Forum - Spårvägssällskapet.se

Odd skrev:När Klarnas kunder börjar upptäcka att de är produkten, och inte kunden, så tror jag att det kommer korrigera sig. Men om det är som du/de skriver, vad gör då Klarna för nytta? Då är de ju bara en extra mellanhand mellan dina pengar och handlaren, och nån måste betala för det...

Att agera mellanhand är precis vad banker gör. Vilka banker är då bättre än Klarna på att agera mellanhand? De flesta bedömare anser att storbankerna har de sämsta villkoren på marknaden. Detta beror dels på att storbankerna är vana vid att ha höga vinstmarginaler på alla tjänster och dels på att storbankernas konservativa företagskultur rimmar illa med den i allmänhet progressiva tekniksektorn, vilket gör att storbankerna halkar efter i den tekniska utvecklingen.

Min uppfattning efter att ha följt marknaden i flera år är att Klarna har betydligt mer informerade kunder än storbankerna. Det är inte konstigt att flyttlasset går åt andra hållet i takt med att kunskapsläget ökar hos allmänheten. Än så länge verkar det helt enkelt inte finnas något bättre alternativ, och det är väl därför Klarna har en så hög värdering.

Jag vill inte göra skribenten besviken, men de flesta anser sig inte ha pengar att avvara på överprisade tjänster. Och även de som har pengar att avvara vill ju behålla pengarna själva...

Enceladus skrev:...
Att agera mellanhand är precis vad banker gör. ...

Förklara, jag förstår inte vad du menar.

Det måste väl ändå vara konsumentens val vilken bank eller finansinstitut som man vill skall hantera ens betalningssätt, eller hur?
Om jag sedan väljer SEB, Klarna, Revolut eller Swedbank, det måste ju vara mitt privilegium och mitt eget val!

Samma sak är det med handlaren, om hen väljer att samarbeta med BABS, Klarna eller Netz, det är även det deras explicita val.

Men det kan aldrig vara acceptabelt att du som konsument måste tvingas bli bankkund hos en specifik bank som en förutsättning för att kunna betala! Det finns inget som motiverar att jag skall tvingas bli bankkund hos Klarna för att jag skall kunna använda mitt Revolutkort för att kunna betala tågbiljetter, än mindre finns det någon acceptans att jag måste tvingas lämna ifrån mig potentiellt känsliga uppgifter om surfvanor, medicinska, fackliga, religiösa, ekonomiska och sexuella förehavanden till en mellanhand som villkor för att jag skall kunna betala med mitt kontokort!

Men när jag handlar hos en e-handlare som endast tillhandahåller Klarna så tvingas jag, för att över huvud taget kunna handla, att gå med på att jag blir bankkund hos Klarna och att de får behandla samtliga dessa persondata och andra känsliga data om mig, utan möjlighet att dra tillbaka mitt medgivande eftersom de samlar denna information i deras bokföringssystem, vilket enligt lag inte får utplånas på sju år men som inte har någon bortre gräns för hur länge datan får sparas. Bokföringslagen står över dataskyddslagarna och därför är Klarnas utfästelser om datautplåning värdelösa. Tro mig, jag har försökt men Klarna hänvisar till bokföringslagen.

Odd skrev:

Enceladus skrev:Att agera mellanhand är precis vad banker gör.

Förklara, jag förstår inte vad du menar.

Vad ägnar sig en bank åt?

Snabbfinans skrev:En bank fungerar till största del som en mellanhand. Ofta är det ut- eller inlåning av pengar som ska göras och det är något som alla banker utför. Det som är näst viktigast för en bank är förflyttning av pengar. Vid alla de fakturor som du betalar till olika företag fungerar din bank just som säker en mellanhand.

I ett tidigare inlägg länkade skribenten till Riksbankens betalningsrapport. Där beskrivs BankID och Swish som stora problem för konkurrensen på betalningsmarknaden.

Odd skrev:Men när jag handlar hos en e-handlare som endast tillhandahåller Klarna så tvingas jag, för att över huvud taget kunna handla, att gå med på att jag blir bankkund hos Klarna och att de får behandla samtliga dessa persondata och andra känsliga data om mig, utan möjlighet att dra tillbaka mitt medgivande eftersom de samlar denna information i deras bokföringssystem, vilket enligt lag inte får utplånas på sju år men som inte har någon bortre gräns för hur länge datan får sparas. Bokföringslagen står över dataskyddslagarna och därför är Klarnas utfästelser om datautplåning värdelösa. Tro mig, jag har försökt men Klarna hänvisar till bokföringslagen.

