Spårvägsplaner i Skåne

[spårsnoken]

Sydsvenskan: Avsiktsförklaringen för spårvagn i Lund klubbades under torsdagskvällen

http://www.sydsvenskan.se/lund/annu-ett ... -sparvagn/

Till sist voterade kommunfullmäktige om avsiktsförklaringen. 61 röstade för, 1 emot, 2 avstod och 1 ledamot var frånvarande.

Nästan otroligt att enigheten är så stor.

Spårvägsmotståndarna klagar på att de inte har något parti att rösta på i nästa val.

Min kommentar till Spårvägsmotståndarna: Bullshit (pardon my French). Vadå ingen demokrati? Den voteringen är ett praktexempel på nära nog fullständig demokratisk enighet. En spårväg ger också ökat kundunderlag för butikerna samt ökar värdet på fastigheterna i närområdet enligt erfarenheter från städerna i USA när man införde spårvagnar i citymiljön.

Så har vi diskusionen om meter- kontra normalspår, ett samköp av rullande material ger ekonomiska fördelar samt breddar erfarenheterna, Lund har väl också planer på att köra spårvagn till Södra Sandby och varför inte en snabbspårväg till Malmö. Tidigare var ju Skåne nerlusat med järnvägslinjer bland annat linjen från Malmö - Södra Sandby - Revinge - Harlösa - Sjöbo - Tomelilla - Simrishamn (hoppas jag fick det rätt där, kanske är det Staffanstorp - Dalby - Sjöbo som var riktiga Simrishamnsbanan). Låg på Civilförsvarsskolan i Revingehed i början på 70-talet i januari månad vilket satte djupa spår i mig (vädret då alltså), åkte flera gånger med bussen därifrån över S Sandby-Lund-Malmö, genomfarten i Lund var bussgata vilken enligt planerna nu skall bli spårvägsgata istället.

----------------------------------------
Nja. Av diskussionen bland 'spårvägsmotståndarna' om intrånget i kulturmässigt känsliga delar av Lunds innerstad framgår väl ganska klart att meterspår skulle vara en fördel. Man kan köra fort till förorterna också på meterspår - åk t.ex. till Freiburg och titta. Eller någon av de många andra städer i Tyskland som har meterspår.

mvh/spårsnoken

[twr]

Låg på Civilförsvarsskolan i Revingehed i början på 70-talet i januari månad vilket satte djupa spår i mig (vädret då alltså), åkte flera gånger med bussen därifrån över S Sandby-Lund-Malmö, genomfarten i Lund var bussgata vilken enligt planerna nu skall bli spårvägsgata istället.

Vad var det för en bussgata? Lundalänken som nu ska bli spårväg byggdes som bussväg i början av 2000-talet. Men du kanske menar inne i stan, Stora Södergatan till exempel?

[C12C3C3C12]

Låg på Civilförsvarsskolan i Revingehed i början på 70-talet i januari månad vilket satte djupa spår i mig (vädret då alltså), åkte flera gånger med bussen därifrån över S Sandby-Lund-Malmö, genomfarten i Lund var bussgata vilken enligt planerna nu skall bli spårvägsgata istället.

Vad var det för en bussgata? Lundalänken som nu ska bli spårväg byggdes som bussväg i början av 2000-talet. Men du kanske menar inne i stan, Stora Södergatan till exempel?

Oops sorry, skulle skrivit "bussgata" och satt punkt där, fråga mig inte om detaljer, du kanske kommer väl ihåg saker som du gjorde för över 40 år sedan

[twr]

Låg på Civilförsvarsskolan i Revingehed i början på 70-talet i januari månad vilket satte djupa spår i mig (vädret då alltså), åkte flera gånger med bussen därifrån över S Sandby-Lund-Malmö, genomfarten i Lund var bussgata vilken enligt planerna nu skall bli spårvägsgata istället.

Vad var det för en bussgata? Lundalänken som nu ska bli spårväg byggdes som bussväg i början av 2000-talet. Men du kanske menar inne i stan, Stora Södergatan till exempel?

Oops sorry, skulle skrivit "bussgata" och satt punkt där, fråga mig inte om detaljer, du kanske kommer väl ihåg saker som du gjorde för över 40 år sedan

Nej, det är ju inte så lätt! Blev bara nyfiken!

