C20-dörrar
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
- Ulrik Berggren
- Inlägg: 2939
- Blev medlem: tisdag 03 september 2002 12:05
- Ort: Byn längs linjen vid havet
- Kontakt:
-
- Inlägg: 496
- Blev medlem: tisdag 15 oktober 2002 14:20
C-20 dörrar
Jeg har altid undret mig over, at man i Stockholms tunnelbane åbner alle døre, selv på små stationer, hvor næsten ingen skal af og på.
Alllerede da København fik sine ledsporvogne i 1960 åbnede kun de udstigningsdøre, hvor passagererne havde trykket på en knap "Stop ved næste stoppested" De øvrige forblev lukkede. I S-toget har man altid selv skulle åbne dørene, medens de lukker automatisk. I de nyeste vogne lukker dørene igen selv, når ingen har passeret dem i nogle sekunder, men man kan naturligvis åbne igen indtil føreren ved afgang tilbagekalder frigivningen af dørene. Frigivningen sker når togets hastighed er ganske lav (ca. 5 km/h), men inden dørene har åbnet sig for de mest utålmodige passagere, holder toget i praksis stille. Frigivning, lukning og afgang markeres ved alle døre i den side af toget, hvor ind- og udstigning sker med forskellige signaler (bip-lyde).
I den nye tunnelbane (Metroen), der er bygget af italienere, går alle døre op på alle stationer, og på de stationer, der ikke ligger i tunnel, er der ingen døre på stationerne, så der kan blive koldt
Samtidig synes passagererne i metroen, at åbning og lukning af døre går uendeligt langsomt i sammenligning med S-togene. S-banen er mere sammenlignelig med T-banan i Stockholm end metroen. På S-banen køres med 180 m lange tog med 2 min. mellem togene på den centrale del af strækningen, medens der kun kommer et 40 m langt tog hver 3 minut i metroen.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Alllerede da København fik sine ledsporvogne i 1960 åbnede kun de udstigningsdøre, hvor passagererne havde trykket på en knap "Stop ved næste stoppested" De øvrige forblev lukkede. I S-toget har man altid selv skulle åbne dørene, medens de lukker automatisk. I de nyeste vogne lukker dørene igen selv, når ingen har passeret dem i nogle sekunder, men man kan naturligvis åbne igen indtil føreren ved afgang tilbagekalder frigivningen af dørene. Frigivningen sker når togets hastighed er ganske lav (ca. 5 km/h), men inden dørene har åbnet sig for de mest utålmodige passagere, holder toget i praksis stille. Frigivning, lukning og afgang markeres ved alle døre i den side af toget, hvor ind- og udstigning sker med forskellige signaler (bip-lyde).
I den nye tunnelbane (Metroen), der er bygget af italienere, går alle døre op på alle stationer, og på de stationer, der ikke ligger i tunnel, er der ingen døre på stationerne, så der kan blive koldt

Med venlig hilsen
Svend Christensen
- Ulrik Berggren
- Inlägg: 2939
- Blev medlem: tisdag 03 september 2002 12:05
- Ort: Byn längs linjen vid havet
- Kontakt:
Svend C:
.
Precis så här är det tänkt att C20 skall fungera i teorin. Men än har man inte vågat införa detta på bred front, vilket är rätt märkligt, anser även jagI S-toget har man altid selv skulle åbne dørene, medens de lukker automatisk. I de nyeste vogne lukker dørene igen selv, når ingen har passeret dem i nogle sekunder, men man kan naturligvis åbne igen indtil føreren ved afgang tilbagekalder frigivningen af dørene.

/UB
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
Re: C20-dörrar
Har du kollat länksamlingen på denna hemsida? Gör det först. Det är över 500 länkar, så nån måste nog tillfredställa dig.bombardier skrev:Kan någon en bra hem sida om tåg?
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
På de flesta stationer jag passerar när jag åker härifrån Bromma så, särskilt vintertid, skulle endast en eller två dörrar behöva öppnas merparten av dygnets timmar. Dv.s. de dörrar som är närmast utgången från stationen eftersom alla gärna ställer sig i 'rätt' ände av tåget. Oavsett om dörrarna stängs automatiskt, eller om föraren måste stänga så är det GARANTERAT en vinst att låta trafikanterna öppna själv.TimK skrev: Det gör det ju inte, vare sig dörrarna går igen av sig själva (med tillhörande klämrisk) eller om de inte gör det (då all rincip alla dörrar öppnas och förblir öppna tills föraren stänger dörrarna).
Och särskilt vid Alvik där förarna verkar ta ett parti schack eller liknande vid byten.
Ursäkta, men, fan vad kallt det blir när det vädras så friskt så länge! Och så står de bara och snackar!! Mummelknorr"%# "Prata på ni, men stäng dörrfan först" tänker jag ofta där...
