Forum - Spårvägssällskapet.se

Claes Thure Moberg skrev:(Obs. Försök till ironi, men det finns ett litet korn av allvar bakom)

Som sig bör när det gäller ironi lyser allvaret igenom.

M

Reimersholme71 skrev:

Claes Thure Moberg skrev:(Obs. Försök till ironi, men det finns ett litet korn av allvar bakom)

Som sig bör när det gäller ironi lyser allvaret igenom.

Då så. Läs och begrunda...

Vet ni vad jag gjorde för ett tag sedan (fullt allvar)? Jag skickade ett mail till Skatteverket och frågade om man kunde betala mer i skatt än vad som är brukligt, och om det fanns ett konto att sätta in pengar på.

Jepp, visst kunde jag det fick jag till svar! Så fick jag postgirokontonomret (tror jag det var) som jag kan sätta in skattepengar på hur mycket jag vill! Nån som vill ha det numret?

Socialism i teorin: Alla ska dela med sig.
Socialism i praktiken: Alla ska dela med sig - till mig.

Nån som vill ha mitt postgironummer?

/Tobba

Skatten du betalar för mycket får du ju intäktsränta på, och minskar risken för underskott (på vilket du får betala kostnadsränta), men du har ju tillbaka tillgodohavandet när din skatt slutligen bestäms, det är ju inte så att du betalar för mycket som en present till skatteverket.

Ulf_ skrev:. . .

Visst, jag har inget till övers för parlamentarismen, och jag utgår ifrån behov och människors vardagsproblem i mitt politiska tänkande. Inte procent i SIFO-undersökningar. Jag anser att du och jag är minst lika politiska varelser som en viss herr Göran P. Varje trafikant i kollektivtrafiken har rätt att utrycka sitt missnöje och kämpa mot orättvisor. Herregud.. det är klasskamp i praktiken vi snackar om!

. . .

Och vilket annat system skall vi i stället ha för att fatta politiska beslut? Besked tack!

VeVen skrev:Och vilket annat system skall vi i stället ha för att fatta politiska beslut? Besked tack!

Som jag förstår och tolkar det hela så verkar signaturen Ulf föredra en tillbakagång till det så kallade ”naturtillståndet” med ett ”allas krig mot alla”. Det måste ju vara den ultimata friheten. Problemet är bara att jag inte tror att han och hans gelikar skulle gilla att själva bli utsatta för det som de anser är rätt att utsätta andra för. Som så många andra ha påpekat så finns det ju vissa som är mera jämlika än vad andra är bara man kan tillräckligt med tjusig retorik att gömma sig bakom.

Mvh // Nico

Reimersholme71 skrev:

nb skrev:Du ilsknar till när man påstår att du anser att folk röstar "fel". Vist tusan anser du att folk röstar "fel" i och med att de, enligt dig, egentligen skulle röstat annorlunda men "lurades" att rösta som de gjorde. Tänk om det är så att folk röstar enligt egen uppfattnig och helt enkelt inte delar din.
Jag tar tillbaka min ursäkt i ett tidigare inlägg.

OK, visst, cirka 30% av svenskarna röstar fel. I och med att det är ungefär så många som röstar på "Socialdemokratiska Arbetarepartiet", ett parti som varken för en socialdemokratisk politik eller en arbetarvänlig politik.

Hur skall man finansiera vår gemensanna välfärd? Gemensamnt, naturligtvis. Och man kan ju börja med att (1) se till att man slutar att medvetet hålla 10% av den arbetsföra befokningen utan arbete för att hålla nere inflationen och (2) låta bli att sänka skatten för dem som har råd att betala skatt (sådana som tjänar lika mycket som eller mer än riksdagsledamöter) och istället sänka skatten för dem som inte har råd (undersköterskor, förskollärare et al.).

En pytteliten höjning av skatten för dem med högre inkomster och en bättre progresivitet i skatteskalan skulle dra in en himla massa pengar lätt som en plätt. Och snacket om att de som tjänar pengar då skulle flytta på sig är lika dumt som att påstå att en massa polacker skulle flytta till Sverige för att kvittera ut barnbidrag att skicka hem till Polen.

