Bra jobb för vettiga människor

[daniel_s]

Lidingöbanan är järnväg, på järnväg gäller inte vägtrafikförordningen eller dess sentida släktingar.

Vägtrafikförordningen finns inte, till 1999 hade vi däremot en Vägtrafikkungörelse (1972:603). Numera ersatt av Trafikförordningen. Den gäller inte på spårvägar heller, bortsett från vissa utvalda bestämmelser.

Det är förordningen (1990:1165) om säkerheten vid tunnelbana och spårväg och inget annat, som reglerar vilka trafikregler som gäller på spårvägar, körkortskravet för spårvagnsförare är en paragraf i den sistnämnda förordningen. I den bestäms även vilka bestämmelser i Trafikförordningen som gäller för spårvagnar.

Även på gamla "Lidingötrafiken" var det många som hade behörighet både för buss och tåg, denna möjlighet att meranvända personalen försvann dock under 1993 genom att trafikslagen då kom att höra till två olika entreprenörer.

Möjligheten kom faktiskt tillbaka under ett par år i slutet av 1990-talet då SL Buss körde busstrafiken på Lidingö. Det var då formellt fråga om två olika bolag men det gick bra att låna personal mellan bolagen.

[Johan Eriksson]

x

[trafikbefäl]

Men förarna i Beijing och Framsidan då, fick de sedan tidigare anställda förarna som inte redan hade lappen vara så goda att skaffa det 1975?

Fattar fortfarande inte varför man inte skulle kunna köra spårvagn, lära sig tillräckligt utan den astronomiska summa det idag kostar att ta körkort?

(vad jag gjorde iofs bara på vagnhallsområdet i Tallinnn -93 törs man väl knappt berätta, tur för mig att svenska Järnvägsinspektionen inte härskar där )

De förare som inte hade körkort fick faktiskt dispens att köra spårvagn efter att kravet införts. Dispensen utfärdades om jag inte minns fel av länsstyrelsen (som väl även var tillsynsmyndighet på den tiden???). Vet att minst två förare körde på dispens åtminstone för några år sedan!

Vad gäller kravet på körkort tror jag det är bra. Förhoppningsvis har man grundkunskap i trafik och lite körvana innan man sätter sig på förarplatsen!

Sedan - visst - är det dyrt att ta körkort. Det var det även när jag tog körkort för ett antal år sedan, men det känner jag är en annan diskussion!

[daniel_s]

Fattar fortfarande inte varför man inte skulle kunna köra spårvagn, lära sig tillräckligt utan den astronomiska summa det idag kostar att ta körkort?

Som den goda pedagog jag är gör jag ett försök till:

För att man inte får det!

Skämt åsido. 20000 kr för ett körkort är ett obetydligt belopp i förhållande till den totala kostnaden för att utbilda en spårvagnsförare (gäller även Djurgårdslinjen).

Den som får anställning som spårvagnsförare får dessutom (åtminstone i Stockholm) relativt snabbt en månadslön som vida överstiger den för jobb med motsvarande förkunskapskrav som inte kräver körkort, så pengarna är snabbt intjänade.

[Johan Eriksson]

x

[2763]

Visst, men nåt slags trafikvett måste man ju ha fått lära sig som förare även före -75, hur pass mycket skilde de olika utbildningarna sig från varandra?

Men snälla Johan, trafikvett och körkortsinnehav behöver inte hänga ihop.
(Man kan ju undra ibland vad vissa medtrafikanter sysslar med)

Detta är dock en kvasidiskussion och själv ser jag kravet på körkort tämligen naturligt för den som skall köra spårvagn.

Däremot är det kanske inte fullt lika naturligt för en lokförare att vara nödd och tvungen till det. I gränslandet mellan järn- och spårväg finns det naturligtvis en del avarter som gör att det kan verka otydligt.

//T

[Johan Eriksson]

x

[daniel_s]

Visst, men nåt slags trafikvett måste man ju ha fått lära sig som förare även före -75, hur pass mycket skilde de olika utbildningarna sig från varandra?

Trafikvett är överskattat. Att köra spårvagn handlar om kunskaper och fantasi. Det funkar inte med att bara följa trafikregler, trafikmiljön - speciellt i storstäder - är ett samarbete där det är en fördel att ha kunskaper om den andres situation. (Som jag redan sagt.)

Förr var spårvagnsförarutbildningar i stor utsträckning en fråga om att lära sig köra den ena eller den andra vagntypen. Visst hade man trafikutbildning, men kom ihåg att vägtrafiken också utvecklats under tiden. På 1930-talet var bilarna ännu gäster på gator och torg, idag är det spårvagnen som är gäst. Spårvagnarna måste idag i mycket större grad framföras på vägtrafikens villkor där det förr i tiden var tvärtom.

