Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Tja, 2-3 varv ....
När jag körde turistresor på kontinenten var det dagsetapper från 8-9 på morgonen till 18-19 på kvällen med saker att titta på utefter vägen.
Värmen var oooooolidliiiig och visst klagades det. Man längtade hem till den svenska vintern. Men det gick, man öppnade takluckan, upplevde mycket och njöt så mycket man kunde.
Folk var inte lika bortskämda då.
Jag frågade hur många dagar vi hade som var varmare än 25 grader och Ragnar T svarade 20.
Är det vettigt att lägga ut så mycket pengar för dessa 20 dagar?
Pengarna skall tas någonstans ifrån, våra skattepengar som skall räcka till politikerlöner, kommunalanställda, skola, vård och omsorg.
Skall alla fordon i kommunal upphandling förses med AC skall vi inte heller förvånas att kostnaderna stiger och därmed att kollektivtrafiken blir dyrare. Ju mer krav vi har desto mindre pengar till annat.
När den senaste skolskjutsupphandlingen var ute fanns krav på AC och TV och sedan bälten.
Vore det inte på sin plats att prioritera värme eftersom vi har en betydligt längre än kallare period i vårt land?
Fast, med växthuseffekten kanske vi får det varmare och då skall jag givetvis omvärdera min åsikt.
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
Återigen Per, du räknar utetemperaturen. Hur månmga dagar per år är det över 20 grader inne i fordonen? Det är mer än 2+ det. Det kan bli över 20 grader i ett fordon även på vintern!
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
Jo visst, men är det under 25 grader ute borde väl inte innertemperaturen bli så olidlig så man inte klarar av den och på vintern finns väl reglerbar kran för kupévärmen, eller termostat som kan ställas på 18 garder eller så.
Olidligheten kommer när värmen närmar sig 25-30 grader, men dessa dagar är så få i förhållande till de övriga 345.
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
Visst skulle det vara skönt med luftkonditionering, men smakar det så kostar det. Och då ska man komma ihåg att många inte vill betala ett öre för att åka med lokaltrafiken. Få skulle acceptera en taxehöjning och skattehöjningar är inte heller populärt.
Kan hålla med Per Lind om att kravet på AC beror på att vi ställer högre krav nuförtiden. Men en viktigt skillnad är att det i dagens fordon inte går att öppna fönster - kraven på god ventilation och AC blir därmed högre. Visst är det synd att C20 och A32 inte utrustades med AC, men mot den bakgrund som Ragnar T redovisade (tack!) så kan man bättre förstå varför det blev som det blev.
Det är i alla fall skönt att X60 utrustas med AC, och det kommer förmodligen bli ett stort lyft för pendeltågstrafiken. Bortsett från avsaknaden av AC så tycker jag C20 och A32 är mycket bra fordon, och jag hoppas och tror att X60 kommer bli ännu bättre.
Visst var det varmt även på 1970- och 1980-talet. Men dåtidens bussar hade oftast betydligt bättre luckor i taken. Det gick att öppna dem ganska mycket, och då blåste det därefter, något som gjorde tempen behagligare i bussarna än vad det är idag.
Med dagens låggolvsbussar får man stryka på mycket av bekvämlighet. Nu är det ofta stora lådor på taken som hindrar luften att komma in via luckor. Det går inte att öppna dem särskilt mycket heller.
En svensk sommar är inte alltid som en svensk sommar var tillbaka i tiden. Tidens krav ändrar sig.
Och visst, ska man få billister att ställa bilen och åka kollektivt. Då måste även spårvagnen ha en fungerande luft. Och visst det är kanske en kostnadsfråga. Men vill man få någon att använda kollektivtrafiken, så bör sööörvicen vara tipp topp. För att inte tala om arbetsplatsen för de som kör
Jag har, efter mitt inlägg om luftkyla i spårfordon tidigare idag, gått tillbaka i mina omfattande digitala dokumentmappar och finner då att komplett AC i C20 ursprungligen offererades till ett pris som motsvarade hela 12% (!!) av vagnens pris och att denna prisbild i stort sett var densamma för alla de tre anbudsgivare, som var med på finalen i vagnupphandlingen. AC var med i förfrågningsunderlaget såsom en utrustning för vilken vi ville ha ett specificerat tilläggspris för att man skulle kunna se vilken den verkliga merkostnaden skulle bli (om en utrustning ingår i totalpriset utan att specas separat, så kan ett högt pris s a s smygas in utan att man får ett begrepp om prisandelen).