Martin

Ponera att man höjde inkomstskatten med 25 procentenheter (dvs dubblade statsskatten från nuvarande nivå eller höjde totala skatten med drygt 50 %) för alla med inkomster överstigande riksdagselamöter, dvs en årsinkomst på över 500 000 kr. (Månadsinkomst på lite drygt 40 000) Då kommer detta att träffa 177 000 invånare som idag betalar totalt 20 mrd kr statlig inkomstskatt och 39 mrd kr kommmunal inkomstskatt. Dubblar du den statliga skatten (ytterligare 25 procentenheter) och gör det felaktiga antagandet att skatteintänkterna kommer att stiga i motsvarande grad (det gör de inte om man tänker efter eller läser lite om nationalekonomi) skulle det generera extrainkomster på 20 mrd kr.
Sedan vill du sänka skatten för alla som inte har råd (vi tar alla som tjänar under 200 000 per år, dvs en månadslön på drygt 16 600 kr) Dessa betalar totalt 118 mrd kr i kommunal inkomstskatt (statlig skatt betalar de inte) och är 4000 000 invånare. I snitt betalar dessa 26 % skatt. Detta ger att de skulle kunna få en skattesänkning med i snitt 4,4 procentenheter.

Dvs en FÖRDUBBLING av statsskatten eller en ökning av totala skatten med mer än hälften (inte pytteliten höjning) för alla som tjänar mer än drygt 40 000 i månaden ger 4,4 % enheter skattesänkning (lite drygt 15 % skattesänkning) för alla som tjänar mindre än drygt 16 600 i månaden.

Att acceptera en hög inflation för att hålla igång konsumptionen är ungefär som att pinka i byxorna för att hålla sig varm, hjälper bra för stunden, inte så kul efteråt... För vad händer med allt som importeras och all upplåning (t.ex. vår enorma utlandsskuld) vid en ökande inflation? Den ökar i motsvarande grad utan att vi gör någonting alls. Det finns massvis med exempel (bara kika österut) hur det går när man för en sådan politik och till slut inte längre genom enorma stödköp lyckas hålla fasaden uppe. Det kommer att gå illa för alla. Och då menar jag riktigt illa.

Det du har gemensamt med mer eller mindre alla med dina åsikter är att ni är rätt taskiga på att räkna och avfärdar fakta som nonsens. Kanske är det så att de som enligt dig röstar fel bara tänker lite längre...

Alla skatteuträkningar kommer ur Skattestatistisk årsbok 2003 utgiven av (numera) skatteverket. Finns att ladda ned här: http://skatteverket.se/broschyrer/152/15206/15206.html
Jag har främst använt mig av tabell 4.3 för siffrorna.

Tobba skrev: Nån som vill ha mitt postgironummer?

/Tobba

Hur vet jag att det verkligen är ditt?

nb skrev:Ponera att man höjde inkomstskatten med 25 procentenheter...
[Räkneexempel]
... Jag har främst använt mig av tabell 4.3 för siffrorna.

Här är ett annat räkneexempel:

När började den här "ekonomiska krisen" med nedskärningar och privatiseringar i offentlig sektor? Jo, när riksdagen sänkte skatten för just dem som tjänar ungefär så mycket som en riksdagsman. Hur blir man av med den självförvållade krisen? Genom att återställa skattesatserna för riksdagsmän och andra som tjänat på skattesänkningen, förstås.

Offentlig konsumtion och investeringar genererar ju mer jobb och därmed mer privat konsumtion. Ju mer stat och kommuner satsar, desto bättre blir det för alla, även för dem som då eventuellt betalar lite mer i skatt. Bland annat slipper de rika att lägga pengar på sjukvårdsförsäkring och privatskolor om de offentliga finanserna tar hand om det de skall ta hand om.

Martin

Reimersholme 71 skrev:

När började den här "ekonomiska krisen" med nedskärningar och privatiseringar i offentlig sektor? Jo, när riksdagen sänkte skatten för just dem som tjänar ungefär så mycket som en riksdagsman. Hur blir man av med den självförvållade krisen? Genom att återställa skattesatserna för riksdagsmän och andra som tjänat på skattesänkningen, förstås.

Nej du, den ekonomiska krisen började långt innan dess. Den började med stora ofinansierade reformer under 70- och 80-talet som drev en galopperande inflation, skapade en gigantisk statsskuld och en havererad valuta. Nedskärningarna i den offentliga sektorn var att dra i nödbromsen för att Sverige var på väg att klappa ihop.

