Vart går pengarna som jag betalar för mitt SL-kort?

[Marcus A]

Är 600 spänn vad kortet kostar i Sthlms kommun (stad)?

Tro det om du vill, men 600 spänn öppnar hela stockholms län
//Leif D

Plus all busstrafik i Gnesta kommun, icke att förglömma.

[Marcus A]

Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt. /Birgit

Vi har redan en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare. På betydligt mer än 200 pix.

[Fredrik E]

I Göteborg är det trafikkontoret som äger vägar, hållplatser, räls, luftledning , M31:or m.m och det är där pengarna kommer till underhållet.
Kommunalskatten underhåller trafikkontoret med pengar som drivs in av den vanlige skattebetalaren.

Är det Landstinget i Sthlm som står för de kostnaderna?

Det du betalar för kortet förutom momsen går i de flesta fall till beställaren av trafik(SL,Västtrafik m.f.) som sen utför en upphandling där billigaste utövare får den summa som man vann upphandlingen med(finns antagligen en buffert vid ev högre kostnader) samt ett bolag som ligger i reserv om nu utövaren skulle ha gjort missräkningar och inte klarar av att driva trafiken ekonomiskt(Kålleredsbussarna i Mölndal är väl ett exempel?).

Tillsyn och service av T.ex. spår görs också genom upphandling( GS Banteknik för tillfället i Gbg.).
Vagnhallar(fordonsteknik som berör både spårvagn och buss i Gbg) görs också via upphandling.
Större arbeten upphandlas(T.ex bygget av Skånegatan).

Vem ska stå för detta om vi skulle införa nolltaxa??
Skattebetalarna!
Nu går ju redan en del av kommunalskatten till en del och de som åker kollektivt betalar för det resterande utgifterna.

[Ulrik Berggren]

Är 600 spänn vad kortet kostar i Sthlms kommun (stad)?

Tro det om du vill, men 600 spänn öppnar hela stockholms län
//Leif D

Plus all busstrafik i Gnesta kommun, icke att förglömma.

Får SL pengar från Gnesta kommun / SLT för denna service?

[Ulrik Berggren]

600 kr ja, och ytterligare ca 600 kr som boende i Sthlm betalar till Landstinget på skatten. Ett SL-kort kostar alltså egentligen ca 1200 kr varav 600 kr betalas på skattsedeln oavsett om du nyttjar kollektivtrafiken eller ej.

Nu är det väl knappast så att 100% av innevånarne i Stockholms län innehar SL kort. Vore det så väl kunde man ju faktiskt gjort som vissa vill och betalat sin egen kostnad via skattsedeln.

Vad innebär detta för ovanstående resonemang från skribenten duga?

Jo den kostnad som var och en av innevånarna i Stockholms län betalar via skattsedeln är långt ifrån 600 kr, den är avsevärt lägre.

//Tony

Duga menar väl att man betalar 600 kr via skattesedeln vare sig man köper periodkort eller inte, rätt I så fall betalar väll alla länsinnevånare denna "kollektivtrafiksskatt"?

[2763]

600 kr ja, och ytterligare ca 600 kr som boende i Sthlm betalar till Landstinget på skatten. Ett SL-kort kostar alltså egentligen ca 1200 kr varav 600 kr betalas på skattsedeln oavsett om du nyttjar kollektivtrafiken eller ej.

Nu är det väl knappast så att 100% av innevånarne i Stockholms län innehar SL kort. Vore det så väl kunde man ju faktiskt gjort som vissa vill och betalat sin egen kostnad via skattsedeln.

Vad innebär detta för ovanstående resonemang från skribenten duga?

Jo den kostnad som var och en av innevånarna i Stockholms län betalar via skattsedeln är långt ifrån 600 kr, den är avsevärt lägre.

//Tony

Duga menar väl att man betalar 600 kr via skattesedeln vare sig man köper periodkort eller inte, rätt I så fall betalar väll alla länsinnevånare denna "kollektivtrafiksskatt"?

Jo och det var just det jag menade att skattebetalarna inte gör.

SL:s verksamhet är till hälften finansierad med biljettintäkter. Det innebär att det dels finns dem som köper månadskort, det finns de som köper "remsor" och kontatnbiljetter för varierande summor och det finns de som inte nyttjar den kollektiva trafiken alls.