Klarna nämns däremot inte alls i rapporten. Är det skribenten eller Riksbanken som inte ser skogen för alla träd?

BankID har fått konkurrens från bland annat Freja eID. Många myndigheter har släppt in Freja eID. Men ingen bank, tror jag. Nya dagbladet har publicerat en analys med rubriken "BankID-expansionen väcker allvarliga frågor om demokratins framtid". I princip rätt tänkt, men analysen låssas som om konkurrensen saknas helt.

"Nya Dagbladet (NyD) är en oberoende humanistisk dagstidning och idag Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning." skriver man bl.a. på sin om-sida.

LÅ1 skrev:BankID har fått konkurrens från bland annat Freja eID. Många myndigheter har släppt in Freja eID. Men ingen bank, tror jag. Nya dagbladet har publicerat en analys med rubriken "BankID-expansionen väcker allvarliga frågor om demokratins framtid". I princip rätt tänkt, men analysen låssas som om konkurrensen saknas helt.

"Nya Dagbladet (NyD) är en oberoende humanistisk dagstidning och idag Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning." skriver man bl.a. på sin om-sida.

Sverige har tyvärr blivit ett paradis för marknadsfundamentalister. Var annars i den demokratiska världen finns det ledande politiker som vill att privata företag ska bestämma vilka som får rösta? Detta skulle givetvis vara helt otänkbart i resten av Europa, och om jag inte minns fel så är Sverige det enda EU-landet som har gjort e-legitimationer till en marknad.

Det gläder mig oerhört att bankkartellens makt i samhället inte bara börjar diskuteras, utan också ifrågasättas. Swedbank gjorde tydligen ett stort misstag när banken lagvidrigt stängde av en chefredaktör som visst var mer inflytelserik än vad banken trodde. Nu har bollen satts i rullning, vilket är fantastiskt för alla som blir avstänga utan att ha resurser för att ta fallet till domstol.

Det kan vara värt att påminna om att storbankerna faktiskt har laglig rätt att godtyckligt stänga av bankkunder från tjänsten BankID:

Konsumenternas.se skrev:Det finns inga lagregler som styr vem som ska få bank-id. Det betyder att du inte kan kräva att få ett bank-id, utan innebär i praktiken att bankerna själva bestämmer vem de vill ge bank-id till.

Däremot får banker inte godtyckligt stänga av betalkonton. Riksbanken har dock uppmärksammat att detta sker ändå med hänvisning till penningtvättsregelverket, vilket alltså är lagvidrigt.

Det är inte alls konstigt att Klarna ses som den goda aktören när branschen är så genomrutten och domineras av maktmissbrukare:

RikaTillsammans skrev:Med det sagt så tror jag att alla dessa “uppstickare” uppfattas som mer renhåriga och smidiga av den stora massan för att de uppfattas “stick it to the man” i förhållande till storbankerna. Jag förstår detta. Men att Klarna försöker svära sig fria från inblandning är bara larvigt. “Delbetala med Klarna” är ju närmast ett meme i dagens postordervärld.

LÅ1 skrev:Många myndigheter har släppt in Freja eID. Men ingen bank, tror jag.

Det är väl svårt att kombinera Freja eID med Swish, och Swish råkar ha samma ägare som BankID. Det är ju därför Riksbanken skriver att konkurrensen på betalningsmarknaden är bristfällig i Sverige. Storbankerna kan vara snälla nog att släppa in en del aktörer på vissa villkor, men deras godtycke avgör. De kan blockera Freja eID från betalningsmarknaden om de vill.

Två andra banktjänster som ägs av samma kartell är Bankgirot och Bankomat. Swish använder en infrastruktur som drivs av Bankgirot. De senaste veckornas driftstörningar hos Swish ska ha orsakats av fel hos Bankgirot. Nu planerar storbankerna att migrera sin egna betalningstjänst till RIX-INST, Riksbankens nya plattform för omedelbara betalningar.

Varför storbankerna flyttar Swish från Bankgirot till RIX-INST kan utomstående bara spekulera i, men hotet om e-kronan kan ha satt press på storbankerna. Både SEB och Nordea har beskrivit projektet som ett existentiellt hot, och då finns det helt plötsligt incitament att förbättra Swish, även om det inte är företagsekonomiskt lönsamt.

Storbankerna skulle säkert släppa in Freja eID i värmen om politikerna på allvar började hota med att reglera BankID (se inlägget ovan). Men med sju av åtta marknadsfundamentalistiska partier i riksdagen kommer ju detta uppenbarligen inte att hända, och då är det fritt fram för storbankerna att göra vad de vill.