[indigirka]

Nja. Av diskussionen bland 'spårvägsmotståndarna' om intrånget i kulturmässigt känsliga delar av Lunds innerstad framgår väl ganska klart att meterspår skulle vara en fördel. Man kan köra fort till förorterna också på meterspår - åk t.ex. till Freiburg och titta. Eller någon av de många andra städer i Tyskland som har meterspår.

På vilket sätt skulle meterspår vara en fördel? Det går att ha t.ex. 15 meters kurvradier på en spårväg oberoende om spårvidden är 1000 mm, 1435 mm eller t.ex. 1524 mm. Å andra sidan så är det lika skadligt med små kurvradier oberoende vad som spårvidden är. Inte heller vagnsbredden är beroende av spårvidden, det går att ha 2,65 meter breda vagnar på meterspår och 2,1 meter breda vagnar på normalspår.

Däremot så omöjliggör meterspår användandet av duospårvagnar (som t.ex. kunde fortsätta på Simrishamnsbanan antigen i riktning Malmö eller Tomelilla) och gör att man inte kan ha lika breda gångar inne i vagnen.

[twr]

Motståndarna organiserar sig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=5551600

[C12C3C3C12]

Hmm vässa motorsågarna grabbar, en ny alm/ek/whatever strid väntar i Lund

[twr]

Hmm vässa motorsågarna grabbar, en ny alm/ek/whatever strid väntar i Lund

"Platanstriden"! http://sv.wikipedia.org/wiki/Clemenstorget

[twr]

http://www.sydsvenskan.se/lund/gatuchef ... superbuss/
http://www.sydsvenskan.se/lund/regionen ... nda-vagen/

[M_M]

Tänk om det skulle ordnas en folkomröstning där bara de som bor inom en tänkt spårvägs upptagningsområde får rösta. J-lar vilket liv det skulle bli på nejsägarna då!

Hur menar du då?
Skulle andelen nej-sägare vara större utanför upptagningsområdet? Beror nog på om alternativet är buss eller ingen kollektivtrafik alls. För är man rädd för spårvagnar så borde man ju vara mer aktiv nejsägare om man riskerar att få dem runt knuten.
Och hur definierar du upptagningsområde? Är även de gator inne i centrala staden där vagnarna skulle få hållplatser ett upptagningsområde, eller bara ett målområde?

(Förtydligande: det är alltså ett hypotetiskt resonemang, så exakt hur det skulle gå till är väl inte så jättenoga).

Min poäng är ungefär att de som är motståndare till spårväg är med största sannolikhet egentligen mest motståndare till att landstinget lägger pengar på en plats där de själva sällan/aldrig befinner sig.

I Lund är detta rätt märkligt, kommunen är väl inte större än att ur säg ett 20-30-årsperspektiv borde merparten av invånarna faktiskt ha spårväg i sin närhet. Eller är min kristallkula felkalibrerad där?

Däremot kan man nog prata om ett demokratiproblem i t.ex. Stockholm, där kommunen antingen kan anses vara för stor eller anses vara för liten eftersom den omfattar vissa men inte alla förorter och likaså omfattar vissa men inte alla delar av tätorten (och dessutom omfattar den väl delar som inte tillhör tätorten Stockholm).

Agent provokatör bifogar denna illustration:


Edit: Poängen med jämförelsen med Stockholm är alltså att jag har svårt att tro att klyftorna mellan politiker och "folk i allmänhet" är så värst stor i Lund med sin mindre yta.

Nja. Av diskussionen bland 'spårvägsmotståndarna' om intrånget i kulturmässigt känsliga delar av Lunds innerstad framgår väl ganska klart att meterspår skulle vara en fördel. Man kan köra fort till förorterna också på meterspår - åk t.ex. till Freiburg och titta. Eller någon av de många andra städer i Tyskland som har meterspår.

På vilket sätt påverkar själva spårvidden "intrånget i kulturmässigt känsliga delar"? Finns det någon (nutida eller framtida) plan/sannolikhet för spårvägsdragning där man blir tvungen att riva ett hörn av ett "k-märkt" hus om man bygger med normalspår, eller?

[twr]

(Förtydligande: det är alltså ett hypotetiskt resonemang, så exakt hur det skulle gå till är väl inte så jättenoga).

Min poäng är ungefär att de som är motståndare till spårväg är med största sannolikhet egentligen mest motståndare till att landstinget lägger pengar på en plats där de själva sällan/aldrig befinner sig.