Dessutom är det ju som så att man även i Stockholms kommun betalar skatt efter förmåga, 30% av 25.000 kr är mer än 30% av 19.000 kr, finansieringen av den kollektiva trafiken tas ur skattepotten man får in

//Tony

[Mikael Karlsson]

Bäste Birgit!

Jag har bara en sak att säga dig!

Stockholms Lokaltrafik har uppåt 600 miljoner resenärer årligen. Ändå är det ett länstrafikbolag som går med flera hundra miljoner i underskott.
Är det inte korkat så sig. Men så är det när politiker ska leka affärsmän.

Stockholm om någon skulle kunna ha en mycket lönsam kollektivtrafik långt ifrån underskott och subventioner.

30 kr för att åka från centralen till Norrmalmstorg, det säger jag ingenting om, ni får tänka vad jag tänker istället.

[Ulrik Berggren]

Bäste Birgit!

Jag har bara en sak att säga dig!

Stockholms Lokaltrafik har uppåt 600 miljoner resenärer årligen. Ändå är det ett länstrafikbolag som går med flera hundra miljoner i underskott.
Är det inte korkat så sig. Men så är det när politiker ska leka affärsmän.

Stockholm om någon skulle kunna ha en mycket lönsam kollektivtrafik långt ifrån underskott och subventioner.

30 kr för att åka från centralen till Norrmalmstorg, det säger jag ingenting om, ni får tänka vad jag tänker istället.

Hur stor avkastning levererar Ötraf till sin ägare, Östergötlands landsting

[Mr. Burns]

I Göteborg är det trafikkontoret som äger vägar, hållplatser, räls, luftledning , M31:or m.m och det är där pengarna kommer till underhållet.

Ett något off-topic inflikande. Trafikkontoret äger inget av ovanstående. Man förvaltar däremot den fasta infrastrukturen, vars ägande ligger direkt under kommunen. M31 ägs av KLAB, som är dotterbolag till ett av kommunens förvaltningsbolag. Tänkte det kunde vara intressant att veta hur ägandestrukturen egentligen ser ut även om det inte har någon större betydelse för det aktuella ämnet. Allt är i slutändan kommunalt.

[M_M]

600 kr ja, och ytterligare ca 600 kr som boende i Sthlm betalar till Landstinget på skatten. Ett SL-kort kostar alltså egentligen ca 1200 kr varav 600 kr betalas på skattsedeln oavsett om du nyttjar kollektivtrafiken eller ej.

Nu är det väl knappast så att 100% av innevånarne i Stockholms län innehar SL kort. Vore det så väl kunde man ju faktiskt gjort som vissa vill och betalat sin egen kostnad via skattsedeln.

Vad innebär detta för ovanstående resonemang från skribenten duga?

Jo den kostnad som var och en av innevånarna i Stockholms län betalar via skattsedeln är långt ifrån 600 kr, den är avsevärt lägre.

Det resonemanget bygger på att klippkort-, enkelbiljett och övriga resor som sker på annat vis än med månadskort tillsammans är självfinansierande, men inte ger något överskott. Är det så ? Eller är det så att de resorna bara står för någon promille av totala mängden resor ?

[M_M]

Jag undrar hur mycket av mina 500 kr som jag betalar för mitt SL-kort (Stockholms Lokaltrafik) går till andra saker än att transportera mig från och till olika platser.

Är det bara jag som reagerar på att skribenten troligtvis aldrig köpt ett periodkort på modern tid då prisuppigften är felaktig ? Visst, det kan röra sig om en felskrivning men jag gissar att det är någon som försöker göra intrycket av att åka med SL fast hon inte gör det ?!?

Hur mycket kostar det att trycka biljetterna, sälja dom, införskaffa spärrar och underhålla dom, spärrvakter och kontrollörer, konduktrörer samt busschaufförer som kontrollerar och säljer biljetter istället för att köra buss.
Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt. /Birgit

Ämnet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen här i Forum. Jag föreslår att Du först läser den här länken och den här. M.fl. m.fl.

Jag ser inga uppgifter på hur avgifterna från trafikanterna fördelas i någon av de trådarna. Är jag blind ?

[M_M]

Nu är det ju inte bara de tydligen så förkättrade biljetterna och spärrvakterna som kostar pengar. En enda betongsliper (vanlig 272-kilos med ingjutna underläggsplattor) kostar 372kr + moms från Banvekets materialservice. Det ligger en sådan ungefär var 70:e centimeter längs med hela tunnelbanan.

