstig bredvid spåren ca 100 meter för att därefter komma in i den asfalterade gångtunneln. Motsvarande lösning finns i Bagarmossen och Skarpnäck.
Sedan har vi station Duvbo som har en nödutgång med trappor i direkt anslutning till norra plattformsänden:

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1975.
Station Kungsträdgården hade några år en provisorisk nödutgång innan södra uppgången var färdig. Den gick också längs spåren bakom stationen och slutade i en trappa bakom Nationalmuseum:

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1977.
Station Mörby Centrum har man gjort försvarsarbeten för en uppgång i norra änden genom att spränga ut den understa delen av trappschaktet - som synes på den undre bilden (som är spegelvänd jämfört med översiktsplanen). Trots det finns det en nödutgång som har en liknande lösning som för Alby. Början på denna nödutgång syns tydligt från norra plattformsänden vid söderspåret:

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1974.
Slutligen station Universitetet. Här finns en fullt utritad uppgång med markering för Pressbyrå (PB). Utanför utgången finns en liten bussterminal. Från början var det alltså planerat för en uppgång. Senare i byggprocessen ändrade man sig att öppna uppgången, men lät bygga den klart. Bussterminalen lades istället intill södra uppgången strax norr om entrén.
I texten från 1973 står: "För station Frescatis norra uppgång har under året förslagsritningar upprättats som underlag för en anläggningsplan, vilken insänts till vägverket för granskning och godkännande. Då byggnadsarbetet skall ske i egen regi, har arbetsritningar påbörjats för stomkonstruktionerna..."
I texten från 1974 står: " Arbetsritningarna för station Universitetets norra biljetthall har färdigställts. I slutet av året beslöt SL emellertid att senarelägga denna uppgång. Endast stomkonstruktionerna skulle utföras. Detta medförde oväntat stora omkonstruktioner av biljetthallen, vilka slutfördes strax före årsskiftet. Dessutom måste en provisorisk nödutgång anordnas i rulltrappsschaktet upp till biljetthallen. Sprängning har utförts för norra biljetthallen och och anslutningen till det tidigare delvis utsprängda rulltrappsschaktet. Betongarbetena är till stor del klara."
I texten från 1975 står: "Den 12 januari öppnades delen Tekniska Högskolan - Universitetet för trafik. Norra uppgången för statione Universitetet, som skulle öppnas senare, används tills vidare i provisoriskt utförande som nödutgång."

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1973.
Varför skriver gatukontoret om dessa arbeten? Jo det var gatukontoret som byggde större delen av tunnelbanan fram till 1980-talet då södra grenen på Järvabanan byggdes genom Sundbyberg upp till Rinkeby. Detta beror på att bygget började när Stockholms stad byggde tunnelbanan för egna pengar åt Stockholms Spårvägar. Även efter det att SL förts över till landstinget och tunnelbanan byggdes utanför stadens gränser fortsatte gatukontoret att bygga tunnelbana i egen regi och egen personal. Det var naturligt att man lät den egna tekniska förvaltningen bygga tunnelbanans råkonstruktion. Sedan fortsatte SS i egen regi att lägga spår och signaleri samt färdigställa alla utrymmen för bruk. Notera att stationen i början hade namnet Frescati i stället för Universitetet.
Jag hoppas att denna redovisning direkt från källorna skall ta död på de vandringshistorier som tydligen verkar finnas om denna norra uppgång!
