Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Vem (vilka) bestämmer ut vilka vagnar som ska finnas bland bevarande klass nummer 1 Jag undrar eftersom många jätte fina vagnar i Malmköping som är i bevarande klass 2 borde vara i klass 1 t ex GS M9 186, den är väl fin Visst är alla klass 1 vagnar fina
När jag kollade om hur många vagnar som fanns i bevarande klass 1 fick jag det till 8 - 10 stycken, men sen kollade jag "förklaringar" där jag såg att det fanns 14 stycken vagnar Skulle någon vara vänlig att skriva upp vilka vagnar som tillhör bevarande klass 1
___________________________
Med vänliga spårvägshälsningar
SSS- medlemmen Fredrik
Det börjar bli länge sedan dessa klasser fastställdes. I MfSS 3/1991 redovisas argumenteringen och beslutsunderlaget för klassindelningen. I artikeln ges följande förklaring:
Klass 1 omfattar drygt tio vagnar och innehåller representatnter för de viktigaste utvecklingsstegen. Dessa redovisas som "feta rutor" i spårvagnens stamträd i MfSS 2/1991. Denna del av vagnparken bör hållas samlad i riksmuseet och därför inte komma i fråga för långvariga utlåningar eller depositioner vid andra spårvägar och museer. Kortare utlåningar, exempelvis i samband med jubileer eller invigningar, bör dock kunna övervägas. Tanken är också att att vagnarna i klass 1 skall åtnjuta särskild omsorg om samlingarna av någon anledning måste minska i omfattning. Dessa skall således i första hand bevaras åt eftervärlden.
Av artikeln framgår att följande vagnar ingår i klass 1 (vagnarna reprsenterar utvecklingssteg - de behöver inte nödvändigtvis vara från det år som utvecklingen började):
1877: Täckt hästspårvagn - SNS 11 1901: 2-axlig elektrisk motorvagn med öppna platformar - US 10 1906: 4-axlig boggiemotorvagn med luftbrms - SSLidJ 5 1907: Liten inbyggd 2-axlig motorvagn - GSS 1 ca 1910: Godslok mm - GS L XII 1914: Stor täckt släpvagn - HSS 108 1925: 2-axlig förlängd och helt inbygd vagn med ny truck - SS 143 1943: 4-axlig enriktnings boggiemotorvagn, fast konduktör, trafikantcirkulation, rattmanövrerad kamvalskontroller, "Mustang" - ML 72 1944: 4-axlig tvåriktnings boggiemotorvagn, mittingång, multipelkörbar, "Ängbyvagn" - SSLidJ 16 1945: Manövervagn, släpvagn varifrån motorvagn kan manövreras, "Ängbyvagn" - LiB 34 1958: 4-axlig multipelkörbar boggiemotorvagn, enriktnings med trafikancirkulation, enmansbetjänad alt fast konduktör - M25 606 hos Ringlinien, i artikeln nämns att GS M29 på sikt bör anskaffas av SSS 1986: 6-axlig enriktningsvagn med led och jakobsboggie, steglös tyristorreglering, enmansbetjänad, trafikancirkulation, multipelkörbar - GS M21 anges som ett självskrivet kort - å nu finns inga M21! (dock finns jakobsboggier sparade!)
Detta blir 12 st - sedan bör väl låggolvsvagn in i klassen om man nu uppdaterar och då ligger väl Norrköping M98 väl till! Och hur gör man med låggolvsmellandelar så som Norrköping M97 eller GS M31? Och var kommer A32 in i stamträdet?
Någon som har svar på dessa frågor?
/PG
Senast redigerad av PG den söndag 19 januari 2003 10:55, redigerad totalt 1 gånger.
PG Andersson (747)
trafikchef MSS, ordförande SSS:M
På plats 12 (1986), kanske landets enda 6-axliga ledvagn med jacobsboggi får vara tänkbar då. Tyvärr är det ju inte multippelkörbar och har inte steglös tyristorreglering, men väl steglös vev-reglering.