Skall du byta några slipers? Då behöver du en tillsyningsman, några banarbetare, en rälsgående traktorgrävare och en maskinförare. Hela det gänget en natt kostar nog uppemot 8-10000 i personalkostnader för en kväll. Dessutom måste några andra med ett diesellok+lågvagn+kranvagn ha åkt ut till arbetsplatsen några kvällar innan och lagt ut de nya sliperna, och komma tillbaka några dagar senare för att plocka upp de gamla. Inklusive driftkostnader för maskinerna + eventuell maskinhyra ryker det utan problem 30-50000 till där.

Helt plötsligt framstår det som ett ganska bra alternativ att asfaltera hela t-banenätet och köra bussar där. Den typ av ventilation som används i biltunnlarna genom stockholm borde fungera även här. Observera att jag är ironisk nu, elektriskt driven spårtrafik har rent tekniskt klart bättre förutsättningar än förbränningsmotordriven gummihjultrafik att vara ekonomisk vid masstransporter, men jag håller med Birgit att man kan undra var alla pengar tar vägen.

Om nu det här jobbet dessutom påverkar trafiken på något sätt, så kan du lugnt räkna med att trafikoperatören - i fallet med tunnelbanan Connex- vill ha ersättning för de förseningar som uppstår. Det kan bli i princip hur dyrt som helst, i synnerhet vid större arbeten där man måste använda sig av ersättningsbussar och kanske stänga en bansträcka tidigare än normalt. Då kan det behövas inte bara ersättningsbussar och bemanning av dessa, utan också några värdar för att visa resenärerna tillrätta, extra bemanning av förare, kanske några extratåg osv osv.

Vänta nu, är det inte SL som beställer trafiken av connex medan alla biljettintäkter passerar SLs budget ? Då kan connex knappast förlora något på inställd trafik, de kan ju snarast rulla tummarna och se glada ut över att deras uppdragsgivare hindrar dem att utföra sitt uppdrag, så att de slipper arbeta vid ögonblicket.

Vagnarna skall underhållas också. De skall sopas, städas, kl-tt-r, få periodisk översyn och teknisk kontroll, förbrukningsdelar (som luftfilter, bromsbelägg, strömskor etc) skall bytas och trasiga komponenter bytas ut och repareras. Dessutom skall allt det ske utan att det blir brist på vagnar till den dagliga trafiken. På ett nattskift i en vanlig depå jobbar 10-12 personer, varav ungefär hälften håller på med städning och kl-tt-r. På dagtid tillkommer dessutom alla reparatörer etc.

Pengarna till SL löser med andra ord en del av arbetslöshetsfrågan.

Reservdelar till tunnelvagnar är dessutom ingenting man handlar på Clas Ohlson eller Biltema -många av komponenterna är mycket noggrannt specificerade och måste både tillverkas och monteras med metoder som är reglerade i detalj. Det är med andra ord inte billiga prylar.

Varför har man gjort något så dumt ? En tunnelbanevagn är ett såpass stort fordon att man knappast behöver använda specialdimensioner på delarna, jag förstår om man har udda dimensioner på skruvar och liknande inne i en klocka eller en bärbar cd-spelare, men knappast i en tunnelbanevagn.

En kompressor till en av de nya C20-vagnarna kostar omkring en kvarts miljon. Plus moms, såklart. Sedan skall du lägga till personalkostnaderna fö att byta den, kostnaderna för att ha vagnen stillastående under tiden som bytet sker (den kan ju inte var aute och rulla då), och dessutom måste man ju har en specialutrustad verkstad för att utföra bytet och reparationen i, med krav på värme, ventilation, elsäkerhet, belysning, arbetsmiljö osv.

Ett OFATTBART överpris. Vad har en sådan kompressor för specifikation egentligen (tryck, luftflöde, elmatning, beräknad MTFB etc) ?

För det priset kan man väl vänta sig att varje kompressor håller i 50 år utan annat än byte av några slitdelar såsom packningar o. dyl, så då är utbytespriset väl inte så intressant ? Om man ska hålla och byta dem för att de går sönder då och då så kan man väl lika gärna köpa kompressorer på Jula (större mekargaragets motsvarighet till clas ohlsson) och slänga kanske 50 papp på en omvandlare från 600-800V DC till 380V AC. Eller för den delen så kan man köpa bara kompressordelen utan motorn, och använda samma motortyp som driver fram vagnarna så har man minimerat reservdelsmängden o.s.v....