Det är kommunerna som betalar spårvägssystemen, inte landstinget. (Region Skåne kommer att stå för vagnar och trafikdrift.)

I Lund är detta rätt märkligt, kommunen är väl inte större än att ur säg ett 20-30-årsperspektiv borde merparten av invånarna faktiskt ha spårväg i sin närhet. Eller är min kristallkula felkalibrerad där?

Kommunen är mycket större än staden, och innehåller en massa landsbygd. Lund är en "europeisk" stad som är nästan cirkelrund, och därmed mycket svår att helt försörja med kapacitetsstark kollektivtrafik i stråk. Det skulle krävas en fem, sex spårvägsstråk för att täcka in hela staden, men högst tre eller fyra är översiktligt utredda. Lundalänken mot ESS byggs (kanske) till 2017. Etapp 2 går från Solbjer till Dalby. Etapp 3 går söderut till Staffanstorp. En bana mot Bjärred har behandlats i ett examensarbete.

Däremot kan man nog prata om ett demokratiproblem i t.ex. Stockholm, där kommunen antingen kan anses vara för stor eller anses vara för liten eftersom den omfattar vissa men inte alla förorter och likaså omfattar vissa men inte alla delar av tätorten (och dessutom omfattar den väl delar som inte tillhör tätorten Stockholm).

Edit: Poängen med jämförelsen med Stockholm är alltså att jag har svårt att tro att klyftorna mellan politiker och "folk i allmänhet" är så värst stor i Lund med sin mindre yta.

Stockholms stad har en gnutta landsbygd, men inte några andra tätorter vad jag vet. Håller med om att kommunen har konstiga gränser. Men Lund ser faktiskt också ganska skumt ut. Varför hör Hjärup till Staffanstorps kommun till exempel (det finns historiska skäl).

På vilket sätt påverkar själva spårvidden "intrånget i kulturmässigt känsliga delar"? Finns det någon (nutida eller framtida) plan/sannolikhet för spårvägsdragning där man blir tvungen att riva ett hörn av ett "k-märkt" hus om man bygger med normalspår, eller?

Etapp 3 ska svänga från Bangatan till Klostergatan och från Klostergatan till Kyrkogatan. Här: http://kartor.eniro.se/m/n5sWv ser du en bit av etapp 3, med två snäva kurvor. Det är nog här man har varit rädd att behöva riva hus. Den skånska spårvägshandledningen har dessutom höjt gränsvärdet för radier från 25 till 40 meter. Vet inte mer än så.

[M_M]

(Förtydligande: det är alltså ett hypotetiskt resonemang, så exakt hur det skulle gå till är väl inte så jättenoga).

Min poäng är ungefär att de som är motståndare till spårväg är med största sannolikhet egentligen mest motståndare till att landstinget lägger pengar på en plats där de själva sällan/aldrig befinner sig.

Det är kommunerna som betalar spårvägssystemen, inte landstinget. (Region Skåne kommer att stå för vagnar och trafikdrift.)

Såklart. Sorry, tankarna gled iväg till Stockholm en vända

I Lund är detta rätt märkligt, kommunen är väl inte större än att ur säg ett 20-30-årsperspektiv borde merparten av invånarna faktiskt ha spårväg i sin närhet. Eller är min kristallkula felkalibrerad där?

Kommunen är mycket större än staden, och innehåller en massa landsbygd. Lund är en "europeisk" stad som är nästan cirkelrund, och därmed mycket svår att helt försörja med kapacitetsstark kollektivtrafik i stråk. Det skulle krävas en fem, sex spårvägsstråk för att täcka in hela staden, men högst tre eller fyra är översiktligt utredda. Lundalänken mot ESS byggs (kanske) till 2017. Etapp 2 går från Solbjer till Dalby. Etapp 3 går söderut till Staffanstorp. En bana mot Bjärred har behandlats i ett examensarbete.

Fast samtidigt verkar det aldrig vara mer än ca 2-3km från valfri punkt inom tätorten och "mitten". Nordvästra hörnet har dessutom en pågatågstation.

Däremot kan man nog prata om ett demokratiproblem i t.ex. Stockholm, där kommunen antingen kan anses vara för stor eller anses vara för liten eftersom den omfattar vissa men inte alla förorter och likaså omfattar vissa men inte alla delar av tätorten (och dessutom omfattar den väl delar som inte tillhör tätorten Stockholm).