Omläggningen av skattesystemet var ett led i att få en sundare ekonomi. Skattesystemet hade vid den tiden urartat till att det rationella beteendet även för "normalinkomsttagare" var att leva på lån och jobba svart.

Vill man se modern ekonomisk historia ur "den vanlige medborgarens" perspektiv så kan man studera denna utveckling. Vi tänker oss en typisk medelklassmänniska - låt oss ta en lektor på Högre Allmänna Läroverket i en mindre Svensk stad.

1) På 1930-talet var en sådan person ganska välbeställd. Han bodde i en villa i stadens bättre områden. Hans hustru var hemmafru och skötte om hemmet och barnen. Till sin hjälp hade hon ett hembiträde.

På väg hem från läroverket kunde lektorn slinka in på Stadshotellets matsal där han löste världens problem tillsammans med andra medelklassare typ journalisten, officeren, stationsinspektören, kolonialvaruhandlaren, droskägaren med flera. De intog gärna två vita och en brun innan det var dags att gå till hemmet och få middagen serverad. På söndagen gick hela familjen på krogen och åt en 3-rätters med tillbehör.

Givetvis hade familjen alla den tidens moderniteter i hemmet.

2) På 1960-talet var en lektor fortfarande en viktig man i den lilla men växande staden. Hans hustru var fortfarande hemmafru och skötte familj och barn. Hembiträde hade man inte råd med längre, dessutom var det inte politiskt korrekt. Däremot var det mer troligt att familjen bodde i ett av de nybyggda hyreshusen i stadens utkant. En större villa i ett bättre område hade man knappast råd med längre.

På hemväg till familjemiddagen hade inte lektorn längre råd med två vita och en brun på Stadt. Om han hade haft lust till det skulle han ändå inte ha funnit några att dela sina tankar med eftersom de allra flesta inte kunde ha sådana vanor längre (av ekonomiska skäl). Däremot gick familjen fortfarande på Stadt och åt söndagsmiddag. Dagens - En riktig 3-rätters med tillbehör hade man inte längre råd med.

Givetvis hade familjen alla tidens moderniteter i hemmet.

3) Och så kommer vi till 1990-talet. Vår lektor är nu en modern människa. Både han och hustrun arbetar heltid. Man kan inte längre försörja en familj på en lön, det är dessutom inte politiskt korrekt att vara hemmafru. De delar ansvaret för att hämta och leverera barnen till dagis, fotbollsträning och alla andra aktiviteter. Trots två inkomster har man väldigt svårt att få pengarna att räcka till. Man bor i en bostadsrättslägenhet och har miljonlån hos banken.

På hemväg från skolan måste vår lektor handla mat (halvfabrikat, riktig matlagning har man inte tid med längre) och hämta ungar från dagis. Att gå på Stadt med hela familjen är en dröm, det kan man göra högst en gång om året. För övrigt har Stadt ändrat karaktär, det är inte längre lika trevligt att gå dit. Däremot kan familjen besöka den lokala pizzerian ett par gånger om året. Och så smyger vår lektor till sig en halvliter på puben vid högtidliga tillfällen, när hustrun tror att han jobbar över.

Givetvis har familjen alla tidens moderniteter i hemmet.

Och så kommer den intressanta frågan - har det blivit bättre ekonomiskt eller ej ????

Claes Thure Moberg skrev:
Och så kommer den intressanta frågan - har det blivit bättre ekonomiskt eller ej ????

Kanske inte för lektorn, men väl för stora delar av den övriga befolkningen, som var arbetslös eller hade underbetalda skitjobb på 30-talet.

FÖ kanske dags att flytta den här tråden, med ny titel, till "Ordet är fritt"

Jag tar här tillfället i akt för att upprepa tre frågor kring "planka" som jag inte har sett något svar på:

Fråga 1

Varför skulle gratis persontransporter vara en mänsklig rättighet när man måste betala för mat, kläder och bostad?

Fråga 2

Om det nu är rätt att planka för att verka för en avgiftsfri (ej gratis!) lokaltrafik, är det då rätt att propagera för skattesänkningar genom att skattefuska? Eller generellt uttryckt, har alla rätt att bryta mot alla lagar om det kan ses som opinionsbildning? Om inte, vilka skall då ha rätt att bryta mot vilka lagar?