Slutligen måste jag tyvärr göra skribenten besviken. Fysiska kontanter begränsar också konkurrensen på betalningsmarknaden, åtminstone utan statlig hantering. Skribenten har säkert märkt att det finns tusentals olika betalkort att välja mellan. Konkurrensen är stenhård, och villkoren är väldigt bra för de mest förmånliga korten. Tröskeln för att ta sig in på marknaden är låg.

Men det är tvärtom för kontanthantering. Loomis det enda rikstäckande värdebolaget på den svenska marknaden, och detta begränsar konkurrensen av naturliga skäl. E-kronan skulle göra det möjligt även för mindre aktörer att hantera kontanter (om än digitala sådana).

Varför investerar fotbollsstjärnor i tecknade apbilder?

DN skrev:Några av de dyraste NFT:erna ges ut av Bored Apes Yacht Club och är teckningar av apor. Medlemsförmåner som att kunna köpa exklusiva BAYC-produkter kan också ingå. Nyligen postade Neymar en.

Jag vet inte om fenomenet NFT har diskuterats än i denna tråd. Det är så absurt att jag inte riktigt vet vad jag ska säga...

Odd skrev:

Enceladus skrev:Klarna: Finns en poäng med att handla på kredit på nätet

SVT Nyheter skrev:– Vi försöker marknadsföra Klarna som en bank och ett sätt att betala. Det finns en trygghet i att få varan och känna på den innan man betalar för den när man handlar på nätet, säger han i Ekonomibyrån.

Tack vare det starka köpskyddet har kreditkort ofta rekommenderats för köp på mindre pålitliga sidor, men nu håller tjänster som Klarna på att ta över den rollen. Klarnas vd berättar att företaget har en betydligt högre kundnöjdhet än storbankerna och att den absoluta merparten av företagets kunder inte har problem med skulder. Vissa menar emellertid att Klarnas marknadsföring ger upphov till en ohållbar livsstil. Båda sidorna har sina poänger. De förändringar i lagstiftningen som föreslås skulle främst drabba Klarnas mindre seriösa konkurrenter.

Att det finns en trygghet att betala med kreditkort när man handlar på nätet är ju korrekt och det är väl väldigt få som faktiskt har sagt något annat. Men det är inte det som är problemet i sig, det är i stället hur Klarna hanterar dessa krediter och kringdata.

Det finns en liten möjlighet att Klarna faktiskt har en ärlig avsikt att förändra sig och sina affärsmodeller men idag finns det mer som talar emot Klarna än för. Deras usla integritetshantering och marknadsföring, systemet med kickbacks för konverteringar, vårdslös kreditgivning och modellen att kila sig mellan handlarens kund och deras bank talar än så länge emot att deras avsikt är just att förbättra för kunderna.

”Krafttag krävs för att stoppa den skenande skuldsättningen”

Debatten i Ekonomibyrån mellan Klarnas vd och ekonomen Kowalczyk tycks ha burit frukt. Nu presenteras sju förslag som kan stoppa mindre seriösa aktörer i kreditbranschen. Jag antar att Klarna står bakom dessa förslag, vilket vd:n Siemiatkowski gav sken av i debatten. De två förslag som Klarnas vd ogillade - att begränsa öppettiderna för låneansökningar samt att reglera marknadsföringens aggressivitet - har strukits. Det första ansågs drabba nattarbetare och det andra ansågs vara ineffektivt. Då är de flesta överens, och därmed ligger bollen hos politikerna.

Odd skrev:Det som Zwipes lösning presenterar kanske är bra men adresserar inte de stora problemen.

Ja, det går bra för biometrikbolaget Zwipe:

Realtid skrev:Vidare uppmärksammar Analysguiden att teknologipartnern Idemia fått fulla certifieringar från både Visa och Mastercard för sin biometriska betalkortslösning, vilket tar bort ytterligare en riskpunkt inför ett eventuellt kommersiellt genombrott.

Men nu vill elektronikjätten Samsung ge sig in på marknaden med nästa generations kort (alla komponenter i en och samma integrerad krets):

Engagdet skrev:It seems absurd that in 2022, people are still swiping cards and signing for purchases. Given Samsung's manufacturing chops and influence, however, the chip has the potential to make biometric payment cards more mainstream. Samsung didn't mention any launch customers or other details.

Klarar mindre nordiska företag som Zwipe, Fingerprint Cards och Idex konkurrensen från de globala jättarna?

Jag tror ändå att de fysiska kortens era snart är förbi. Varför ha ett separat kort när man kan använda mobiltelefonen eller klockan?