Kom inte och säg att jag inte förstår vad det innebär att bygga en tunnelbanevagn, jag är utbildad inom elektronikonstruktion, datorprogrammering och har jobbat med automatiserad produktion av elektronikprodukter, och handgripligen skruvat i "tryck-och-pys"-maskiner. Jag är helt med på att det kostar en slant bara för stålet att bygga en hel vagn, och att motorer, axlar, hjul och sådant kostar en del, men en halv miljon för en kompressor låter som rena fantasisummor!

Och, visst, vagnarna kostar lika mycket överallt i "västvärlden", men se bara på spårvagnarna i st.petersburg (eller var det i nåt baltland ?) som diskuterades nyligen, de beräknas visserligen bara hålla 10-15 år men å andra sidan kostar de aå oerhört mycket mindre att köpa än våra vagnar som rullar det tre-fyrdubbla av en såndär petersburgvagn! Visst verkar det spartanskt att värme i vagnarna var en nyhet, men allvarligt talat, vad erbjuder våra vagnar mer än värme och sittplatser ?

Kort sagt: Det är inte billigt att driva en tunnelbana.
Notera också att allt det jag har beskrivit ovan är vad som får betraktas som normalt löpande underhåll. Ett antal slipers, ett antal kilometer räls etc måste bytas varje år eftersom de slits ned fort av den intensiva trafiken. Vill man investera i en expansion av trafiken eller linjenätet blir det genast ännu mer pengar som går åt.

Om man vill investera i en expansion av trafiken så ångrar man att man nu för fullt skrotar ut Cx-vagnar som skulle kunna tjäna många år till! Jag betraktar det som rent oansvarigt, Cx-vagnarna som är "överflödiga" idag borde köras iväg till någon slags beredskapsförråd eller på annat vis bara allmänt förvaras. det finns många "överblivna" försvarsanläggningar o.dyl. där de skulle kunna förvaras under tak, långt från vandaler och liknande, tills de en dag behövs igen.

Jag skulle nog kunna svara Berit att säkert en tvåsiffrig procentandel av avgiften går till ren idioti!

[M_M]

/Joakim C.

En synnerligen god och enkel beskrivning av vad kollekivtrafikens pengar går till, bl.a.

Nej, snarst ett utmärkt stickprov från enstaka delar av SL's verksamhet. Eller står slipersbyten och kompressorbyten för större delen av SL's omsättning ? Då kanske de skulle byta namn till SSKB istället, Stockholms Slipers- och KompressorBytare ?

Märk väl då att t-banan ju bara är en lite del av all den trafik som SL tillhandahåller för det extremt låga priset av 600 kr/30 dagar.

Just det, de kör en del bussar också. Vad kostar det ?

jag håller med om att priset är extremt prisvärt, men jag reagerar starkt på den "försvarsställning" som intas här, så fort priset över huvud taget diskuteras så tar många det som ett personangrepp på dem själva.

[M_M]

Här på västsvenska landsbygden (liksom landsbygden i övrigt) är alternativen beträffande resväg och avresetidpunkt starkt begränsade.

Det känner jag igen från landsbygden i örebro län. Man får vara glad om det går fem bussar vardera mot tre riktningar vardagar, och att det går några bussar alls på helger om man bor ute på landsbygden. Dessutom inte till några 600/månad!

Jag har svårt att se varför "billig" kollektivtrafik ska vara gratis, ska det vara så bör väl i rättvisans namn all kollektivtrafik vara gratis.

Poängen är väl att det skulle bli ofantlig dyrt att på landsbygden erbjuda kollektivtrafik som kan mäta sig med bilen, medan i storstäderna är det en skitsak att köra alla turer flera gånger i timmen, och därmed är det lättare att motivera att så många som möjligt åker kollektivt. Det är lite skillnad på att komma 15 minuter eller 5 timmar för sent om man missar bussen.

Nu kanske syftet med frågan var ren nyfikenhet på vart pengarna tar vägen, isåfall har ju tidigare skribenter i tråden klargjort detta galant

Jag tolkar syftet likadant men tycker att det klargjorts väldigt dåligt. Det enda man kan räkna ut är hur stor andel av SL's budget *en* kompressor kostar, och så kan man gissa lite på vad slipersbyte kostar, men exakt man inte veta eftersom det inte framgår ungefär hur många slipers som man hinner att byta på ett nattarbetspass. Resten av verksamheten framtår det inte ett skit om

OT: På tal om att få reda på var pengarna tar vägen, jag har de senaste dagarna fått den skrämmande och ytterst motbjudande sanningen om vart min fackavgift tagit vägen.
Det var knappast betongslipers och nedsliten räls!