I de senare kompletteringsanbuden som vi fick från Adtranz - Bombardier inför optionsbeställningarna (vi ansåg att modernare och bättre HVAC borde kunna levereras till ett lägre pris), så erbjöds vi också nyare varianter av HVAC (utvecklingen går ju ständigt framåt!) till ett pris som just låg omkring 7 - 8% av hela vagnspriset i st f 12%. Ett delpris i detta var AC i hytter och det fanns då klara ekonomiska motiv för att införa det. Den äldre varianten för hytter hade vi faktiskt redan efter alla klagomål installerat på prov i vagn 2092 (vill jag minnas - sedermera demonterad eftersom en enstaka udda utrustning med tiden bara blir till besvär), men sedan kom beställningen på den modernare hyttvarianten för AC på prov i vagn nr 2200, vilken sedan följdes av samma version i de återstående 70 vagnarna nr 2201 - 2270.
Detta med priset hade jag alltså tidigare idag inte en klar minnesbild av. Ursprungspriset var alltså hela 12% av totalpriset för C20 och inte 7% - alltså ett motiv så gott som något när det gäller att hålla igen vid bedömning av kostnad/nytta!
/Ruggige Klimatiseraren
(Med obligatorisk fikamugg i näven)
Sterner skrev:SJ:s restaurangvagnar hade AC redan på 50-talet! Törs någon gissa hur det blir med nästa A32-leverans?
Ja, och när SJ lät bygga RB1-vagnarna i slutet på 60-talet (nuvarande R2/R12) så blev det ingen AC av kostnads- och underhållsskäl. AC i 50-talsvagnarna fungerade nämligen till och från, mest från varma dagar. Även R1 byggda i början på 60-talet hade AC, men senare vagnar nej!
När utvecklingen går framåt finns det alltid några som tycker att det som sker är onödigt -"Det har ju gått bra i femtio år så varför hitta på en massa nya onödiga påfund?"Som tur är så är de flesta för utveckling och längtar inte tillbaka till när dassen fanns på bakgårdarna.I annat fall hade vi inte varit där vi är i dag.
Om man då blickar framåt så kan man undra hur länge folk accepterar att det inte finns luftkonditionering i tunneltåg och spårvagnar?Idag när den enklaste småbil är utrustad med enklare AC-anläggning och i stort varenda affär och varuhus är luftkonditionerat.Även i hemmen kommer det säkert att bli allt vanligare med luftkonditionering.Kommer då C20/A32 att kunna gå i 30-40 år till utan AC? Eller kommer till slut trycket från kollektivresenärernas krav på ett komfortabelt resande att bli så stort så man blir tvungen att bygga om/komplettera vagnarna med AC?
När det är dags för utskrotning av resterande CX,vad händer då?Kommer de att ersättas av vagnar med AC,kanske för att placeras först och främst på TUB 1?
Undrar fortfarande varför A32 måste skramla så förbaskat?
Som en kompis till mig sa som brukar åka ALV-GLB:-"Jag åker hellre tunnelbana.De där skramliga vagnarna (A32) kan man knappast kalla moderna"
Som jag sade tidigare så klagade Connex till SL och SL till Adtranz. SL och Adtranz diskuterade då saken och kom överens om en lösning vilket man meddelade Connex. Lösningen var att Adtranz betalade SL pengar för att acceptera bullret och inte få det åtgärdat. Detta är absolut sant och den som säger emot har faktiskt fel.
Ovan antyds att SL inte skulle vara direkt ointresserat av att göra någonting åt den odrägrliga arbetsmiljön i spårfordonen. Detta är direkt fel - SL vill visa att man inte bryr sig om personalen på tågen.
Buller kan i många fall enkelt åtgärdas genom att hjulen svarvas. Det vinande ljudet och den kalla blåsten i hytterna om vinter kan enkelt åtgärdas med en gummilist för några tior. Tjafset om att spänningsomvandlare inte skulle räcka till AC är nys, det kan enkelt åtgärdas ex-vis genom att kupébelysningen släcks när den inte behövs (vilket ändå sker).
Problemet är att någon eller några har möjlighet att fatta (eller inte fatta) beslut som många drabbas av och att dessa utnyttjar denna möjlighet helt godtyckligt.
tk skrev:Ovan antyds att SL inte skulle vara direkt ointresserat av att göra någonting åt den odrägrliga arbetsmiljön i spårfordonen. Detta är direkt fel - SL vill visa att man inte bryr sig om personalen på tågen.