Tyvärr finns det ännu personer som på fullt allvar tror att vi skall kunna återgå till den gamla ordningen där spårvagnen var gatans kung och alla andra förskräckt skyndade undan. Detta är en blandning av nostalgi och fundamentalism som jag ibland vill spy på. Det blir inte så! För att spårvagnen ska bli ett effektivt färdmedel i stadstrafiken krävs att man är lite mer smart, och lägger ner lite mer jobb själv i stället för att kräva att alla andra skall anpassa sig. Visst kan det krävas obekväma politiska beslut som att göra vissa gator bilfria etc, men detta torde bli undantag. Spårvagnen måste fogas in i gatumiljön genom anpassning, tycker jag.

EDIT: Visst ja, slutsatsen! En del av denna anpassning är att spårvagnsförarna utbildas i att förstå hur andra trafikanter tänker och inta en förlåtande attityd till dessa, i stället för att få hjärnblödning eller krocka varje gång någon gör något "konstigt". Vad är då bättre än att spårvagnsföraren själv har denna erfarenhet, och därmed ser övriga trafikanters misstag som än mer naturliga (om än inte tillåtna!)?

[Johan Eriksson]

x

[2763]

Det är jätteviktigt att ta död på myterna och öka kunskapen, att bygga in säkerheten från början med tex så gott som 100% spår på egen bana och mycket mer.

Helt rätt att ta död på myterna, men tag då död på båda sidors myter. Överglorifiera inte spårvagnen. En buss i separat körfält med prioritet tar sig fram lika bra som en spårvagn. (Exempelvis) Tillskriv inte bussen nackdelar den inte har - däremot kan man ju ta upp de nackdelar som faktiskt finns - miljö, normalt sett allt för svaga motorer e.t.c.

Att inte utnyttja möjligheten till samtrafikering spårvagn/buss ser jag också som fel. Kollektivtrafiken skall vara tydlig, då är det i många lägen bättre att samsas.

Framsidan har - oavsett Vasakatastrofen - haft många småolyckor på sistone. Vems fel det är vill jag inte säga för jag vet inte men det verkar som sagt vara gott om kålsupare ute på gatorna i Gbg!?

Kan vi inte vara överens om att sluta upp med tjafset "Framsidan" och "Baksidan", Visst det är humoristiskt menat men det blir inte kul i längden.

För övrigt kan jag konstatera att bland annat tack vare som tog vid efter olyckan vid Vasaplatsen är Göteborg den säkraste staden för oskyddade trafikanter.

Visst det har varit en del mindre mankemang den senaste månaden, inget ut över det vanliga. Ibland går det år emellan två olyckor av den här kalibern och ibland är det dagar. Det behöver inte ha med "kålsupare" att göra. Varje olycka och incident är olycklig i sig. "Mean time between failure" är trots allt längre än du tycks vilja göra gällande här.

//Tony

[Johan Eriksson]

x

[Lars Ödlund]

Jag vill ha fakta, jag överglorifierar inte eller tror att alla olyckor försvinner vid spv-trafik i Stockholms innerstad, därav min drapa från Europa!

Kanske någon har statiskt (kanske inte i nitisk överdetalj) över antalet allvarliga olyckor inkl personskador i Stockholm, SS och SL respektive i Göteborg de senaste åren (eller så)?

Någon aktuell statistik av den formen tror jag inte finns, till viss del beroende på att det sedan många år tillbaka är flera olika entreprenörer som sköter trafiken i Sthlms stad, i Göteborg har "Spårvägen" nästan "monopol" på lokaltrafiken inom staden.

Någonstans i gömmorna har jag en rapport från 1995-1996, där var antalet allvarliga personskador och dödsfall på samma nivå i de bägge städerna, men till Sthlms fördel om man räknade bort Tunnelbanan.

Antalet allvarliga personskador med spårvagn/buss är försumbart räknat till antalet personkm.

//Lasse

[M_M]

Fattar fortfarande inte varför man inte skulle kunna köra spårvagn, lära sig tillräckligt utan den astronomiska summa det idag kostar att ta körkort?

Som den goda pedagog jag är gör jag ett försök till:

För att man inte får det!

Skämt åsido. 20000 kr för ett körkort är ett obetydligt belopp i förhållande till den totala kostnaden för att utbilda en spårvagnsförare (gäller även Djurgårdslinjen).

Den som får anställning som spårvagnsförare får dessutom (åtminstone i Stockholm) relativt snabbt en månadslön som vida överstiger den för jobb med motsvarande förkunskapskrav som inte kräver körkort, så pengarna är snabbt intjänade.

Hur ska den som just kommit ut på arbetsmarknaden och i princip bara har socialbidrag och alfakassa att välja på göra? Försöka få ett avtal där man lovas jobb så fort man tagit körkortet, och sedan ta med det avtalet in till banken?

20.000 är inte så mycket pengar för den som har en hyffsad inkomst men för den som står på ruta ett så är det ganska omöjligt.

Med tanke på hur arbetsmarknad och kollektivtrafiken ser ut så skulle det nästan behövas en körkortsform som bara är användbar i yrkesutövning, som AMS eller liknande kan pröjsa men man själv får lösa ut till självkostnadspris om man vill ha körkort som även gäller på fritiden.