Jämför med Bluray, formatet som tog över efter DVD och som "vann" i konkurrens med HDDVD. Det känns inte som att det var så länge sedan men formatets popularitet peakade runt 2013 och har sedan dess gått nedåt igen. I stället är det virtuella media, det som vi i allmänhet bakar ihop till begreppet "strömmande media" som kommer på bred front. Det finns ingen anledning att tro att samma sak gäller för fysiska betalkort och därför tror jag att biometriska betal/kreditkort kommer bli en parentes, de kom helt enkelt 15 år försent.

Bilden ger en fingervisning om vad jag menar.

Mycket möjligt att fysiska betalkort går samma öde till mötes som fysiska kontanter. Däremot är jag övertygad om att knappsatser för pinkoder försvinner. De är varken bekväma eller säkra.

Polisen skriver på sin webbplats: "Du betalar avgiften på passexpeditonen när du ansöker, helst med betalkort eller kreditkort. Vi tar även emot kontant betalning.". Alltså accepteras kontanter.

I går var det bara kontanter som gällde.
Sveriges radio: "It-problem hos polisen – påverkar passutlämningen".

Tur att polisen har rutiner för att hantera kontanter. Kan det vara så att polisen måste låta medborgarna betala med kontanter av ungefär samma skäl som regionerna måste acceptera kontanter som betalning för sjukvård?

(Jag har en gång klagat hos Region Stockholm eftersom Aleris i Skärholmen vägrade låta mig betala med kontanter för en undersökning. Har inte fått något svar. Snart är det dags igen. Denna gång ett stiftelseägt sjukhus som enligt kallelsen inte tar emot kontanter. Visserligen har jag frikort, men kommer ändå att höra med personalen i kassan om det är omöjligt att betala med kontanter. Är det det så anmäler jag sjukhuset. Tar de kontanter trotts allt från de som står på sig, då anmäler jag dem för att de i kallelsen skriver att de inte tar kontanter.)

LÅ1 skrev:Polisen skriver på sin webbplats: "Du betalar avgiften på passexpeditonen när du ansöker, helst med betalkort eller kreditkort. Vi tar även emot kontant betalning.". Alltså accepteras kontanter.

I går var det bara kontanter som gällde.
Sveriges radio: "It-problem hos polisen – påverkar passutlämningen".

Tur att polisen har rutiner för att hantera kontanter. Kan det vara så att polisen måste låta medborgarna betala med kontanter av ungefär samma skäl som regionerna måste acceptera kontanter som betalning för sjukvård?

(Jag har en gång klagat hos Region Stockholm eftersom Aleris i Skärholmen vägrade låta mig betala med kontanter för en undersökning. Har inte fått något svar. Snart är det dags igen. Denna gång ett stiftelseägt sjukhus som enligt kallelsen inte tar emot kontanter. Visserligen har jag frikort, men kommer ändå att höra med personalen i kassan om det är omöjligt att betala med kontanter. Är det det så anmäler jag sjukhuset. Tar de kontanter trotts allt från de som står på sig, då anmäler jag dem för att de i kallelsen skriver att de inte tar kontanter.)

Enligt Vårdguiden
https://vardgivarguiden.se/administrati ... ingsmedel/
Kan man inte neka kontant betalning , och Aleris verkar ju på uppdrag från regionen så rimligtvis kan dom inte neka kontant betalning.

Finansförbundet, d.v.s. finansbranschens fackförening, säger sig vilja ha ett "kontantfritt samhälle". Huvudorsaken påstås vara att minska rånrisken. En annan orsak är att minska olaglig verksamhet. Jag misstänker dock att det egentligen handlar om att bankerna vill ha ensamrätt på penningtvätt, en tjänst som bankerna brukar ta bra betalt för.

Riksbanken har fått 20 remissvar på sin andra e-kronarapport. I princip alla remissinstanser var positiva - förutom Finansförbundet. Samma förening som säger sig vilja minska olaglig verksamhet. Finansförbundet tycks fungera som storbankernas förlängda arm. Naturligtvis krävs BankID för inloggning, precis som Swish och storbankernas andra tjänster gör.

Storbankerna lobbar alltså för ett kontantlöst samhälle (observera ordvalet!), men motarbetar samtidigt e-kronan. Således vill storbankerna både äta kakan och ha den kvar. SEB redovisade nyligen en rekordvinst på 30,9 miljarder kronor samtidigt som banken aviserade höjda avgifter för nästan alla banktjänster (gissningsvis inklusive penningtvätt, men det uppges inte offentligt).

Kommer storbankerna att lyckas med sitt mål att avskaffa fysiska kontanter och stoppa digitala kontanter, vilket skulle låta dem fortsätta med sina avgiftshöjningar när det saknas alternativ?

