SL:s framtida betalsystem

[kildor]

Enligt den tidigare åberopade artikeln kommer enbart två procent av enkelbiljettköparna upp i priset för en 30-dagarsbiljett. Således är motsvarande intäktstapp försumbart, inte dramatiskt. Samtidigt kan resandet rimligen antas öka dramatiskt, vilket gör att de totala intäkterna ökar. SL brukar ändå inte anpassa utbudet.

På samma ställe där du kunde läsa om att enbart två procent av enkelbiljettköparna upp i priset för en 30-dagarsbiljet kan man även läsa följande:

Siffror från 2019 visade att bara två procent av enkelbiljettsköparna gjorde så många resor att de kom upp i kostnaden för ett 30-dagarkort.
Sedan dess har andelen som åker med enkelbiljett ökat kraftigt, vilket gör det svårt att dra slutsatser.
SL befarar att månadscapping skulle leda till betydligt färre sålda 30-dagarskort.
För den som reser med enkelbiljett innebär varje resa ett nytt köpbeslut, upp till cappingnivån, vilket kan att leda till att folk gör färre resor, framhåller SL.
Källa: Trafikförvaltningen

Det är alltså färre sålda 30-dagarskort som är den stora risken.

Det främsta syftet med pristak är att dramatiskt öka kollektivtrafikresandet. Exempelvis skulle SL kunna vinna tillbaka de hybridarbetande tjänstemän som valde bilen efter pandemin. Jag förstår dock inte hur denna grupp skulle gynnas mest. Om dessa ändå når taket så går de miste om fria resor när de arbetar hemma.

Hybridarbetande tjänstemän tillhör troligen inte den mest priskänsliga kategorin av resenärer. Men de tjänar förmodligen mest på att alltid bli garanterad lägsta pris med hjälp av capping eftersom de många gånger balanserar mellan att tjäna på enkelbiljetter respektive 30-dagarsbiljett. De arbetare som pendlar till jobbet varje dag (t.ex. sjukvårdspersonal, butiksbiträden, restaurangpersonal, lärare etc.) kommer mycket mer sällan kunna ha någon fördel av capping-systemet eftersom de ligger långt över brytpunkten där enkelbiljetter lönar sig.

Det kan vara så att SL:s prognoser är felaktiga. Men de verkar iaf ha gjort en analys på befintliga resmönster och prognoser på förändrade resmönster som grund för sin kalkyl. Det skulle jag inte kalla grundlöst.

När London införde capping så var det en förändring som ledde till ökad digitalisering och minskat behov av biljettmaskiner och biljettpersonal. I SL-världen har detta redan uppnåtts på annat sätt, och det finns inte en lika stor drivkraft/nytta att genomföra ett pristak. Framförallt inte om man befarar ett intäktsbortfall.

[Enceladus]

Är det inte dags ändå att för en gång förenkla hela biljettfloran till en enda biljett, den smarta biljetten?

Yttrande över motion av Kristoffer Tamsons (M), Carl-Johan Schiller (KD), Amelie Tarschys Ingre (L), Anna Malm Kelfve (M), Karl Henriksson (KD) och Daniel Adborn (L) om pristak framför prischock

Om pristaket sätts för högt riskerar kundvärdet att bli begränsat. Om det i stället placeras på samma nivå som, eller alltför nära, befintliga biljettprodukter riskerar dessa att förlora sin attraktionskraft, vilket kan leda till att centrala delar av dagens biljettutbud blir överflödiga. Detta kan i sin tur få negativa konsekvenser för både intäktssäkring och resenärers valfrihet.

Att stora delar av dagens biljettutbud blir överflödiga kan knappast anses begränsa resenärers valfrihet. Dumsnålhetens död blir i detta fall resenärerna bröd.

[Enceladus]

Frågan är vilka personer man skulle locka över om man inför pristak och/eller 10/30-biljett? Bilister? Cyklister? Gångtrafikanter? Alla tre grupper? Finns det ens en vinst med att locka över de två senare grupperna?

Ny rapport: Resor med kollektivtrafik ger bättre hälsa

Rapporten som är framtagen av Spacescape, på uppdrag av Västtrafik lyfter också fram en ofta förbisedd hälsoeffekt: den vardagsmotion som följer med kollektivt resande. Promenader till och från hållplatser ger i snitt mellan 1 500 och 3 000 extra steg per dag. Den typen av fysisk aktivitet minskar risken för övervikt, högt blodtryck och diabetes.

[...]

– Det är intressant att se kollektivtrafiken som en strukturell folkhälsosatsning. Det är inte vi kollektivtrafikresenärer som är hälsosamma, det är kollektivtrafiken som gör oss mer hälsosamma, säger Lars Backström, vd på Västtrafik.

Rapporten visar också att städer som har högst livskvalitet i världen, som till exempel Wien och Köpenhamn, också har en välutbyggd kollektivtrafik. Förutom mindre vägtrafik och renare luft underlättar kollektivtrafiken för fler att ta sig till arbete, utbildning och sociala aktiviteter, oavsett ekonomiska förutsättningar. Kollektivtrafiken gör också att människor möts mer och att både äldre och barn kan vara mer självständiga.

Ja, det finns en vinst. Kollektivtrafik är en strukturell folkhälsosatsning. Resenärerna promenerar till och från hållplatser samt stationer. Med pristak ökar detta.

[Lennart Petersen]

Frågan är vilka personer man skulle locka över om man inför pristak och/eller 10/30-biljett? Bilister? Cyklister? Gångtrafikanter? Alla tre grupper? Finns det ens en vinst med att locka över de två senare grupperna?

Ny rapport: Resor med kollektivtrafik ger bättre hälsa

Rapporten som är framtagen av Spacescape, på uppdrag av Västtrafik lyfter också fram en ofta förbisedd hälsoeffekt: den vardagsmotion som följer med kollektivt resande. Promenader till och från hållplatser ger i snitt mellan 1 500 och 3 000 extra steg per dag. Den typen av fysisk aktivitet minskar risken för övervikt, högt blodtryck och diabetes.

[...]

– Det är intressant att se kollektivtrafiken som en strukturell folkhälsosatsning. Det är inte vi kollektivtrafikresenärer som är hälsosamma, det är kollektivtrafiken som gör oss mer hälsosamma, säger Lars Backström, vd på Västtrafik.

Rapporten visar också att städer som har högst livskvalitet i världen, som till exempel Wien och Köpenhamn, också har en välutbyggd kollektivtrafik. Förutom mindre vägtrafik och renare luft underlättar kollektivtrafiken för fler att ta sig till arbete, utbildning och sociala aktiviteter, oavsett ekonomiska förutsättningar. Kollektivtrafiken gör också att människor möts mer och att både äldre och barn kan vara mer självständiga.

Ja, det finns en vinst. Kollektivtrafik är en strukturell folkhälsosatsning. Resenärerna promenerar till och från hållplatser samt stationer. Med pristak ökar detta.

Ja visst rör man sig om man åker kollektivt på ett helt annat sätt än om man använder bil.
Min jobbresa var 6 min promenad till T-bana, 3 min för byte, 12 min till jobbet. Fram och tillbaks sammanlagt 42 min vilket är en bit över vad som rekommenderas.