Buller kan i många fall enkelt åtgärdas genom att hjulen svarvas. Det vinande ljudet och den kalla blåsten i hytterna om vinter kan enkelt åtgärdas med en gummilist för några tior. Tjafset om att spänningsomvandlare inte skulle räcka till AC är nys, det kan enkelt åtgärdas ex-vis genom att kupébelysningen släcks när den inte behövs (vilket ändå sker).
Problemet är att någon eller några har möjlighet att fatta (eller inte fatta) beslut som många drabbas av och att dessa utnyttjar denna möjlighet helt godtyckligt.
Vem är det som "tjafsar" om spänningsomvandlare som inte räcker till? Och på vilket sätt skulle SL avsiktligt göra arbetsmiljön sämre?
Sterner skrev:Som jag sade tidigare så klagade Connex till SL och SL till Adtranz. SL och Adtranz diskuterade då saken och kom överens om en lösning vilket man meddelade Connex. Lösningen var att Adtranz betalade SL pengar för att acceptera bullret och inte få det åtgärdat. Detta är absolut sant och den som säger emot har faktiskt fel.
Om det så det fungerar i kullisserna så kan man förstå varför det är så olidligt svårt,stört omöjligt att få något ändrat,ombyggt,justerat till det bättre när väl fordonen är levererade.
tk skrev:Tjafset om att spänningsomvandlare inte skulle räcka till AC är nys, det kan enkelt åtgärdas ex-vis genom att kupébelysningen släcks när den inte behövs (vilket ändå sker).
Kylaggregat har betydligt högre eleffekt än belysningen.
Ett exempel:
Ett 4-vagnars tunneltåg R143 i New York har 2 st AC-aggregat (Mitsubishi EU73) med tillsammans 53,5 kW kyleffekt.
Verrkningsgraden känner jag inte till, men en rimlig gissning är att tillförd eleffekt ligger på mellan 1/3--1/4 av kyleffekten. Det innebär att eleffekten för AC:n skulle bli ca 17,8--13,4 kW. Detta motsvarar grovt räknat 400 st 36W lysrör eller 800 st 18W lysrör. Så mycket belysning tror jag inte finns i ett 4-vagnars tunneltåg.
När det gäller dimensioneringen av halvledarbaserad kraftelektronik för elförsörjningen antar jag att man dessutom måste ta hänsyn till att kylkompressorer har en startström som kan ligga på 6--10 ggr driftströmen. Möjligheten att "mjukstarta" kompressorer kanske finns, men det vet jag inget om.
Arbetsmiljön i C20-vagnarna blev bra när man installerade AC i hytterna. För bra tydligen. Numera kan man inte låta AC:n vara igång för att ha en sval hytt att sätta sig i nästa gång man byter körände, ty denna maskin stänger numera av sig själv. Om man av någon anledning inte vill lyssna på ljudet från ventilationssystemet, kanske vill man inte ens sitta i drag, då har man ordnat att det numera inte går att minska fläkten till minsta nivån, ty det var för bra.
Är detta att avsiktligt göra arbetsmiljö sämre, eller ett sätt att visa hur bra det kan vara och skulle kunna bli igen?
tk skrev:Arbetsmiljön i C20-vagnarna blev bra när man installerade AC i hytterna. För bra tydligen. Numera kan man inte låta AC:n vara igång för att ha en sval hytt att sätta sig i nästa gång man byter körände, ty denna maskin stänger numera av sig själv. Om man av någon anledning inte vill lyssna på ljudet från ventilationssystemet, kanske vill man inte ens sitta i drag, då har man ordnat att det numera inte går att minska fläkten till minsta nivån, ty det var för bra.
Är detta att avsiktligt göra arbetsmiljö sämre, eller ett sätt att visa hur bra det kan vara och skulle kunna bli igen?
Luftkonditioneringen i C20-hytten borde fungera så att föraren ställer in en termostat på den temperatur som önskas och väljer om det är värme eller kyla som önskas. Resten skall automatiken sköta. Det skall vara enkelt.
Man skulle ju kunna tänka sig att en mellanhytt alltid har avaktiverade aggregat medans oaktiverade ändhytter kör på sparlåga.
Nån nämnde tidigare, tror jag, om vad som är en behaglig temperatur. Personligen så tror jag inte att kyleffekten behöver vara så fruktansvärt stor, då det i allmänhet inte behövs allt för många graders temperatursänkning för att god klimatkomfort(!) i trafikantutrymmet skall uppnås.