1984

Ett intressant inslag från P4 Värmland: "Omöjligt att betala räkning med kontanter i Torsby". Inslaget visar hur samhällsutvecklingen på området är på väg rakt åt skogen. Jag gillade verkligen rådet från länsstyrelsens tjänsteman som rekommenderade kvinnan att handla i butik för pengarna för "då stöttar man ju också kontantomsättningen i samhället".

LÅ1 skrev:Ett intressant inslag från P4 Värmland: "Omöjligt att betala räkning med kontanter i Torsby". Inslaget visar hur samhällsutvecklingen på området är på väg rakt åt skogen. Jag gillade verkligen rådet från länsstyrelsens tjänsteman som rekommenderade kvinnan att handla i butik för pengarna för "då stöttar man ju också kontantomsättningen i samhället".

De fem storbanker som äger Bankomat AB har ansvar för att distribuera de sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken. Tyvärr finns dock en intressekonflikt:

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning skrev:Samhällets tillgång till kontanter är således helt beroende av att bankerna har ett intresse av att det ska vara enkelt och billigt för privatpersoner och företag att använda sedlar och mynt.

Tyvärr har bankerna inget intresse av detta. Tvärtom så vill bankerna få full kontroll över alla betalningsflöden genom att påskynda övergången till ett kontantfritt samhälle. När kontanterna är avskaffade kan bankerna nämligen höja priset på korttransaktioner och införa nya avgifter.

Ovanpå detta har Loomis monopol på den svenska kontantmarknaden efter förvärvet av konkurrenten Nokas. Samhället behöver kontanter som är oberoende av bankkarteller och monopol. Dessvärre är det ytterst tveksamt om fysiska kontanter någonsin kan bli det i Sverige. Det kan därför vara bättre att lägga energi på digitala kontanter.

Storbankernas avgifter börjar redan nå orimliga nivåer. Här är ett citat från tråden som jag länkade till tidigare:

Fuldamobile skrev:Och då nästan alla kontor är nedlagda, antar jag att man får vänta i 3 timmar och 50 minuter för att kunna boka tid till en handläggare....

Tips till SEBs ledning - lägg ut kundtjänsten till Moldavien, billigt och ni har råd att anställa några handläggare till utan att gå i kk...

Inte nog med att storbankerna ska ha betalt för varje korttransaktion, Swish-betalning och BankID-verifiering och därefter dubbelt betalt av sina kunder med kontoavgifter, årsavgifter och valutapåslag, de anser sig inte heller ha råd med grundläggande service. Inte ens med SEB:s 30,9 miljarder kronor i vinst förra året!

Sedan undrar signaturen "Odd" hur ett företag med så stora brister som Klarna kan framstå som den moraliska förkämpen. Branschen är genomrutten, och ribban kunde inte vara lägre.

Insändare i MittI: "Utan kontanter får vi övervakningssamhälle". (länk till Facebook.)

LÅ1 skrev:Insändare i MittI: "Utan kontanter får vi övervakningssamhälle". (länk till Facebook.)

Vad anser skribenten om fysiska kontanters beroende av de fem storbankerna och Loomis som problematiserades i ovanstående inlägg?

Enceladus skrev:

LÅ1 skrev:Insändare i MittI: "Utan kontanter får vi övervakningssamhälle". (länk till Facebook.)

Vad anser skribenten om fysiska kontanters beroende av de fem storbankerna och Loomis som problematiserades i ovanstående inlägg?

Just det var det väl inte som problematiserades. Att Loomis har näst intill monopol på att ta hand om dagskassor etc är naturligtvis inte bra. Enda konkurrenten är väl bankomater med insättningsmöjlighet, och kanske en och annan lokal sparbank som hanterar kontanter över disk. Det finns väl några sådana kvar? Till det kommer bankernas rädsla för att medverka till brottsliga transaktioner. Det senare gör att bankerna känner sig tvingade att stänga av kunder när det rätta borde vara att polisanmäla dem om misstankarna är tillräckligt starka.

Det stora problemet som insändaren pekade på är övervakningssamhället. I det aktuella fallet på ett indirekt sätt. Insändarskribenten måste tydligen själv visa upp sina banktransaktioner. För banken kan väl inte tvingas lämna ut dem? Socialen kanske skulle kunna luras genom att personen hade konto i mer än en bank? Men tänk om vi plötsligt skulle få en odemokratisk regim i landet. (Sånt kan gå fort.) Då skulle bankerna kunna tvingas till att lämna in alla, eller vissa specifika, transaktionsuppgifter till "statens övervakningsbyrå".