Det är säkert kapitalismens fel det med, kan jag tänka mig att vänsternahängarna säger

[Danne2]

Jag undrar hur mycket av mina 500 kr som jag betalar för mitt SL-kort (Stockholms Lokaltrafik) går till andra saker än att transportera mig från och till olika platser. Hur mycket kostar det att trycka biljetterna, sälja dom, införskaffa spärrar och underhålla dom, spärrvakter och kontrollörer, konduktrörer samt busschaufförer som kontrollerar och säljer biljetter istället för att köra buss.
Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt. /Birgit

Ämnet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen här i Forum. Jag föreslår att Du först läser den här länken och den här. M.fl. m.fl.

Förklara rationellt vad du menar nu? Ja, jag har läst dessa och detta är inte Exakt samma ämne.

Upplevde du att föregående skrivare lät aggresiv? Jag tror inte att han ville vara det, Jag antar att "Gäst" ville bara tala om att det fanns en annan tråd.

[Gäst]

Kom inte och säg att jag inte förstår vad det innebär att bygga en tunnelbanevagn, jag är utbildad inom elektronikonstruktion, datorprogrammering och har jobbat med automatiserad produktion av elektronikprodukter, och handgripligen skruvat i "tryck-och-pys"-maskiner. Jag är helt med på att det kostar en slant bara för stålet att bygga en hel vagn, och att motorer, axlar, hjul och sådant kostar en del, men en halv miljon för en kompressor låter som rena fantasisummor!

Nej, det behöver jag inte. Dina kommentarer visar utmärkt väl att du inte har någon större insyn i hur järnvägsfordon konstrueras och underhålls. Elektronikonstruktion och mjukvaruprogrammering är inte samma sak som att konstruera ett järnvägsfordon eller en stavmixer.

Några snabba kommentarer innan jag går och lägger mig:

-Ersättningar för förseningar fungerar som så att Connex får böta till SL för försenignar eller utebliven trafik gentemot avtalad trafik. Den del av försenignarna som Connex inte ansvarar för kan sedan kvittas bort i ett internt samräkningsförfarande, alternativt så kan Connex i sin tur kräva försenignskällan på ersättning för uppkommna kostnader, beroende litet på vem som har orsakat förseningarna/inställelserna och varför.

- Stora delar av ett järnvägsfordons komponenter och konstruktion är säkerhetskritiska. Det betyder att alla utbyten av komponenter måste ske till komponenter som har testats och godkänts för användande i detta undersystem, inklusive exempelvis certifieringar av underleverantörer. Montering, undersöknig etc måste ske på ett noggrannt definierat sätt. Skall du byta en högspänningskabel och fäste exempelvis är det i detalj föreskrivet hur det bytet skall gå till, vilka komponenter som skall användas, vilka moment de olika förbanden skall dras med, hur efterkontroll av monteringen skall ske osv osv.

-Även om alla delar inte är säkerhetskritiska, så har leverantören oftast i sitt garantiåtagande och leveransåtagande utfärdat en enorm massa föreskrifter om hur dessa arbeten får gå till. Avviker man från dessa, så kommer leverantören naturligtvis bara att rycka på axlarna om något går snett. Sedan blir det en munter dans kring vem som skall täcka de kostnaderna.

-Just att en tunnelvagn är ett stort fordon betyder för övrigt att det krävs specialdimensioner på många delar. Många delar är dessutom något som tillverkas i små serier, unika för en viss fordonstyp och just dess speciella behov.

-Vad gäller materialkostnaderna har du missuppfattat det mesta. Stålet är inte alls särskilt dyrt, och även en hjulsats är egentligen inte så farligt dyr. Å andra sidan är golvmattan i C20 förhållandevis dyr, eftersom SL specificerade att man ville ha det mest miljövänliga alternativet som gick att använda, och var beredda att betala en slant extra för det. Sådana hänsyn kan ofta medföra ett behov av annorlunda, nya och eventuellt dyrare konstruktionslösningar. Annat dyrt är en del av styr- och reglerelektroniken, högspänningskretsarna och de databussar som sköter datakommunikationen i en vagn för att nämna några exempel. Den dyraste enskilda biten var naturligtvis mödan hos ABB/Adtranz/Bombardier-folket som konstruerade och monterade vagnen.