Fråga 3

Om nu vår nuvarande representativa demokrati inte duger, hur skall då politiska beslut fattas?

Enligt SVTs ABC har SL lyckats få en teleoperatör att stoppa planka.nu från att SMSa varningar om kontroller och info. om obemannade spärrar!

Nu vill man gå vidare och få bankerna att inte befatta sej med organisationen. Det skulle försvåra hanteringen av p-kassan, som är deras eget "försäkringsbolag" för plankare som åker fast!

åga 1

Varför skulle gratis persontransporter vara en mänsklig rättighet när man måste betala för mat, kläder och bostad?
Det är förvisso även illa med folk som inte har råd att betala hyran och blir vräkta, men en sak som gör nolltaxa till en tämligen enkel reform är att "varan" inte är kvantitetsvara på samma sätt som mat: Ett tunnelbanetåg kostar inte mer att köra om det är fullt jämfört med halvfullt - medans mat försvinner när du äter den om du förstår? Därför tror jag att nolltaxa skulle vara bra, sen samtidigt för att det ofta är en förutsättning för försörjning - du måste åka tunnelbana till ditt jobb så att du kan få lön så att du kan köpa mat

Fråga 2

Om det nu är rätt att planka för att verka för en avgiftsfri (ej gratis!) lokaltrafik, är det då rätt att propagera för skattesänkningar genom att skattefuska? Eller generellt uttryckt, har alla rätt att bryta mot alla lagar om det kan ses som opinionsbildning? Om inte, vilka skall då ha rätt att bryta mot vilka lagar?
Om det är moraliskt riktigt eller inte är ganska ointressant - faktum är att många plankar därför att de inte har råd utan några speciella "övertygelser".

Fråga 3

Om nu vår nuvarande representativa demokrati inte duger, hur skall då politiska beslut fattas?

Svår fråga - jag antar att du syftar på vänstermajoritetens svek av vallöften att inte höja priser i kollektivtrafiken samt (v)s och (mp)s nolltaxeivrare som sitter tyst i landstingshuset? Jag tror att det måste till mer folklig press mot politikerna för att få dom att hålla löften och genomföra dom - ut på gatorna och demonstrera!

Lucky skrev:åga 1

Varför skulle gratis persontransporter vara en mänsklig rättighet när man måste betala för mat, kläder och bostad?
Det är förvisso även illa med folk som inte har råd att betala hyran och blir vräkta, men en sak som gör nolltaxa till en tämligen enkel reform är att "varan" inte är kvantitetsvara på samma sätt som mat: Ett tunnelbanetåg kostar inte mer att köra om det är fullt jämfört med halvfullt - medans mat försvinner när du äter den om du förstår? Därför tror jag att nolltaxa skulle vara bra, sen samtidigt för att det ofta är en förutsättning för försörjning - du måste åka tunnelbana till ditt jobb så att du kan få lön så att du kan köpa mat

Det stämmer inte att ett tomt tunnelbanetåg kostar lika mycket att köra som ett som är fullt. Ej heller kostar ett halvfullt lika mycket som ett helfullt. Kostnaden varierar, slitage m.m. på inredningen varierar dessutom kraftigt om tåget är överfullt eller halvfullt. Lika så slitage på motorer m.m.

Eftersom ett fullt tåg väger mer går det dessutom åt mer ström till att starta tåget och hålla det igång. Det finns mängder med variabler som du har försummat här.

Lucky skrev: Fråga 2

Om det nu är rätt att planka för att verka för en avgiftsfri (ej gratis!) lokaltrafik, är det då rätt att propagera för skattesänkningar genom att skattefuska? Eller generellt uttryckt, har alla rätt att bryta mot alla lagar om det kan ses som opinionsbildning? Om inte, vilka skall då ha rätt att bryta mot vilka lagar?
Om det är moraliskt riktigt eller inte är ganska ointressant - faktum är att många plankar därför att de inte har råd utan några speciella "övertygelser".

Om frågan är ställd förtjänar den ett bättre svar än att det är ointressant. Den är kanske ointressant därför att du rent faktiskt inte törs svara på frågan eftersom du då skulle tvingas revidera hela din tankevärld? Oavsett denna hypotes är frågan alls inte ointressant - tvärt om!