/Jonas.
- TimK
- Inlägg: 1368
- Blev medlem: söndag 18 augusti 2002 10:41
- Ort: Jackson i Mississippi, USA
- Kontakt:
Mitt inlägg syftade självklart på innerstadsstationerna, vilket framgick av sammanhanget.Jonas skrev:På de flesta stationer jag passerar när jag åker härifrån Bromma så, särskilt vintertid, skulle endast en eller två dörrar behöva öppnas merparten av dygnets timmar. Dv.s. de dörrar som är närmast utgången från stationen eftersom alla gärna ställer sig i 'rätt' ände av tåget. Oavsett om dörrarna stängs automatiskt, eller om föraren måste stänga så är det GARANTERAT en vinst att låta trafikanterna öppna själv.TimK skrev: Det gör det ju inte, vare sig dörrarna går igen av sig själva (med tillhörande klämrisk) eller om de inte gör det (då all rincip alla dörrar öppnas och förblir öppna tills föraren stänger dörrarna).
Och särskilt vid Alvik där förarna verkar ta ett parti schack eller liknande vid byten.
Ursäkta, men, fan vad kallt det blir när det vädras så friskt så länge! Och så står de bara och snackar!! Mummelknorr"%# "Prata på ni, men stäng dörrfan först" tänker jag ofta där...
/Jonas.
-- Tim
Starta namninsamling "Låt oss slippa frysa på t-banan&q
Varför inte starta en namninsamling? Jag och en kompis pratade nyss om det över en fika. Vi tänkte själv sätta upp en hemsida där man kan skriva på elektroniskt (namn och e-post). Om det kommer ihop tillräckligt många (i alla fall tusen får det väl vara) skickar vi det till SL och lokala media.
Men sedan tänkte jag att det kanske skulle vara vettigare att sätta upp det via den här sidan? Då kommer den förmodligen hittas av fler.
Vad tycker ni, kan det vara en bra idé?
Men sedan tänkte jag att det kanske skulle vara vettigare att sätta upp det via den här sidan? Då kommer den förmodligen hittas av fler.
Vad tycker ni, kan det vara en bra idé?
Re: Starta namninsamling "Låt oss slippa frysa på t-ban
Kan ju inte skada. Eller varför inte helt enkelt stå en dag på T-Centralen med en bunt radade papper. Det lär generera en hel del krumelurer skulle jag tro.Jens K skrev:Varför inte starta en namninsamling? Jag och en kompis pratade nyss om det över en fika. Vi tänkte själv sätta upp en hemsida där man kan skriva på elektroniskt (namn och e-post). Om det kommer ihop tillräckligt många (i alla fall tusen får det väl vara) skickar vi det till SL och lokala media.
Men sedan tänkte jag att det kanske skulle vara vettigare att sätta upp det via den här sidan? Då kommer den förmodligen hittas av fler.
Vad tycker ni, kan det vara en bra idé?
/Jonas.
Passöppna i Ropsten och Gåshaga brygga men i övrigt öppnas de av föraren.Ulrik Berggren skrev:Jonas B:Detsamma gäller, som de flesta ekare känner till, på Roslagsbanan. Fast året om.Tänkte bara tillägga att på SB så är det också passöppna som gäller vintertid.![]()
Hur ligger det till med A30/B30:orna på Lidingö?
I de flesta fall vinner man inget på att låta passagerarna dörrarna på andra platser annat än i extrem lågtrafik eftersom det brukar vara minst en passagerare per vagn som vill av eller på. Finns det ingen i tåget eller på plattformen behöver man ju till skillnad från RB och Saltis inte stanna och än mindre öppna några dörrar.
Man skulle faktiskt kunna tänka sig att man kompletterar dörrarna med fotoceller, liknande funktionen på A32, med skillnaden att när föraren trycker på stäng-knappen så kopplas dessa ur. Även en "minnesfunktion" på knappen skulle underlätta, så att dörren går upp direkt när föraren friger dom om trafikanten tryckt på öppna-knappen på dören.TimK skrev:På stationer med många av- och påstigande tar det ju mer tid.Jonas Strömblad skrev:TimK skrev:Fast problemet är att det inte är fördelaktigt att låta trafikanterna öppna dörrarna själva på samtliga stationer.
Mvh Tim
Varför är det ofördelaktigt att resenärerna öppnar själva på samtliga stationer?
/J (som oxå tycker man borde använda passöppningen på C20)
Dessutom går ju dörrarna igen automatiskt även om någon är på väg att kliva av eller på genom dem. Klämrisken är överhängande.
Kontentan är att det bara funkar när det är relativt få av- och påstigande. Alltså Angbyplan = bra, Enskede gård = bra, Skanstull = dåligt, T-Centralen = helt otänkbart.