Mycket av utformningen av komponenter och materialval styrs för övrigt av en lång rad bindande lagar och föreskrifter kring exempelvis elsäkerhet, brandskydd och bullernivåer.


/Joakim C.

[nb]

En kompressor till en av de nya C20-vagnarna kostar omkring en kvarts miljon. Plus moms, såklart. Sedan skall du lägga till personalkostnaderna fö att byta den, kostnaderna för att ha vagnen stillastående under tiden som bytet sker (den kan ju inte var aute och rulla då), och dessutom måste man ju har en specialutrustad verkstad för att utföra bytet och reparationen i, med krav på värme, ventilation, elsäkerhet, belysning, arbetsmiljö osv.

Ett OFATTBART överpris. Vad har en sådan kompressor för specifikation egentligen (tryck, luftflöde, elmatning, beräknad MTFB etc) ?

För det priset kan man väl vänta sig att varje kompressor håller i 50 år utan annat än byte av några slitdelar såsom packningar o. dyl, så då är utbytespriset väl inte så intressant ? Om man ska hålla och byta dem för att de går sönder då och då så kan man väl lika gärna köpa kompressorer på Jula (större mekargaragets motsvarighet till clas ohlsson) och slänga kanske 50 papp på en omvandlare från 600-800V DC till 380V AC. Eller för den delen så kan man köpa bara kompressordelen utan motorn, och använda samma motortyp som driver fram vagnarna så har man minimerat reservdelsmängden o.s.v....

Det är en väldigt stor skillnad mellan en pryl som ska fungera i 25 år 16 timmar per dygn och i pincip inte får lägga av. Sedan är kompressorn kanske bara igång en tredjedel av tiden, men den ska kunna hoppa igång närsomhelst under dessa 150 000 timmar. Att blanda in Jula visar att du inte har koll, en 10 kW Altlas Copco kolvkompressor med LeroySomer eller ABB motor går loss på nånstans kring 80 000 kr, och det är alltså en pryl som ska står i ett kompressorrum men jämn temperatur, hyfsad jämln luftfuktighet, inga skakningar mer än kompressorns egna osv. Byg sedan samma pryl för att hänga under ett fordon, den ska tåla yttertemperaturer mellan +40 och -30 grader, luftfuktighet upp till 100 %, vatten och is som slår mot den, sten mm som kan flyga upp osv. Då kostar det. Julan lägger nog av efter en regning dag.
För den delen är jag övertygad om att det är en standard industrikompressor modifierad för bättre tålighet, specialmotorer för udda spänningar slutade man med för 15 år sedan, man har omriktare till trefas 400 V. Men för 50 000 lyckas du kanske skriva kravspecen. Det är ju bara att kolla på vad en "proffesionell" stor dator-UPS kostar. Den kommer aldrig att kosta mindre. Skakningarna i järnvägsfordon tar kål på all elektronik med lustiga fel till följd, det ställer mycket högre krav på lödförbindningar, infästningar mm, det gör att det mesta ändå måste modifieras och då dubblas lätt kostanaderna. Kan väl jämföras med "mil" standard för försavrets prylar. Å andra sidan tycker jag inte att 25 mkr för en C20 är särskilt dyrt, det är lika mycket som kanske 8 bussar, fastän livslängden är nästan 3-dubbel och kapaciteten kanske det 5-dubbla.

[Gäst]

Det här tyckte jag var intressant;

Från SL's årsredovisning som någon tidigare länkade till såg jag detta, för 2003:
Resultat tunnelbana: -2298
Resultat buss: -2885
Investeringar tunnelbana (nya vagnar C20): 987
Investeringar buss: 0
Allt detta i Mkr. Sen tillkommer det lite konstnader för upprustning av bana etc till strax över 400 Mkr om man slår ihop det med vagnupprustning.

Sen om man adderar in miljöaspekterna så undrar jag nästan va tusan man kör buss för...

[Likströmifötterna]

Det var jag som skrev ovanstående.

Ta det inte för allvarligt nu, utan läs mellan raderna att siffror inte alltid är sanning...

[Danne2]

Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt. /Birgit

Jag tycker att Kollektivtrafiken fungerar utmärkt. Det är väl inte någon brist på resenärer?