Lucky skrev: Fråga 3

Om nu vår nuvarande representativa demokrati inte duger, hur skall då politiska beslut fattas?

Svår fråga - jag antar att du syftar på vänstermajoritetens svek av vallöften att inte höja priser i kollektivtrafiken samt (v)s och (mp)s nolltaxeivrare som sitter tyst i landstingshuset? Jag tror att det måste till mer folklig press mot politikerna för att få dom att hålla löften och genomföra dom - ut på gatorna och demonstrera!

Skall vi gå till sjömagasinet och äta? Svar: En liter mjölk.

Vallöften är inte definitiva. De handlar om vad ett visst politiskt parti står för, "vi vill att det skall bli så här och hoppas att vi får möjligheten till det - under givna förutsättningar är det realistiskt att genomföra"

När man sedan sitter vid spakarna och styr så händer ibland oförutsedda saker, ibland måste man tillexempel kohandla med något annat parti och då kanske man får ge upp vissa tankar och löften. Om dessa löften är viktiga för folket kan folket givetvis demonstrera. Allt detta är del av den representativa demokratin.

Vad gäller folklig press för nolltaxa så har jag väldigt svårt att tro att du får ens en stor minoritet med dig.

//Tony

TonyM skrev:

Lucky skrev:åga 1

Varför skulle gratis persontransporter vara en mänsklig rättighet när man måste betala för mat, kläder och bostad?
Det är förvisso även illa med folk som inte har råd att betala hyran och blir vräkta, men en sak som gör nolltaxa till en tämligen enkel reform är att "varan" inte är kvantitetsvara på samma sätt som mat: Ett tunnelbanetåg kostar inte mer att köra om det är fullt jämfört med halvfullt - medans mat försvinner när du äter den om du förstår? Därför tror jag att nolltaxa skulle vara bra, sen samtidigt för att det ofta är en förutsättning för försörjning - du måste åka tunnelbana till ditt jobb så att du kan få lön så att du kan köpa mat

Det stämmer inte att ett tomt tunnelbanetåg kostar lika mycket att köra som ett som är fullt. Ej heller kostar ett halvfullt lika mycket som ett helfullt. Kostnaden varierar, slitage m.m. på inredningen varierar dessutom kraftigt om tåget är överfullt eller halvfullt. Lika så slitage på motorer m.m.

Framför allt kostar två fulla tunnelbanetåg mer än ett. Är verkligen tunnelbanan i Sthlm halvfull i rusningen? Nej, det tror jag inte. För att inte tala om hur dyrt det skulle vara att gräva ner de extra tunnelbanor som skulle behövas om dubbelt så många personer ville åka.

Homann

OK, jag kanske ska utveckla det här med moral. Jag tror att den helt samvetstrogne medborgaren i ett klassamhälle skulle må väldigt dåligt:

*Sitter mellan anställningar - har fått ett jobb inne i stan. Ska hon då åka planka in och få igång sin försörjning eller sitta och vara moralisk hemma?

*Har på öret lyckats betala alla räkningar men sitta och gräma sig över att inte anmält tv-innehav och därmed betalt tv-licens?

Jag tycker inte att folk ska sitta och be om ursäkt för att de är fattiga, jag tycker inte att hemlösa ska skämmas - jag tycker att de ska kräva saker (som de gör nu genom Föreningen Stockholms Hemlösa).

Varför ska alltid de som är mest utsatta ta ansvar för att samhället blir hårdare?

Homann skrev:Framför allt kostar två fulla tunnelbanetåg mer än ett. Är verkligen tunnelbanan i Sthlm halvfull i rusningen? Nej, det tror jag inte. För att inte tala om hur dyrt det skulle vara att gräva ner de extra tunnelbanor som skulle behövas om dubbelt så många personer ville åka.

Det var väl ett ovanligt dumt argument? Om vi verkligen blir dubbelt så många som vill åka bygger vi naturligtvis de tunnelbanelinjer som behövs! Det är ju det som är vitsen med offentlig kollektivtrafik. Vi bygger den tillsammans utan att någon utomstående blandar sig i och försöker slå mynt av vårt behov att förflytta oss! Om det finns tillräckligt många som vill åka finns det också tillräckligt många som vill betala.

Martin