Mvh Tim
- stormtranz
- Inlägg: 172
- Blev medlem: lördag 28 december 2002 10:57
- Ort: Norsborg
(Lång tråd det här...)
Det sägs från SL håll, att "vi" kunder inte skulle klara av sk passöppning, där vi dumma korkade kudner inte skulle fatta att vi ska trycka på knappen själva. Nå, det må vara hur som helst med det.
I lördags när jag skulle hem efter en glad kväll i kvinnligt sällskap (söta) i en rökig (maskin) lokal med musik (synth) på hög volym (öronproppar), så åkte jag till Gullmarsplan med linje 19, vid 03.15 tiden. Nästa linje 17 avgick från Gullmarsplan cirka 03.25 (det är inte så noga). Tåget består då av en C20 som ställer sig på Hagsätraspåret. För att förvirra oss nattsuddare totalt, skyltas det tåget upp på diodskyltarna på det andra spåret, det ordinarie mot Skarpnäck!
Nå, föraren använde på detta nattåg 17 passöppning!
Alla fick öppna själva, och dörrarna gick igen individuellt efter ett tag, när en viss tid förflutit. Vi stod ett tag, så många öppningar och stängningar hann ske.
Och det bästa av allt SL: ingen, jag repeterar: ingen hade problem eller svårigheter att varken förstå eller klara av att öppna dörrarna! Några tom tryckte på knappen och stängde dem efter sig (=varmt å skönt).
Detta trots att de flesta var trötta och påverkade av främst jästa drycker, men säkert tyvärr av annat åxå.
Så SL, om vi som är trötta och fulla klarar av det, ska vi väl klara av det när vi är pigga och nyktra? Eller är det som man känner sig själv, känner man andra?
Det sägs från SL håll, att "vi" kunder inte skulle klara av sk passöppning, där vi dumma korkade kudner inte skulle fatta att vi ska trycka på knappen själva. Nå, det må vara hur som helst med det.
I lördags när jag skulle hem efter en glad kväll i kvinnligt sällskap (söta) i en rökig (maskin) lokal med musik (synth) på hög volym (öronproppar), så åkte jag till Gullmarsplan med linje 19, vid 03.15 tiden. Nästa linje 17 avgick från Gullmarsplan cirka 03.25 (det är inte så noga). Tåget består då av en C20 som ställer sig på Hagsätraspåret. För att förvirra oss nattsuddare totalt, skyltas det tåget upp på diodskyltarna på det andra spåret, det ordinarie mot Skarpnäck!
Nå, föraren använde på detta nattåg 17 passöppning!

Och det bästa av allt SL: ingen, jag repeterar: ingen hade problem eller svårigheter att varken förstå eller klara av att öppna dörrarna! Några tom tryckte på knappen och stängde dem efter sig (=varmt å skönt).
Detta trots att de flesta var trötta och påverkade av främst jästa drycker, men säkert tyvärr av annat åxå.
Så SL, om vi som är trötta och fulla klarar av det, ska vi väl klara av det när vi är pigga och nyktra? Eller är det som man känner sig själv, känner man andra?
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
Hei!
Det burde ikke være noe problem å lære folk dette i Stockholm når manm klarte det i Oslo for 20 år siden da de første leddvognene kom.
I Oslo har vi en fungsjon på dørene som heter Barnevognsknapp som setter dørautomatikken ut av fungsjon slik at dørene blir stående oppe til føreren opphever frigjøringa (tillåter oppning)
Fungsjonen finnes på vognene av typen SL79 og SL95!
Vognene på t-banen har kun en knapp på utsiden av midtdørene som skjelden virker for at dørene skal kunne åpnes av passasjerer!
Untaket for ovenevnte er de 12 vognene av T2000 typen som har dørsystem som på mange måter tilsvarer det som er på sporvognene!
Man klarte jo også å lære folk å bruke de manuelle dørene på
25 i løped av kort tid, så det meste er mulig så lenge får infomasjon om at sånn skal det være
Andreas
Det burde ikke være noe problem å lære folk dette i Stockholm når manm klarte det i Oslo for 20 år siden da de første leddvognene kom.
I Oslo har vi en fungsjon på dørene som heter Barnevognsknapp som setter dørautomatikken ut av fungsjon slik at dørene blir stående oppe til føreren opphever frigjøringa (tillåter oppning)
Fungsjonen finnes på vognene av typen SL79 og SL95!
Vognene på t-banen har kun en knapp på utsiden av midtdørene som skjelden virker for at dørene skal kunne åpnes av passasjerer!
Untaket for ovenevnte er de 12 vognene av T2000 typen som har dørsystem som på mange måter tilsvarer det som er på sporvognene!
Man klarte jo også å lære folk å bruke de manuelle dørene på
25 i løped av kort tid, så det meste er mulig så lenge får infomasjon om at sånn skal det være
Andreas