Forum - Spårvägssällskapet.se

Vad var det som begränsade uppkopplingen mellan motståndsstegen på vagnarna? motorströmmen via något strömrelä?

Och sen är jag inte med på hur man får elbroms med körveven i nolläge?
Som jag har fattat det har veven xst bromslägen - nolläge - "gruppering" - uppkoppling till serie - uppkoppling till parallell. Var bromslägena fasta, dvs motsvarar de ett visst motstånd eller är det även här ett börvärde på motorströmmen?

Q skrev:Vad var det som begränsade uppkopplingen mellan motståndsstegen på vagnarna? motorströmmen via något strömrelä?

Det finns ett strömgränsrelä kopplat till motorströmmen (med kompensation för vagnens last).

Q skrev:Och sen är jag inte med på hur man får elbroms med körveven i nolläge?

Körveven måste stå i nolläge eftersom de andra lägena är fartlägen. I nolläge erhålls bromsförberedelse, vilket innebär att bromskretsen grupperas, och regleras så att en viss ström upprätthålls (det sistnämnda gäller inte på C5, där är det endast gruppering). När man sedan vill elbromsa ordentligt så lägger man ett tryck i driftbromsledningen, ju högre tryck desto högre strömgräns (med det ovannämnda strömgränsreläet).
(C1-C3 har nog ett särskilt strömgränsrelä för bromsförberedelsen.)

Q skrev:Som jag har fattat det har veven xst bromslägen - nolläge - "gruppering" - uppkoppling till serie - uppkoppling till parallell. Var bromslägena fasta, dvs motsvarar de ett visst motstånd eller är det även här ett börvärde på motorströmmen?

Se ovan. Det finns 18 bromslägen ("bromskontakter") på C1-C3, de kopplas in fortare ju högre driftbromstryck man har. På C4 är antalet bromslägen flera genom att dubbelkontaktorerna är ersatta med dubbelt så många enkelkontaktorer som arbetar "i otakt". Man kan säga att "börvärdet" på motorströmmen bestäms av (det av föraren valda) trycket i driftbromsledningen.