M21 hade inte jacobsboggie. Hur det är med M94 vet jag inte men jag betvivlar att den har det. Konstruktionen är ovanlig på spårvagnar. En jacobsboggie har två vridningspunkter, en på var sida om boggiecentrum. Vagnsdelarna har alltså inte en gemensam vridningspunkt. Jacobsboggie har t.ex. Y2. M21 hade en ledkonstruktion med ett dubbelt vändskranslager, d.v.s. båda vagnsdelarna hade samma vridningspunkt. Detta är det vanligaste för de ledspårvagnar som har en boggie under leden.
Harald skrev:M21 hade inte jacobsboggie. Hur det är med M94 vet jag inte men jag betvivlar att den har det.
Detta var en intressant nyhet.
Första gången jag läste om begreppet Jacobsboggie var i en av de spårvägsatlaser som LRTA givit ut. Av texten där, och kodningen av vagnar, framgår att alla löpboggier mellan två vagnhalvor på en ledvagn klassas som Jacobsboggie - så är det alltså inte?
Enligt M.R.Taplin står koden J för "Articulated car with Jacobs bogie".
Vagnar som klassas som sådana är t.ex.:
Duisburg 1064 (Norrköping M94 71) JM8h, ex JM6
enlig koden betyder detta:
J = Jacobsboggie
M = motorvagn
8 = åtta axlar
h = begränsad möjlighet till tvåriktningskörning
Jag vill minnas att LRTA i vagnlistor över Sverige klassat M21 som JM6 - men ska kanske låta det vara osagt
Om nu varken M21 eller M94 har Jocobsboggie - vad kallas då denna typ av boggie som sitter under en spårvagnsled?
/PG
PG Andersson (747)
trafikchef MSS, ordförande SSS:M
PG skrev:
Om nu varken M21 eller M94 har Jocobsboggie - vad kallas då denna typ av boggie som sitter under en spårvagnsled?
/PG
Hei!
I Norge kaller vi denne boggien for løpeboggie, veit ikke helt hva den kalles i Sverige!
Løpeboggie=Boggie uten motor, men gjerne med en eller annen form for mekanisk bremsing!
Det siste varierer litt da det ikke er spessielt ofte at DÜWAG leddvogner hadde bremser på løpeboggien!
Löpboggie är en boggie utan drivande axlar, vare sig den sitter under en led eller inte.
Vill man betona att boggien sitter under en led kan man kalla den ledboggie vare sig den har drivande axlar eller ej.
Gäller det en enkelledad vagn som M21 kan man säga mittboggie. Om jag inte minns fel så var M21:s boggier märkta med A, M och B.
Jacobsboggie är en speciell konstruktion som gör att man kan ha två vagnskorgar separat upphängda på boggien. M21:s mittboggie är en helt vanlig boggie och heter därför som konstruktion inget särskilt. Det enda som är lite speciellt med den är att den har ett dubbelt vändkranslager. Detta räknas ofta till boggien, men kan egentligen lika gärna betraktas som en del av ledkonstruktionen. Leden möjligör vridning kring två axlar, en vertikal som går genom boggiecentrum och en horisontell tvärs vagnen ungefär i vändkranslagrets nivå. Däremot kan vagnskorgarna inte skeva i förhållande till varandra. Det kan däremot korgar upphängda på en Jacobsboggie.
Det verkar vara en utbredd missuppfattning att alla boggier på vilka två vagnskorgar är upphängda, är Jacobsboggier, så det är kanske inte så förvånande att den finns även inom LRTA.
Du har rett Harald, men hva det heter kan jo variere litt fra land til land!
Veit at det blir kalt løpeboggie hos Oslo Sporveier, og etter det jeg veit også på leddvognene til Graakalbanen!
Har det ekssistert noen vogn med Jacobsboggie i Sverige?
Järnvägsvagnar med jacobsboggie finns som sagt, t.ex. Y2 (Kustpilen) och jag förmodar att även X31 och X32 (Öresundstågen) har det. Hur det är med Regina och Itino vet jag inte.
Spårvagnar med jacobsboggie har aldrig funnits i Sverige, om man inte vill hävda att A32 har det. Konstruktionen liknar jacobsboggien på så vis att korgarna har varsin vridningspunkt, men någon klassisk jacobsboggie är det ju inte.
