Tack för bilderna och infon. Ja det är den tunga busstrafiken som förstör med traditionell spårlösning. Lägga betong ända upp är en metod men väldigt dyr och tar lång tid att bygga. Den du visade har fördelen att det går ganska enkelt att byta spår.
Stefan
Very Light Rail
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
- Stefan Widén
- Inlägg: 3070
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Very Light Rail
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
- dr Cassandra Nojdh
- Inlägg: 7455
- Blev medlem: måndag 26 januari 2015 12:05
Re: Very Light Rail
Ja, det blir ju avgörande för om CVLR spårbyggnadsmetoden håller vad den lovar.

Därför lägger man in ett antal olika sensorer i bankroppen.
Här betongades f.ö. prefab-plattan innan rälerna monterades:


Därför lägger man in ett antal olika sensorer i bankroppen.
Här betongades f.ö. prefab-plattan innan rälerna monterades:

Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
- Hechtwagen
- Inlägg: 3511
- Blev medlem: tisdag 29 april 2008 21:10
Re: Very Light Rail
Hur som helst så borde det finnas möjlighet att bygga billiga spår och ha förhållandevis lätta vagnar och därmed hålla kostnaderna nere.
Djurgårdslinjen byggdes med i dessa sammanhang väldigt billig och enkel teknik. Packad mackadam med ett lager asfalt som man lägger gaturälern med spårstag på sedan asfalterar man igen det hela så att rälsöverkanten blir i nivå med övriga gatan.
Djurgårdslinjen kostade 40 mimjoner totalt med vagnhall, är inte det vägen att gå?
Djurgårdslinjen byggdes med i dessa sammanhang väldigt billig och enkel teknik. Packad mackadam med ett lager asfalt som man lägger gaturälern med spårstag på sedan asfalterar man igen det hela så att rälsöverkanten blir i nivå med övriga gatan.
Djurgårdslinjen kostade 40 mimjoner totalt med vagnhall, är inte det vägen att gå?
- dr Cassandra Nojdh
- Inlägg: 7455
- Blev medlem: måndag 26 januari 2015 12:05
Re: Very Light Rail
Tja, vad är "förhållandevis lätta vagnar"? Vi tar detta igen, nu med några kompletteringarHechtwagen skrev: ↑tisdag 24 juni 2025 10:27 Hur som helst så borde det finnas möjlighet att bygga billiga spår och ha förhållandevis lätta vagnar och därmed hålla kostnaderna nere.
Några jämförelser
- Coventry TDI prototype: 11 / 11 = 1 ton/m
- Moderus Gamma LF 10 AC BD: 20,5 / 14,9 = 1,38 ton/m
- A32: 37,5 / 29,7 = 1,26 ton/m
- M06/A34:40 / 30 = 1,33 ton/m
- A35: 51 / 30,8 = 1,66 ton/m
- M33B 40 / 33 = 1,21 ton/m (osäker siffra)
- L1 (Lund): 41 / 33 = 1,24 ton/m
- A31: 15,4 / 13,1 = 1,17 ton/m (historisk jämförelse, efterom hr. Gädda jämförde med denna vagntyp här: viewtopic.php?p=425756#p425756 )
Är det nödvändigt att nå ända ned till 1 ton/m? Och kommer man ex.vis att kunna tillverka Coventrys plastiga vagn till "halva priset"?
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
- dr Cassandra Nojdh
- Inlägg: 7455
- Blev medlem: måndag 26 januari 2015 12:05
Re: Very Light Rail
Det hr. Gädda beskriver här är det traditionella asfaltspåretHechtwagen skrev: ↑tisdag 24 juni 2025 10:27 Djurgårdslinjen byggdes med i dessa sammanhang väldigt billig och enkel teknik. Packad makadam med ett lager asfalt som man lägger gaturälern med spårstag på sedan asfalterar man igen det hela så att rälsöverkanten blir i nivå med övriga gatan.
Djurgårdslinjen kostade 40 miljoner totalt med vagnhall, är inte det vägen att gå?

Den tekniken har fördelen att vara förhållandevis billig, men som framgår av konversationen mellan hr. Leifd och kamrat Widén ovan så är den mindre tålig mot gummihjulstrafiken i gatuspår med blandad trafik.VTI/Ragnar Hedström skrev:I denna konstruktion är bankroppen uppbyggd av ett asfaltlager på vilken rälerna placeras. Mellan rälfotens undersida och asfaltlagret appliceras ett lager av gjutasfalt för att på så sätt säkerställa spårets horisontella läge. Ovanpå asfaltlagret läggs sedan ett lager med ballast och ovanpå detta läggs ett bärlager av asfalt. Överst i konstruktionen läggs sedan ett slitlager av asfalt. Det inbördes avståndet mellan rälerna säkerställs genom så kallade spårstag vilka skruvas i respektive räls rälsliv. Mellan det översta slitlagret av asfalt och rälshuvudet läggs ett så kallat TOK-band som kan liknas vid en tätningslist. TOK-bandet består av ett gummiliknande material med god vidhäftningsförmåga. Materialets elastiska egenskap innebär att eventuella rörelser i rälen och slitlagret kan tillåtas utan att det uppstår sprickbildning.
(med "traditionell spårlösning" avser kamrat Widén troligen just asfaltspår).Stefan Widén skrev: ↑måndag 23 juni 2025 19:52 Tack för bilderna och infon. Ja det är den tunga busstrafiken som förstör med traditionell spårlösning. Lägga betong ända upp är en metod men väldigt dyr och tar lång tid att bygga. Den du visade har fördelen att det går ganska enkelt att byta spår.
Stefan
Det är den trafikeringstypen som ställer till problem och tvingar fram mera hållfasta (och dyrare) spårläggningstekniker. I Coventry tar man munnen full och påstår sig ha löst denna ekvation. Tiden får utvisa hur långt man kommit med den saken.
Spårväg City är såvitt jag begriper lagd med flera olika tekniker, liksom Tvärbanan. För arbetet på den förstnämnda finns denna tråd, tyvärr har det mesta av bildmaterialet i denna försvunnit. viewtopic.php?t=29078
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".