Edit: Poängen med jämförelsen med Stockholm är alltså att jag har svårt att tro att klyftorna mellan politiker och "folk i allmänhet" är så värst stor i Lund med sin mindre yta.

Stockholms stad har en gnutta landsbygd, men inte några andra tätorter vad jag vet. Håller med om att kommunen har konstiga gränser. Men Lund ser faktiskt också ganska skumt ut. Varför hör Hjärup till Staffanstorps kommun till exempel (det finns historiska skäl).

Ja, den gränsen är lite konstig. I området är väl ändå gränsdragningen Malmö-Burlöv den underligaste.

Jag tror att det kanske vore bra med någon slags omlottzoner när det gäller stadsplanering. Säg att man har kanske två kilometer som omlottzon och omröstning behöver då göras i båda kommunernas kommunstyrelser för att fatta beslut, och varje röst i respektive kommun viktas beroende på var i omlottzonen man finns. Om man till exempel beslutar om något som ligger 200m in från Malmösidan på en 2000m bred omlottzon så skulle röster i Malmö kommunfullmäktige ges 90% vikt medan röster i Burlövs kommunfullmäktige ges 10% vikt. Vid mitten ges alla röster 50%, och givetvis ges motsvaraden 10-90 åt andra hållet om man är 200 meter in från Burlövhållet.

Jag inser att även detta kan leda till märkliga resultat såsom att en detaljplan som omfattar ett kvarter helt plötsligt börjar gälla i sin ena halva eftersom det nås majoritet för förslaget inom den delen av omlottzonen men inte inom den andra delen av omlottzonen (och för att det inte ska ske tokigheter såsom att någon börjar bygga ena sidan av en väg trots att den andra sidan inte är detaljplanelagd så torde det gå att få med klausuler att ett förslag faller helt om det bara får majoritet för delar av ytan).

Ja, egentligen vore det väl bäst med nån slags "statens kommungränsöversynsmyndighet" som tvångsändrar kommungränser om de är för tokiga ifall invånarna inte folkomröstat fram någon vettig förändring eller nåt sånt

På vilket sätt påverkar själva spårvidden "intrånget i kulturmässigt känsliga delar"? Finns det någon (nutida eller framtida) plan/sannolikhet för spårvägsdragning där man blir tvungen att riva ett hörn av ett "k-märkt" hus om man bygger med normalspår, eller?

Etapp 3 ska svänga från Bangatan till Klostergatan och från Klostergatan till Kyrkogatan. Här: http://kartor.eniro.se/m/n5sWv ser du en bit av etapp 3, med två snäva kurvor. Det är nog här man har varit rädd att behöva riva hus. Den skånska spårvägshandledningen har dessutom höjt gränsvärdet för radier från 25 till 40 meter. Vet inte mer än så.

Aha. Svängen Bangatan-Klostergatan torde väl inte vara något problem alls eftersom det ser ut att finnas viss möjlighet att låta hela vägarna ta ut svängen både söder och väster om korsningens nuvarande läge. Svängen Klostergatan-Kyrkovägen har visserligen inget direkt utrymme över men är åtminstone inte en ren 90-graderskurva utan är något trubbig.

Bonusfråga: Har man övervägt att istället bygga i gågatan Lilla Fiskaregatan? Det ger förträffliga möjligheter att få mjuka kurvor både vid Bantorget och Stortorget. Fast det är kanske ingen höjdarväg om det också ska bli en snabb länk.

[spårsnoken]

Nja. Av diskussionen bland 'spårvägsmotståndarna' om intrånget i kulturmässigt känsliga delar av Lunds innerstad framgår väl ganska klart att meterspår skulle vara en fördel. Man kan köra fort till förorterna också på meterspår - åk t.ex. till Freiburg och titta. Eller någon av de många andra städer i Tyskland som har meterspår.

På vilket sätt skulle meterspår vara en fördel? Det går att ha t.ex. 15 meters kurvradier på en spårväg oberoende om spårvidden är 1000 mm, 1435 mm eller t.ex. 1524 mm. Å andra sidan så är det lika skadligt med små kurvradier oberoende vad som spårvidden är. Inte heller vagnsbredden är beroende av spårvidden, det går att ha 2,65 meter breda vagnar på meterspår och 2,1 meter breda vagnar på normalspår.