Jo, även jag måste ju hålla med Harald, han resonerar helt rätt.
Borde ju i så fall betyda att M.R.Taplin, inte har rätt i sin skrift.
Så vitt jag vet så bygger väl denna typ av ledvagnar på Düwags patenterade ledkonstruktion. M94 och Köpenhamns ledvagnar är ju orginal Düwag, M21, SL79, Gråkalbanens vagnar och Helsingfors ledvagnar, är väl alla byggda på varierande grader av Düwag-licens.
Vad gäller denna konstruktion, så är det bara ett vändkranslager i den.
Hei!
SL79 vognene til OS er delevis bygget hos DÜWAG (101-110) og på Strømmens verksted etter linsens fra DÜWAG (111-140) men i hovedsak er det snakk om samme vogntypen (Vognene 126-140 har en noen annen elektrisk utrustning)
Leddkonstruksjonen på SL79, M94 og Københavns DÜWAG vogner er, bortsett fra veldig små forsjeller helt like!
For eksempel så er boggierammen på København og Oslo vognene helt lik!
Harald skrev:Järnvägsvagnar med jacobsboggie finns som sagt, t.ex. Y2 (Kustpilen) och jag förmodar att även X31 och X32 (Öresundstågen) har det.
Där blev det nokk lite fel. X31/X32 och Regina har alla två boggier under varje vagn och är alltså vanliga kortkopplade vagnar! Ledsen att jag måste rätta dig Harald - men rätt ska väl vara rätt?
I övrigt får jag tacka dig för dina förtydliganden av jocobsboggie deffinitionen! M.R.Tapplin har uppenbarligen inte alltid rätt!
/PG
PG Andersson (747)
trafikchef MSS, ordförande SSS:M
Det ska du inte vara ledsen över. Ett av syftena med Forum är väl att vi ska addera våra kunskaper och därigenom minska vår okunskap. Beträffande Regina var det överhuvudtaget ingen rättning eftersom jag skrev att jag inte visste, men nu vet jag alltså. Beträffande X31/X32 behöver jag inte förmoda något längre eftersom jag nu vet hur det är även med dessa.
Andy skrev:
Har det ekssistert noen vogn med Jacobsboggie i Sverige?
Andreas
En gammel artikkel, men allikevel. Begrepet "Jakobsboggi" finnes også på norsk, Andreas. 500-togene var etter sigende utstyrt med Jakobs-boggi (som forøvrig ikke var løpeboggi....). (kilde NLM 1.1.1982)
Andy skrev:
Har det ekssistert noen vogn med Jacobsboggie i Sverige?
Andreas
En gammel artikkel, men allikevel. Begrepet "Jakobsboggi" finnes også på norsk, Andreas. 500-togene var etter sigende utstyrt med Jakobs-boggi (som forøvrig ikke var løpeboggi....). (kilde NLM 1.1.1982)
Tja, jeg har(hadde?) jo både vært konduktør og kjørt vogntypen, selv om det kun var en igjen når jeg begynte å kjøre. Trur jeg har et bilde slengende av meg fra førerkurset til og med....
Teknisk (og kjøremessig) var vognene svært like uombygd 600-vogn, ja nesten identiske. Selv likte jeg meg svært så godt i førerkottet på doningen selv om stolen ikke var verdens beste.
Andy skrev:Du har rett Harald, men hva det heter kan jo variere litt fra land til land!
Veit at det blir kalt løpeboggie hos Oslo Sporveier, og etter det jeg veit også på leddvognene til Graakalbanen!
Har det ekssistert noen vogn med Jacobsboggie i Sverige?
Andreas
Navn er selvsagt forskjellig fra sted til sted, men løsninger som antagelig har patent ( Jacobsboggi) heter nok det samme overalt.
Boggien under leddet på S79 og GT6C (Trondheimsvognene) kalles for løpeboggi for å skille den fra motorboggiene A og B (eller 1 og 2), og ikke for å beskrive den tekniske løsningen.