Appropå körkort så kan man också fråga sig hur många (tusentals) mil på fordon som inte kräver körkort (cykel, moped och för den delen körning inom inhägnat område typ truck eller tung lastbil) som eventuellt skulle räcka för att anses ha "trafikvett"?

[Lars Ödlund]

Fattar fortfarande inte varför man inte skulle kunna köra spårvagn, lära sig tillräckligt utan den astronomiska summa det idag kostar att ta körkort?

Som den goda pedagog jag är gör jag ett försök till:

För att man inte får det!

Skämt åsido. 20000 kr för ett körkort är ett obetydligt belopp i förhållande till den totala kostnaden för att utbilda en spårvagnsförare (gäller även Djurgårdslinjen).

Den som får anställning som spårvagnsförare får dessutom (åtminstone i Stockholm) relativt snabbt en månadslön som vida överstiger den för jobb med motsvarande förkunskapskrav som inte kräver körkort, så pengarna är snabbt intjänade.

Hur ska den som just kommit ut på arbetsmarknaden och i princip bara har socialbidrag och alfakassa att välja på göra? Försöka få ett avtal där man lovas jobb så fort man tagit körkortet, och sedan ta med det avtalet in till banken?

20.000 är inte så mycket pengar för den som har en hyffsad inkomst men för den som står på ruta ett så är det ganska omöjligt.

Med tanke på hur arbetsmarknad och kollektivtrafiken ser ut så skulle det nästan behövas en körkortsform som bara är användbar i yrkesutövning, som AMS eller liknande kan pröjsa men man själv får lösa ut till självkostnadspris om man vill ha körkort som även gäller på fritiden.


Appropå körkort så kan man också fråga sig hur många (tusentals) mil på fordon som inte kräver körkort (cykel, moped och för den delen körning inom inhägnat område typ truck eller tung lastbil) som eventuellt skulle räcka för att anses ha "trafikvett"?

Om spv förare skulle bli ett rejält bristyrke går det säkert att erhålla bidrag från AMS till utbildning, även till körkortet, alternativt så ordnar säkert arbetsgivaren den utbildningen.

Jfr Busskortsutbildningen i de Sthlm, Göteborg mfl, även här krävs att du har B körkort innan.

Detta är knappast något problem.

//Lasse

[daniel_s]

En annan variant är att man börjar köra tunnelbana i stället. Samma avtal, samma lön, men inget körkortskrav. (Vilket iofs motsäger det jag sa lite, men ni förstår vad jag menar. FT är inte något volymyrke precis...)

[kildor]

En tredje variant är ju att börja köra för Stockholmståg, som har avsevärt högre löner än Roslagståg, Connex och SJ. Nackdelen jämfört med tunneltåg-/spårvagnsförare är att man får ordna större delen av utbildningen själv. Men å andra sidan råder det tokbrist på lokförare i sthlm nu, i princip alla operatörer söker förare...

[Björn Ehnberg]

En tredje variant är ju att börja köra för Stockholmståg, som har avsevärt högre löner än Roslagståg, Connex och SJ. Nackdelen jämfört med tunneltåg-/spårvagnsförare är att man får ordna större delen av utbildningen själv. Men å andra sidan råder det tokbrist på lokförare i sthlm nu, i princip alla operatörer söker förare...

Guldläge för Dig då, Patrik. Lycka till....

[kildor]

Guldläge för Dig då, Patrik. Lycka till....

Tack! Men den saken är redan ordnad, om man säger så! Första turen på egen hand blir sannolikt inom tre veckor

[daniel_s]

En tredje variant är ju att börja köra för Stockholmståg, som har avsevärt högre löner än Roslagståg, Connex och SJ. Nackdelen jämfört med tunneltåg-/spårvagnsförare är att man får ordna större delen av utbildningen själv. Men å andra sidan råder det tokbrist på lokförare i sthlm nu, i princip alla operatörer söker förare...

Nu skenade (obs kul) du iväg här, vi (dvs jag) talade om yrken med "motsvarande förkunskapskrav", kom ihåg att KY-utbildningen förutsätter gymnasiekompetens. Visserligen går ju alla på gymnasiet nuförtiden men det är fortfarande en principiell skillnad.

[kildor]

Nu skenade (obs kul) du iväg här, vi (dvs jag) talade om yrken med "motsvarande förkunskapskrav", kom ihåg att KY-utbildningen förutsätter gymnasiekompetens. Visserligen går ju alla på gymnasiet nuförtiden men det är fortfarande en principiell skillnad.

Nja, jag gjorde faktiskt ett försök att återknyta till trådens ursprungsinlägg Men visst, lokföraryrket innebär högre förkunskapskrav. Men körkort krävs iaf inte.

Och för att återgå till Roslagståg igen så har dom tidigare främst rekryterat förare internt, huvudsakligen från konduktörsidan, om jag förstått det rätt. På den vägen har du varken krav på ky-utbildning eller körkort, men sannolikt högre lön än både spårvägs- och tunneltågsförarna...