Däremot så omöjliggör meterspår användandet av duospårvagnar (som t.ex. kunde fortsätta på Simrishamnsbanan antigen i riktning Malmö eller Tomelilla) och gör att man inte kan ha lika breda gångar inne i vagnen.

----------------------------
Vad gäller duospårvagnarna håller jag med. Däremot inte när det gäller att inpassa en spårväg i en trång kulturhistoriskt känslig stadskärna. Åk gärna till Freiburg och titta. Det vore helt omöjligt med normalspår i Freiburgs stadskärna. 15 meter kurvradie med meterspår motsvarar teoretiskt 23 meter kurvradie med normalspår. Med meterspår och 2,20 meter breda vagnar kan det område som måste schaktas ur göras nära 2 meter smalare för ett dubbelspår jämfört med 2,65 meter breda vagnar på normalspår. Det betyder mycket i Lunds stadskärna. Får man ingen spårväg i Lund blir det inga duospårvagnar heller. Debatten är intensiv i Lund om plataner och annat och meterspår är möjligen vad som skulle kunna rädda spårvagnsalternativet.

mvh/spårsnoken

[Tagbitaren]

Nja. Av diskussionen bland 'spårvägsmotståndarna' om intrånget i kulturmässigt känsliga delar av Lunds innerstad framgår väl ganska klart att meterspår skulle vara en fördel. Man kan köra fort till förorterna också på meterspår - åk t.ex. till Freiburg och titta. Eller någon av de många andra städer i Tyskland som har meterspår.

På vilket sätt skulle meterspår vara en fördel? Det går att ha t.ex. 15 meters kurvradier på en spårväg oberoende om spårvidden är 1000 mm, 1435 mm eller t.ex. 1524 mm. Å andra sidan så är det lika skadligt med små kurvradier oberoende vad som spårvidden är. Inte heller vagnsbredden är beroende av spårvidden, det går att ha 2,65 meter breda vagnar på meterspår och 2,1 meter breda vagnar på normalspår.

Däremot så omöjliggör meterspår användandet av duospårvagnar (som t.ex. kunde fortsätta på Simrishamnsbanan antigen i riktning Malmö eller Tomelilla) och gör att man inte kan ha lika breda gångar inne i vagnen.

----------------------------
Vad gäller duospårvagnarna håller jag med. Däremot inte när det gäller att inpassa en spårväg i en trång kulturhistoriskt känslig stadskärna. Åk gärna till Freiburg och titta. Det vore helt omöjligt med normalspår i Freiburgs stadskärna. 15 meter kurvradie med meterspår motsvarar teoretiskt 23 meter kurvradie med normalspår. Med meterspår och 2,20 meter breda vagnar kan det område som måste schaktas ur göras nära 2 meter smalare för ett dubbelspår jämfört med 2,65 meter breda vagnar på normalspår. Det betyder mycket i Lunds stadskärna. Får man ingen spårväg i Lund blir det inga duospårvagnar heller. Debatten är intensiv i Lund om plataner och annat och meterspår är möjligen vad som skulle kunna rädda spårvagnsalternativet.

mvh/spårsnoken

Det här börjar bli tjatigt. Vilka beräkningar stöder påståendet "15 meter kurvradie med meterspår motsvarar teoretiskt 23 meter kurvradie med normalspår" ???

[spårsnoken]

----------------------------
Vad gäller duospårvagnarna håller jag med. Däremot inte när det gäller att inpassa en spårväg i en trång kulturhistoriskt känslig stadskärna. Åk gärna till Freiburg och titta. Det vore helt omöjligt med normalspår i Freiburgs stadskärna. 15 meter kurvradie med meterspår motsvarar teoretiskt 23 meter kurvradie med normalspår. Med meterspår och 2,20 meter breda vagnar kan det område som måste schaktas ur göras nära 2 meter smalare för ett dubbelspår jämfört med 2,65 meter breda vagnar på normalspår. Det betyder mycket i Lunds stadskärna. Får man ingen spårväg i Lund blir det inga duospårvagnar heller. Debatten är intensiv i Lund om plataner och annat och meterspår är möjligen vad som skulle kunna rädda spårvagnsalternativet.

mvh/spårsnoken

Det här börjar bli tjatigt. Vilka beräkningar stöder påståendet "15 meter kurvradie med meterspår motsvarar teoretiskt 23 meter kurvradie med normalspår" ???[/quote]

Det är väl i princip samma som den som säger att 1 meters kurvradie på min modelljärnväg i källaren motsvarar 87 meters kurvradie på en meterspårig spårväg....

mvh/spårsnoken

[daniel_s]

Det här börjar bli tjatigt. Vilka beräkningar stöder påståendet "15 meter kurvradie med meterspår motsvarar teoretiskt 23 meter kurvradie med normalspår" ???

Det är väl i princip samma som den som säger att 1 meters kurvradie på min modelljärnväg i källaren motsvarar 87 meters kurvradie på en meterspårig spårväg....

mvh/spårsnoken

Låter snurrigt. Det som begränsar hur liten kurvraide man kan ha är i praktiken axelavståndet samt maximal vridning av boggier och koppel, och det har ju inget samband med spårvidden. Modelljärnvägsmateriel i skala 1:87 klarar som regel kurvor som är betydligt snävare än 1/87 av den radie de behöver i verkligheten, detta genom att man har gjort koppel och boggier mycket mer rörliga i sidled än hos originalet. Men framförallt har man ju faktiskt gjort vagnen 1/87 så LÅNG som originalet. Motsvarande kan man inte säga om smalspåriga spårvagnar i allmänhet, för de är inte skalenliga varianter av normalspårsvagnar. (I Liberec har de t ex samma vagnskorgar med två olika boggityper för de olika spårvidderna...)

För övrigt brukar väl breddskalan på H0-materiel vara 1:82 snarare än 1:87?

[Kantorn]

För övrigt brukar väl breddskalan på H0-materiel vara 1:82 snarare än 1:87?

Det där sistnämnda vet jag ingenting om. Det var nytt för mig. Spårvidden 16,5 mm multiplicerat med 87 blir 1434,5 mm, dvs hyggligt skalenligt. Jag har för mig att när man ser specar på det mesta som är nybyggt så är det tiondels millimetrar som skiljer från skalenlighet.
Däremot så klarar ju inte kapspår i skala 1:87 (som vi ska arbeta med) mindre radier än normalspår. Sätter man ett TT-tåg så på spåret så går det bättre. Det har med skala att göra, snarare än spårvidd.

[twr]

Modelljärnvägsmateriel i skala 1:87 klarar som regel kurvor som är betydligt snävare än 1/87 av den radie de behöver i verkligheten, detta genom att man har gjort koppel och boggier mycket mer rörliga i sidled än hos originalet. Men framförallt har man ju faktiskt gjort vagnen 1/87 så LÅNG som originalet. Motsvarande kan man inte säga om smalspåriga spårvagnar i allmänhet, för de är inte skalenliga varianter av normalspårsvagnar.

Men visst vore det gulligt om Lund fick spårvagnar som var (1000/1435) så stora som vanliga? En slags ponnyspårvagnar?

[Kantorn]

En sak till angående modelljärnväg. Det där med att vagnarna är 1:87 på längden är en sanning med modifikation. Faktum är att Märklins personvagnar (t ex SJ) är i skala 1:100 på längden. Ser konstigt ut.

[linlars]

Bonusfråga: Har man övervägt att istället bygga i gågatan Lilla Fiskaregatan? Det ger förträffliga möjligheter att få mjuka kurvor både vid Bantorget och Stortorget. Fast det är kanske ingen höjdarväg om det också ska bli en snabb länk.

Någon har säkert haft tanken, men jag tror inte någon kommer att vilja föreslå det "på riktigt" (kanske det kan bli ett utredningsalternativ dock; men det kommer nog att förkastas). Gatan har varit gågata (med cykeltrafik) sedan 1987, och med tanke på de infekterade striderna det varit om cykeltrafikens vara eller icke vara på gatan är det nog ganska kört att föreslå spårtrafik (även om det finns exempel i vissa städer där spårtrafik kör på gågator).

Varken Lilla fiskaregatan eller Klostergatan är för övrigt särskilt breda. I Lund finns knappt några medeltidshus kvar men gatorna är väldigt lite förändrade sedan medeltiden (däremot rev man inte vidare mycket på 60- och 70-talet jämfört med många svenska städer, så det är många 1800- och tidigt 1900-talshus kvar).